I går bedrev jag en av mina favoritsysselsättningar här i Oslo. Nämligen att hänga i Frognerparken. Den med alla de finaste statyerna av Gustav Vigeland. Solen gassade från klarblå himmel, det fläktade lite så jag inte rann bort och med få andra turister visade denna pärla sig från sin bästa sida.
Jag kunde helt enkelt inte låta bli att plocka fram mobilen och ta en bild. Eller 20 stycken för att vara mer precis. Och jag kunde inte heller låta bli att dela med mig. So from me to you; Frognerparken bilbomb 2021.
För den som vil läsa om parken och statyerna skrev jag en matig artikel på ämnen i fjol.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
När våra planerade glaciär- respektive valrossafaris med båt ställs in pga dåligt väder vår fjärde dag på Svalbard får vi tänka om. Lösningen blir att hoppas på att båtturerna blir av nästa dag, som också är vår sista dag, och tidigarelägga besöket i den gamla kolgruvan.
Kolgruvan Gruve 3
Turerna till Gruve 3 drivs av firman Store Norske, som också är de som ansvarar för att bryta Svalbards kol. De erbjuder i vanliga fall en förmiddagstur och en eftermiddagstur. Vi får lite panik då båda redan är fullbokade. Men det är inte bara vi som har efterfrågat detta, så de sätter upp en extratur klockan 17. Perfekt.
Vid mitt första besök på Svalbard 2017 tyckte vi alla att besöket i kolgruvan var en av höjdpunkterna. Så hit ville jag igen. Tyvärr har den nuvarande guiden ett lite annat upplägg än den förra. I stället för en kort introduktion innan och mycket tid i gruvan är det nu över en timmes detaljerad lektion där uppe och nästan att springa genom gruvan. Guiden blir snabbt irriterad på mig då jag vill stanna och fota i de gamla verkstäderna. När vi kommer till ett rum och han inleder med att säga framför alla att jag kan vänta med att fota till han har pratat klart håller jag på att explodera.
Jag älskar miljön i Gruve 3 och är i alla fall glad att vi valde att ta turen hit igen. Det är också roligt att de har utvidgat området turisterna får besöka och vi får se in i flera av de riktiga gångarna de jobbade i. Och det var inte högt i tak, kan jag säga. Jag skulle gissa på ca en halvmeter, så de fick mest ligga ner och bryta kolet.
Store Norske är väl ett underligt och ofullständigt namn på ett företag, tänker du kanske. Jag håller med! Från början het firman Store Norske Spitsbergen Kulkompani (SNSK). Det dagligdagsa namnet blev redan från början Store Norske och sen länge är det också firmans officiella namn. I dagsläget är det förresten endast en aktiv kolgruva på Svalbard; Gruve 7.
Vi fick också veta att orsaken till att Gruve 3 är så intakt som den är, är att när de anställda skulle gå på kollektiv julledighet år 1996 så samlade ledningen alla för att önska god jul. Julhälsningen blev något i stil med ”God jul och gott nytt år. Ni behöver inte komma tillbaka i januari, för nu stänger vi gruvan för gott”. Varpå alla bara lämnade allt, nyckeln vreds om och det stod orörd fram till gruvan långt senare öppnades för turism.
Restaurang Funken
Som vanligt på Svalbard blir vi både upplockade och avlämnade på hotellet för alla utflykter. Vi har bokat bord på Funktionærmessen Restaurant, på hotellet Funken Lodge klockan 20. Huset, där vi åt middag vår första kväll, var när det begav sig arbetarnas hus medan Funktionärmässan var för funktionärerna, dvs tjänstemännen. Funken, som hotellet heter, är kortversionen av namnet.
Vi frågar om vi kan släppas av på Funken efter besöker i gruvan och det går bra. Funken är en av Svalbards fine diningrestauranger och vi har med oss klänningar respektive skjorta samt inneskor i väskorna. Efter ett snabbt ombyte är vi redo.
Funken Lodge ligger lite en bit upp och bak i byn, vilket också betyder upp i höjden. Utsikten är magnifik och den har maximerats med enorma panoramafönster åt alla håll.
Både Hanne, Peder och jag tar cappucinoskummad soppa på kungskrabba till förrätt och vi anser att soppan förtjänar en flaska champagne. Det gjorde vi helt rätt i, för soppan var fantastisk umamig och jag drömmer fortfarande om den. Jag har beställt kvällens trerätters menyn där varmrätten är fisk, medan Hanne och Peder går för entrecote respektive oxfilé. Min fisk är perfekt stekt, med knaprigt ätbart skinn som jag gillar på fisk.
I min meny ingår en fantasiefterrätt bestående av panna cotta, olika bär- och chokladsåser, frukt och kaksmulor. Peder beställer samma och vi är helt överens om att den är det perfekta avslutet på en god middag. Hanne är inte så mycket för sött och tar en ostbricka; hon menar den är det perfekta avslutet. Smaken är delad etc.
Vi har tänkt ta en drink i baren för att avsluta middagen men kommer fram till att vi inte vill inte lämna den fina utsikten vi har från bordet. Så då beställer vi in var sin drink till bordet. Om jag inte minns fel kostade min trerätters meny 600 kr, vilket jag tycker är väldigt prisvärt för vad jag fick. Och väldigt gott var det också.
Mätta och belåtna promenerar vi en kvart till Kroa, vårt stammisställe kvällstid (och det enda som har öppet efter klockan 23). Det är sommar, midnattssol och vår sista kväll på Svalbard. Självklart ska vi njuta av varje sekund på denna fantastiska arktiska ö.
Förresten; Funken Lodge är ett riktigt trevligt hotell. Jag skulle gärna bo här vid något tillfälle. Det enda negativa är att det är en kvart att gå till centrum. Ja, 15 minuter är mycket i en så liten by som Longyearbyen. Det är just närheten till allt, och granne med Kroa, som gör att jag älskade att bo på Polfareren.
Jag avslutade förra veckans inlägg om Gardasjön med att skriva att jag blev så inspirerad av mina egna foton att jag stärkt funderade på att boka en resa till grannen Comosjön. Men jag hade också span på Nessebar i Bulgarien samt de två kombinationerna Dubrovnik/Montenegro och Barcelona/Andorra.
Alla ovan resor på Norwegian rea som skulle avslutas samma dag. Vad svårt att välja. Alla fyra ställen appellerade ju till mig på olika sätt.
Sen började resedjärvulen på min vänstra axel att viska förföriskt i mitt öra Lena, du kan ju beställa två resor. En i september och en i oktober. Det är så länge sen senast och billigt är det också.
Ängeln på högra axeln var snabb att med sin replik. Skärpning Lena, det är ingen vits i att överdriva nu. Bara för att det igen går att resa utomlands och det är billiga flygbiljetter.
Hjärnan tänkte faktiskt inte länge alls. Sen öppnade min mun sig och orden kom ut. Ledsen ängeln; men dina argument håller inte. De senaste 18 månaderna har jag knappast rest alls och bara gjort en resa utomland, en vecka i Italien hösten 2020. Två resor denna höst är inte att överdriva.
Eftersom jag hade båda biljettsökningarna öppna i olika flikar på datorn var det snabbt att hitta lämpliga datum och boka. Klick-klick.
Comosjön i Italien i september
En lördag i mitten av september kommer jag att bege mig till Gardermoen flygplats i Oslo för att flyga till Milano. Därifrån bär det av direkt till tågstationen och mot byn Varenna vid Comosjön. Jag har tom redan bokat hotell. Här stannar jag i fyra nätter, sen går hemresan direkt till Arlanda för lite häng i Stockholm.
Barcelona och Andorra i oktober
Huvudattraktionen under denna resa är Andorra; ett av fem länder i Europa som jag fortfarande inte har besökt. Andorra har ingen egen flygplats, närmast och enklast är Barcelona som blir en trevlig bonus. Jag har varit i Barcelona ett flertal gånger tidigare, senast sommaren 2014, men jag tröttnar aldrig på Gaudis arkitektur och hoppas på få andra turister. Jag får se hur jag fördelar mina fem dagar mellan de två länderna.
Har du tips på vilken stad/by jag ska bo i Andorra tar jag gärna emot detta. Jag har fattat att huvudstaden kanske inte är roligast. Jag gillar natur och fina vyer samt att gå en liten runda på någon stig. Men att vandra i timmar i färgglada sportkläder är inte min grej.
Men sommaren då?
Sommarplanerna har jag tidigare skrivit om. Då ska jag på två roadtrips i södra Sverige och det blir också återseende med ett favorithotell i Norge.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Den södra delen av Gardasjön är mer lättillgänglig än den norra delen, från Milano till Desenzano tar det 90 minuter med bil. Det går också tåg från Milano till både Desenzano och Paschiera, vilket bara tar en dryg timme.
Detta gör att den södra delen är mycket mer turistig och har fler besökare. Det är också ganska så flackt här medan de norra delarna av Gardasjön ligger i utkanterna av Dolomiternas, som ger höga berg som stupar ner i vattnet. Sjön är också smalare upptill, vilket gör att kontrasten mellan vatten och berg blir mer påtaglig och naturen är mer dramatisk.
Behöver jag säga att de norra delarna blev min favorit?
1. Sirmione
Vi börjar i södra delen och jobbar oss uppåt. Sirmione är kanske den mest kända byn vid Gardasjön. Den ligger helt söder, på en utskjutande smal tunga. Det finns en borg i Sirmione som måste ha varit inspiration för varje Legoborg som har tagits fram. I övrigt är det en mysig och bilfri by med små färgglada hus men förvänta inte att vara själv under sommarmånaderna. Kommer jag tillbaka vill jag bo på ett av hotellen mitt i byn, med egen badbrygga.
2. Desenzano
Desenzano är, tillsamman med Sirmione, den mest populära byn i södra delen av Gardasjön. En lite större by med fler riktiga affärer, men fortfarande liten och mysig. Här finns torg med serveringar och en vattenkanal som har förlängts in i byn.
När man är vid Gardasjön är det obligatoriskt att åka genom Bardolino vindistrikt. Så det gjorde vi. Vi hade egentligen inte planerat att stanna vid någon vingård, så jag fick snabbt googla lämplig vingård från passagerarsätet. Samtidigt som jag ville se på den fantastiska utsikten utanför bilen. Det blev inte världens mest effektiva googling och vi stannade på en av de större, Zeni. För många mindre vingårdar måste man förhandsboka tid, så de utgick för oss.
4. En liten strand i någon by – Pai och Bogliaco
Det finns flera större stränder längs Gardasjön men de är inte jättemånga och parkeringarna tenderar bli överfyllda. Vi valde därför att stanna till vid mindre stränder i de små byarna. Vi höll helt enkelt ögonen öppna när vi körde och uppsyn med strandskyltarna längs vägen.
På östra sidan hittade vi byn Pai och på västra sidan en strand i Bogliaco, precis söder om Gargnano.
Limone lever verkligen upp till sitt namn, överallt finns det citroner. Limoncello, citroner i keramik, rätter på restauranternas menyer. Även alla gatuskyltar är handmålade med citroner på. När vi går en runda ser vi också stranden, med vita stenar (som så ofta vid Gardasjön) och som ser trevlig ut. Näst efter Riva blir detta byn jag tycker mest om. Men tyvärr är Limones drawback att byn ligger på västra sidan, dvs solen försvinner bakom bergen och det blir ingen kvällssol.
6. Malcesine
Malcesine ligger på östra sidan sjön. Solsidan. Också här finns små och gulliga pastellhus samt en borg med högs torn mitt i byn. Vi såg bara Malcesine från båten på vattnet och från linbanan upp till Monte Baldo. Vi hade tänkt ta en sväng efter att vi hade varit uppe på Monte Baldo men trafiken och kö till linbanan gjorde att vi förlorade för mycket tid och inte orkade.
Monte Baldo ligger precis bakom staden Malcesine. Man åker två linbanor upp, sen är man där. Utsikten är fantastisk och det rekommenderas verkligen att göra detta. Vi gick en runda uppe på berget, sen åt vi mumsig chokladtårta på fik med fin utsikt.
8. Riva del Garda
Riva del Garda ligger absolut längst norr vid Gardasjön. Belägen mellan höga berg på båda sidor och med färgglada fasader. En trevlig hamnpromenad och jag åt inte mindre än två riktigt goda glass. Mums. Jag vill åka tillbaka hit, bo på hotell vid vattnet och skriva en bok. Valfritt ämne på boken.
Det var Sofia på Fantasiresor som tipsade om denna pärla av en mindre sjö utanför Riva del Garda. Tyvärr orkade vi inte åka dit pga att resan till Riva hade tagit längre tid än beräknat för långsam trafik. Men jag tipsar vidare om Lago di Tenno.
Jag säger det rakt ut; att köra längs Gardasjön är en mardröm. Det är en tvåfilig, smal och krokig väg. Det tar evigheter och stora delar av sträckan går det i 20 km/t. Om det ens rör sig. Att köra från Desenzano till Riva, vilket är en sträcka på 6,5 mil tar ca 2,5 timmar med normal sommartrafik.
Visst är det fint längs vägen, i synnerhet i de norra delarna, men det är inte kul att krypköra i timmar. Inte alls. Tyvärr gjorde detta att vi flera gånger valde att inte stanna när vi såg något fint, vi orkade inte fastna i mer kö. Det finns tyvärr ingen motorväg att ta i stället.
11. Åka färja på Gardasjön
Att åka färja är ett förträffligt färdsätt på Gardasjön. Det går att åka hela vägen från Desenzano/Sirmione/Paschiera till Riva, vilket tar ca fem timmar. Självklart stannar båten till vid ett flertal ställen undervägs. Vi åkte från Riva till Limone, där vi klev av, sen vidare via Nago Torbole tillbaka till Riva. Vår färja var bara för fotburna passagerare men jag minns vi såg någon bilfärja också.
12. Utflykt till Borghetto
Borghetto ligger en halvtimmes med bil söder om Desenzano och Sirmione. Detta är en väldigt mysig by med ett fåtal turister, i alla fall jämfört med runt Gardasjön. Vid flodens brädd ligger ett torn och ett gammalt vattenhjul samt en restaurang med terrass som hänger över vattnet.
Vi valde att flyga till och från Bergamo och stannade till i två nätter, jag ville få med mig denna fina stad. Rekommenderar verkligen men passa på att fokusera på den övre och gamla delen av staden. Det tar en timme att köra från Desenzano och det samma med direkttåg, så passar lika bra för dagsutflykt.
Vi gjorde också en dagsutflykt till kanalerna i Venedig, jag tycker detta är ett must när i området. Det tar ca 90 minuter både med tåg och att köra från Desenzano.
Prosecco görs norr om Venedig, där vingårdarna mellan Valdobbiadene och Conegliano ska var de bästa. Bubblor är verkligen min grej när det ska drickas vin och jag ville hit men det blev för långt att köra med all trafik i augusti. Hur många gånger har jag lyckats nämna den långsamma trafiken nu? Google säger 45 minuter från Venedig och två timmar att köra från Desenzano.
Jag får coronavaccin nummer två på fredag (japp midsommar, men i Norge är detta vanlig arbetsdag) och snart är vaccinpasset på plats. I dag avslutas Norwegians sommarrea och jag vill boka en resa för september. Det står mellan Barcelona/Andorra, Dubrovnik/Montenegro, Nessebar i Bulgarien och Comosjön. Det sägs att Comosjön är ännu finare än Gardasjön, så just nu känns detta som vinnaren. Men vem vet, det är fortfarande många timmar till midnatt.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
När solen äntligen tittar fram vill vi ju alla sitta på en solig uteservering. Gärna vid vattnet eller på en takterrass med utsikt över Stockholms takåsar. Problemet är att alla andra vill ju också detta. Och det finns ju inget tråkigare än att behöva gå från ställe still ställe för att få höra att det är fullt överallt.
Flertalet utomhusserveringar i Stockholm har bara drop-inplatser men det finns några ställen där det också går att boka bord. Eftersom jag själv har saknat en översikt över uteserveringar och terrasser där det går att boka bord så blev det till att sammanställa en själv.
Gemensamt för alla ställen på listan nedan är att bord bokas för att äta mat, bara dricka fungerar inte. Och det blir snabbt fullbokat vid fint väder, så var ute i tid.
Strandvägen 1. Öppet från lunch till sent. Bord på trottoaren, mycket sol. Ligger i city.
Asian Post Office (APO). Öppet från lunch till sent. Terrass, begränsad sol. Ligger i city.
Supper. Öppet från lunch till sent. Terrass, begränsad sol. Ligger i city.
Ångbåtsbryggan. Öppet från lunch till sent. Ponton på vattnet, mycket sol. Ligger i city.
Pontonen. Öppet 17 till sent. Ponton på vattnet, mycket sol. Ligger på Kungsholmen.
ThaiBoat. Öppet från lunch till sent, from juni. Brygga vid vattnet, mycket sol. Finns också drop-in uteservering. Ligger på Söder.
Vingården. Öppet 17 till sent. Bakgård med varierande skolförhållanden. Ligger i Gamla stan.
IMA på Tak. Öppet från 15 till sent. Cocktailbar med några maträtter, vid soligt väder skjuts både tak och väggar bort. Kreditkort måste anges vid bokning. Ligger i city.
Ön, av Albin & Adam. Öppet från 12 till 01. I trädgård till anrik 1800-talsgård, delvis under stora träd och parasoller. Ligger på Långholmen.
Oslo har något ganska unikt, nämligen en medeltida fästning belägen mitt i staden. Ett stenkast från Aker brygge och fem minuters promenad från Karl Johansgate finns denna härlighet. Jag älskar Akerhus fästning, nu pratar vi min topp tre-lista i Oslo!
Akershus slott och fästning uppfördes som en kungaborg under medeltiden. Under 1600-talet kompletterades fästningen med flera renässansbyggnader och den fortifierades med murar. Fästningen är fortfarande en militär anläggning men den operativa driften avslutades år 1900.
Ytan är ganska stor, med en ingång från Prinsensgate, mitt i stan, och en från Akershusstranda, dvs mot vattnet. På den nedre delen, mot staden, ligger flera 1600-talsbyggnader med bland annat hovstallet samt administrativa byggnader och ett besökscenter. Jag gillar mest de övre delarna, med stenbyggnader, gräs, luft och utsikt och går alltid direkt hit.
Utsikten över vattnet och Oslofjordens öar är otrolig från Akershus fästning. Mitt emot, på andra sidan vattnet, ligger stadsdelarna Aker brygge, från 1980-talet, och Tjuvholmen, som är en sprillans ny stadsdel och färdigställdes 2014.
Sedan några år ligger restaurang Festningen inne på området, som jag konstigt nog inte har testat än. Måste definitivt göras i år. Det finns ett glasscafé och en scen på en av de lägre nivåerna mot vattnet men det var stängt alla gångar jag var här sommaren 2020 och har inte heller haft öppet i år.
På fästningsområdet ligger också Hjemmefrontmuseet, dvs museet över norska motståndrörelsen under andra världskriget, samt Forsvarsmuseet. Jag brukar inte besöka dessa, men jag älskade Hjemmefrontmuseet som liten. Och lite krigshistoria är alltid bra att få med sig.
Sommartid är jag alltid på fästningen flera gånger per år. Läget är perfekt om jag är på stan och det är varmt och jag vill vila lite i gräset, eventuellt under ett träd. Det brukar vara en och annan turist som hittar hit men jag har aldrig varit med om att det har varit fullt eller många andra på Akershus fästning.
Jag ser i kameran och mobilen att jag var på Akershus fästning vid fyra olika tillfällen under sommaren 2020; 18 maj, 23 maj, 8 juli och 25 augusti. Foton ovan är från alla fyra tillfällen, så det är olika solförhållanden och och hur långt träd och blommor hade kommit fram. Jag har självklart varit där i år också men lyckades faktiskt hålla mig från att fota samma motiv en femte gång.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Jag gillar temarestauranger och ställen med en udda touch. Geronimo´s i Stockholm är en mexikansk restaurang som har tagit ut svängarna. När jag på hemsidan såg att menyn ser ut som en serietidning bokade jag snabbt ett bord.
Geronimo´s undertitel är FGT, som står för fucking good times, och de anger också music, margaritas and serious southwestern crub. Precis min stil.
Precis innanför dörren finns en bar, som i coronatider var tom då vi kom. Men intuitionen säger mig av att detta kan vara en livat bar i vanliga fall. Vi fortsätter längs den långa och tomma korridoren, som slutar i en trappa ner i källaren.
Maten på Geronimo´s
Fast klockan är 18 en söndag är restaurangen fullsatt och servitörerna halvspringer mellan borden. Vi visas snabbt till ett bra bord mitt i rummet och vi beställer margaritas till väninnorna och öl till mig.
Det tar sin lilla tid att bestämma maten. Menyn, aka serietidningen, är både rolig att bläddra i och studera men det blir lite dålig fokus på att bestämma sig. Till slut går vi för två tacos per person, samt att vi delar på tortillachips med ostdip samt en chimchanga. Sistnämnda är från crub-delen av menyn och är en massa goda grejer i tortillabröd och tossed in the fryer. Vi har läst innan att portionerna på crub-menyn är enorma och japp; detta stämmer.
Det bra med tacosen är att det kommer två för 115 kr och att man får välja två olika. Jag tar räkor samt kyckling och båda kommer med väldigt goda tillbehör. Men räkorna, med salsa de arbol, pico de gallo, guacamole, cabbage relish samt jalapeñokräm, är överlägsen. Nästa gång blir det två av denna.
Queso, dvs tortillachipsen med ostdip, låter kanske lite tråkigt men dipen är ungefär den godaste jag har smakat, i Mexiko inkluderat. Och alla gånger värt de 2000 kalorierna som säkert är i den.
Dricka
Jag håller mig till öl hela kvällen, tequila är inte min grej; oavsett hur fin och dyr den är. Mina två väninnor börjar som sagt med var sin margarita, den klassiska. Som nästa drink tar ena en variant med persika och andra en spicy margarita med bland annat jalapeño. Båda ger samtliga drinkar på Geronimo´s höga betyg.
Lokalen har en stor bar på ena långväggen och en scen i ett hörn. Hemsidan skyltar med konserter men jag ser inget schema och får tro att de har paus nu. I övrigt är det neonkaktusar, sombrerohattar, skyltar, ljusspel och andra grejer på väggar och tak.
Jag skulle anta det är hög stämning här fredags- och lördagskvällar och återkommer gärna till Geronimo´s. Kvällstid och i ett coronafritt liv, ja tack.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Maxime och jag var tre dagar på Färöarna i april månad, tillsammans med vår mamma/mormor. Först ville vi åka i juli för att få så varmt som möjligt men genomsnittstemperaturen i april är 7 grader och i juli 12 grader, så då kvittade det. Vi tipsar nedan om vad att se, göra, utflykter och var du äter och dricker på ögruppen mitt i havet.
Färöarna består av 18 öar samt några kobbar och skär. För att göra det lite mer överskådligt kommer vi att dela in våra tips efter öarna Vagar, Streymoy, Eysteroy och de norra öarna, samt huvudstaden Torshavn. Vi bodde i Torshavn och gjorde dagsutflykter men vår guide till Färöarna passar lika bra för en roadtrip.
Ön Vagar
1. Flygplatsen och hyrbil
Flygplatsen ligger på ön Vagar. Vi både hämtade ut och lämnade vår hyrbil på flygplatsen. Det går att åka buss men för att se så mycket som möjligt av ögruppen rekommenderas egen bil.
2. Byn Gasadalur
Fram till år 2006 kunde Gasadalur endast nås via en tre timmars vandring över fjället. Sen byggdes tunneln och det tar tre minuter med bil. En gullig liten by, där den lokala affären var roligast och vi åt goda mackor på det trevliga caféet.
3. Vattenfallet Mulafossur
Mulafossur ligger i utkanten av Gasadalur. Detta är Färöarnas mest kända vattenfall och du vill inte missa. Gå stigen fram till kanten och plocka fram kameran.
4. Byn Böur
Den lilla byn Böur ligger längs vägen och är värt att svänga ner till och stanna i. Här är det också fin utsikt till fågelön Mykines.
Del lilla ön Mykines är känd för att här bor lunnefåglar i hoptals. Man tar sig dit med båt eller helikopter. Vi varken hann eller det var säsong då vi var där.
Ön Streymoy
6. Saksun
På ön Streymoy ligger bland annat byn Saksun. Vackert vid en färskvattenslagun, som för länge sen var en fjord. Här hittar vi också ett får på ett torvtak och lyckan är fullkomlig.
7. Tjörnuvik
Tjörnuvik är en större by, fem kilometer från Saksun fågelvägen men tre mil bilvägen. Här finns en vacker svart strand och flera AirBnB-hus att hyra för den som önskar bo här.
Ön Eysturoy
8. Gjovgj och vägen dit
Gjovgj är också en större by, denna gång på ön Eysturöy. Vägen dit är spektakulär, på smala vägar över Färöarnas högsta fjäll och med vattnet nedanför. Ratta in Eidi på GPS:en, så tar du den rätta vägen.
Beroende på dimma över flygplatsen så vi inte kunde landa missade vi en dag på Färöarna, så vi hann inte med de norra öarna. Men eftersom vi hade en plan tipsar vi i alla fall om detta.
9. Ön Kalsoy
Till ön Kalsoy åker man med bilfärja från staden Klaksvik. Spektakulärt längst ut på den långsmala ön ligger fyren Kallur, mitt på ön ligger byn Mikladalur med kvinnostatyn Kópakonan framför havet. Vill definitivt hit nästa gång på Färöarna.
10. Staden Klaksvik
På ön Bordoy ligger Klaksvik, Färöarnas näst största stad. Det kan vara smart att planera in lunch här, då det generellt inte är jättemånga restauranger (ungefär inga alls) i de mindre byarna. Sur på biltur är inte bra.
11. Ön Vidoy
Ön Vidoy är så långt det går att komma norr och öster på Färöarna med bil. Här ligger byn Vidareidi och naturen och utsikten ska vara fantastisk, också från bilen. Nästa gång.
Färöarnas huvudstad Torshavn ligger också på ön Streymoy.
12. Hamnen i Torshavn
Hamnen i Torshavn är värt ett besök. Vi var där i april, jag gissar serveringarna har utebord på sommaren. Tinganes i bakgrunden på bilden.
13. Tinganes
Tinganes är en udde där landets statsadministration håller till. Ett trevligt område värt att besöka, med ett fint bostadsområde precis bredvid.
14. Fyren Skansin
På grannudden ligger fyren Skansin. Tyvärr blåste det alldeles för mycket för att vi orkade gå ut hit, ser dock fint ut på bild.
15. Restaurang Katrina Christiansen
Restaurang Katrina Christiansen serverar tapas a la Färöarna. God mat och väldigt trevlig lokal. Mellanklass.
16. Restaurang Etika
Restaurang Etika ligger i ett luftigt glashus. Här serveras huvudsakligen sushi men också andra fisk- och skaldjursrätter. Mellanklass.
17. Restaurang Aarstova
Aarstova ligger längst upp på TripAdvisors lista. 1700-talshus och lokala råvaror. Fine dining. Vi har inte varit här.
18. Barbara Fish House
Barbara Fish House fokuserar på fisk och skaldjur. Fina bord med vitt kakel och gästerna verkar väldigt nöjda. Mellanklass. Vi har inte varit här.
19. Restaurang Raest
Raest serverar en fast avsmakningsmeny baserad på lokala råvaror med mycket fermenterat. Fine dining. Vi har inte varit här.
20. Café Pamame
Pamame blev vårt favoritcafé i Torshavn, vi vände i dörren på flera andra med på TripAdvisors topplista innan vi hittade detta. Här serveras både fika och lunch.
Vi bokade våra flygbiljetter med SAS. Tyvärr var det dimmigt och det gick inte att landa. Vi bokades i stället om till det färöiska flygbolaget Atlantic Airways. De är specialister på att landa på Färöarna och bolaget brukar därför få landa när andra inte får av säkerhetsskäl.
SAS använder samma piloter till Färöarna som till Europa i övrigt, så de har ingen specialkunskap om denna flygplats. Vi förlorande en hel dag på detta, nästa resa ska jag definitivt boka med Atlantic Airways.
22. Inflygningen
Ha ögonen öppna och kameran redo under inflygningen! Vår var majestätisk, med fjäll och finfin utsikt över den ”hängande” insjön Leitisvatn. Det går att se Leitisvatn också från marken om man går ut på en udde men bästa vyn är absolut från luften.
Till skillnad från förra året, då barer och restauranger i Oslo var öppna men vi valde att fira hemma hos en väninna, är i år alla restauranger i hela Oslo stängda. Barnparaden på Karl Johansgate och kungafamiljen på slottsbalkongen är igen inställd. Ingen jag känner ska göra något storslaget och jag själv har bjudit min mamma och syster till kolonistugan. Det ska spöregna hela dagen. Vi satsar i alla fall på att grilla hamburgare med bakad potatis men får nog äta inomhus. Och min mamma kommer med gräddtårta dekorerad med norska flaggan.
Nedan bilder från förra årets firande, då vi var ett gäng hemma hos Hege.
Gratulerer med dagen!
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Det är bara att erkänna. Jag är urusel på att upptäcka stavfel i mina egna texter. Vanliga felstavningar, att det saknas ett ord eller att ett ord står två gånger. Det har att göra med min lästeknik, jag är en sådan som mest skummar meningarna och låter hjärnan fylla i orden ögat inte ser.
I bland blir felskrivningarna väldigt lustiga och de tre absolut roligaste bjuder jag på här.
Att olla på aporna
Att förgripa sig på aporna på detta sätt är inte bra. Alls. Och hur skulle ens tre kvinnor få till detta?
Jag var snabb med att lägga till det saknade K-et när Mija hörde av sig. Hon ville absolut inte anklagas för att ha ollat på aporna. För det var självklart kolla på aporna vi gjorde. Vi kollade med mycket (jag!) eller mindre (de andra) entusiasm på djuren och vi var på berget The Rock i Gibraltar. Där alltså inget opassande hände.
Den som är osäker på betydelsen av begreppet olla bes googla. Jag tänker inte ge mig ut på att beskriva aktiviteten.
Precis innan jul skickade jag en önskelista till tomten. Jag lovade att vara extra snäll. Om han inte kunde ge mig det på listan i julklapp kunde han kanske fisa dem som födelsedagspresenter?
Det hade varit ganska intressant att se hur tomten skulle fisa fram en safari- eller vingårdsresa till mig. Eller inte. Men det var självklart fixa, med X, det skulle stå.
Inte riktigt lika kul som de två andra men denna får vara med i alla fall. Gatukost i Florens? Vad menar hon? Gatumat? Street food? Ska man äta maten från gatan?
Eller är det så att det saknas ett N och det ska stå gatukonst i Florens? Så är det nog. Då passar inläggsrubriken mycket bättre med bilden också.
Jag hade både läst och hört talas om ”den fantastiska hummus-restaurangen vid St Eriksplan”. Men namnet fastnade aldrig. Det var en väninna som bokade bord på Manoshe och frågade om jag ville hänga på. Först på plats såg jag undertiteln The Hummus Club och jag var ju på St Eriksgatan. Polletten trillade ner. Jag var där!
Och då blev jag givetvis glad, för jag älskar libanesisk mat.
På Manoshes meny
På menyn finns tre kolumner; hummusrätter, meze eller avsmakningsmeny. Hummusrätter betyder varmrätt med hummus, meze är varma eller kalla smårätter och röror och avsmakningsmeny är precis vad det låter som.
Vi går för avsmakningsmenyn, som består av en varmrätt och tio mezerätter. Köket portionerar storlekarna efter hur stort sällskapet är och priset är 329 kr per person. Gästerna väljer en hummusrätt att dela på men kocken väljer de tio rätterna. Vi var livrädda för att inte få med våra favoriträtter babaganousch (aubergineröra), tabbouleh (sallad med persilja, bulgur etc.), mhamara (paprikaröra) och batata hara (stekt potatis) men efter att ha frågat fick vi veta att alla ingick. Yes, taget!
Av de tio mezerätterna är två kött och fisk/skaldjur, dvs de dyrare varianterna på mezemenyn. Dagen till ära var detta lammrack och scampi, där vi efter att ha frågat fick byta ut lammracken mot entrecote då ingen av oss gillar lam.
Allt i allt kommer det ganska mycket mat på vårt bord. Men det hela är väldigt gott och vi äter upp nästan allt. Rörorna är min libanesiska melodi och med fyra stycken på bordet är jag mer än nöjd. Det var också en bra variation mellan de andra mezerätterna med ost, friterad blomkål, syrade grönsaker, potatis samt entrecoten och scampin.
Efter en paus tog jag en baklavaglass till efterrätt, som jag tyckte lät spännande. Men den lät mer spännande än vad den var, så jag kan inte riktigt rekommendera denna.
Men Manoshe – The Hummus Club som helhet vill jag rekommendera stort. Fina lokaler, med stort plus för mosaikborden och den turkosa accentärgen. Gillar båda mycket och det blev en perfekt backdrop för maten. Och om det inte redan har framkommit ovan så är maten på Manoshe👌.
Men hur var hummusen då? Detta frågar alla när jag pratar varmt om Manoshe. Jo tackar, den var god. Riktigt god, faktisk.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Nu kan jag sätta bock på planerna för sommaren 2021! Tre resor blir det, varav två roadtrips. Rutterna är utstakade, hotellen är bokade och vad att se samt restauranger och fik är märkta i Google Maps. Den tredje resan blir ett återseende med en favorit.
Så kommer min sommar att se ut:
Öland, Västervik och Kalmar
När det förra året blev tydligt att sommaren 2020 best spenderades i Skandinavien var de givna alternativen Gotland och Öland för mig. Jag älskar Gotland men här var jag 2019. Jag har aldrig varit på Öland, så Öland började jag planera för.
Jag fick tips om hotellet StrandNära och kände direkt att detta är stället för mig. Tråkigt bara att så kände också väldigt många andra och det var redan fullbokat mina datum. Att bo på StrandNära var helt avgörande för mig, så då blev det inte Öland 2020.
Gotland
Men jag vet ju att planering är A och O, så redan i oktober förra året reserverade jag tre rum i tre nätter på StrandNära för juli 2021. Det blir jag och tre vänner som åker. När vi först var i gång ville vi också ha några dagar på norra Öland, så vi kommer i tillägg att bo två nätter nära Hornsjön.
Men vi ville också stanna till någonstans på vägen så det inte skulle bli så mycket sammanhängande tid i bilen. Jag kollade på kartan; Västervik låg lagom till och det såg fint ut när jag bildgooglade. När vi hittade Slottsholmen hotell där så blev vi lite ivriga, vi bokade inte bara en natt utan två nätter. På väg hem stannar vi en natt i Kalmar. Väldigt kul, jag har inte varit några av ställen tidigare.
Gotland
Eriksberg safaripark och Söderköping
Kommer ni ihåg att jag så snällt önskade mig en resa till Eriksberg safaripark från tomten i julklapp? Väl, jag fick inget från honom. Dumma tomten. Får jag inte det jag önskar mig som present får jag fixa själv. Så när vår mamma/mormor i februari fyllde 80 så fick hon en resa till Eriksberg från Maxime och mig. Hon bor visserligen i Oslo men åker till Stockholm och vi utgår därifrån.
Förhoppningsvis kan vår syster/moster Christiane hänga på, men här beror det lite på vaccin och norska karantänregler. Maximes sambo Jonas kommer också att åka med, så vi blir ett litet gäng.
Söderköping
Söderköping tillkom på samma sätt som Västervik gjorde för Öland, vi ville dela upp körsträckan. Jag har tidigare varit i Söderköping under vintern och gillade men vill ha ett återseende på sommaren för att äta den berömda glassen.
Vi kommer att avsluta med att åka till Ystad, där Maxime och Jonas ska fortsätta semestern med vänner. Det är fortfarande öppet om min mamma, syster och jag också stannar till en natt i Ystad eller om vi tar tåget direkt hem till Oslo via Malmö.
Jag var på Fyri Resort i norska skidorten Hemsedal förra sommaren och älskade stället. När jag fyllde år i mars visste de norska väninnorna precis vad jag skulle bli gladast av allt för; nämligen en helg med dem på Fyri.
Vi åker också i år i mitten av augusti och hoppas på precis samma pangväder som jag och min syster hade förra året.
Jag drömmer också om att bo på detta hotell, precis nedanför Norges högsta berg Galdhöpiggen och vid Gjendesjön. Får se om jag får till i år, detta hade varit den perfekta extrasemestern. Visst osar hotellet fulländad nationalromantisk perfektion mitt i dalgången?
Har du bokat sommarsemestern än? Brukar du boka långt innan för att få det bästa hotellet eller vill du vara spontan och bestämma allt senare?
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Jag vill slå ett slag för Chicago som nästa amerikanska storstadsdestination. Här finns allt från en enorm blankputsad böna till båda 100 år gamla skyskrapor och sprillans nya, samt flera klassiska diners som har legat på samma ställe sen 1950-talet.
Detta är våra nio bästa tips för vad att se och göra i Chicago.
1. Klassiska skyskrapor från 1900-talets början
Det var i Chicago de första skyskraporna byggdes under 1900-talets första decennier, Chicago var då USA:s mest moderna stad.
Flertalet av dessa skyskrapor står kvar och de kan spanas in från gatan. Roliga kombinationer med skyskrapor byggda i historiska stilarter och de moderna i stål och glas. Dåtidens skyskrapor byggdes för att husa företag och endast ett fåtal är öppna för besökare.
Tribune Tower
Tribune Tower uppfördes som kontor för tidningen Chicago Tribune, som fortfarande håller till i byggningen. Byggnaden stod klar i 1925 och har 36 våningar. Den ligger vackert vid huvudgatan Magnificent Mile och lite in från Chicago River.
Tribune TowerWrigley Building
Wrigley Building
Wrigley Buildning är 30 våningar och uppfördes för tuggummiföretaget, du vet det med Juicy Fruit. Byggnaden ligger ungefär mitt emot Tribune Tower, på andra sidan av gatan Magnificent Mile. Jag älskar den fina klockan.
Marina City ligger ett stenkast från de två andra och också nära floden. Detta är två torn om 61 våningar vardera och stod klar 1969. Tanken bakom arkitekturen var väldigt nyskapande, idéen var ”en stad i staden” med allt man behöver i husen.
De 19 lägsta våningarna är parkeringshus, och på 20 våningen finns träningscenter, tvättfaciliteter och gemensamma ytor. Från våning 21 och upp är det lägenheter, där inte en enda lägenhet har någon rak vinkel.
2. Deep dish pan pizza på Lou Malnati´s
Rätten deep dish pizza, dvs pan pizza, ska ha uppfunnits i Chicago under 1940-talet. Ett av ställen som marknadsför sig som uppfinnaren är Lou Malnati´s. Eftersom det var pizzastället som rankades högst av de alla så valde jag just detta.
Deras signaturpizza är Deep Dish Chicago Classic, men då jag inte äter rött kött fick jag gå för vegatarvarianten. Som jag tyvärr tyckte var ganska medioker och inte smakade så mycket. Antar klassikern är godare. Bra att veta att det tar tid att göra pizzorna, jag fick vänta 45 minuter på min.
3. Moderna skyskrapor med och utan utsiktmöjligheter
De moderna skyskraporna är ju också kul. Höga som bara den och ofta med mycket glas som himmeln kan spegla sig i.
Trump Tower
Jag ser inga positiva aspekt ved Donald Trumps personlighet och presidentskap. Men han har lyckats bygga en imponerande skyskrapa i Chicago. Den ligger vid Chicago River, nära Wrigley Building, och är helt i glas. Byggnaden stod klar 2009 och kostade inte mindre än 850 miljoner dollar att uppföra. Det är hotell i hela byggnaden, som omfattar 98 våningar.
Willis Tower
Willis Tower är Chicagos högsta byggnad, med 108 våningar. På 103 våningen finns ett skydeck, dvs en utsiktsplattform. På skydeck finns också The Ledge, som är glasboxar hängande utanför fasaden, där man ser rakt ner på gatan. Jag är lite höjdrädd, så det fanns inte på världskartan att jag gick ut på The Ledge.
Köerna kan vara enorma, att förhandsköpa biljetter rekommenderas. Willis Tower het tidigare Sears Tower och ibland används det gamla namnet.
John Hancock Center – 360 Chicago
John Hancock Center är 100 våningar hög och har sin utsiktsplattform vid namn 360 Chicago på 94 våningen. Också här gäller det att förhandsköpa biljetter. 360 Chicago har ett tilt room, där man lutar sig mot en glasruta och hela rutan rör sig ut från byggnaden och man får en känsla av att hänga i lösa luften. Behöver jag säga att jag inte heller vågade detta? Det är separata biljetter för tilt och dessa förhandsköps också med fördel.
För den som önskar njuta av utsikten men få en annorlunda upplevelse går det att ta hissen upp till baren Signature Lounge på 96 våningen och ta en drink där i stället.
4. Lou Mitchell´s klassiska diner
Route 66 går från Chicago till Los Angeles och där den börjar i Chicago ligger också dinern Lou Mitchell´s. Här har den legat sen 1923 och både interiören och rätterna är samma som då. Öppettiderna är 05.30 till 16, dvs fokus ligger på frukost och lunch.
Det är två grejer som gör tunnelbanan i Chicago speciell. Det första är att den i går ovan jord, på de finaste gamla järnställningar från förra sekelskiftet. Ett konstverk i sig. Det andra är att i de centrala delarna går tunnelbanan i en cirkelformation kallad The Loop, vilket också har gett området sitt namn.
The Loop-delen av tunnelbanan är knappt tre kilometer och det finns åtta stationer allt i allt. Det tar längre tid än det man tror att åka hela vägen runt, så jag hoppade av ungefär halvvägs. Men en kul upplevelse, särskilt över ”hörnen” där linjer ansluter och lämnar. Passa bara på att inte vara på fel tåg så du lämnar The Loop i något hörn.
6. Skulpturen The Bean
Skulpturen The Bean är nog Chicagos mest fotade bild. De påminner lite om en enorm böna, därav namnet, och ligger i Millenium Park i området The Loop. Den är 20 meter lång och gjort helt i spegelblanka rostfria plattor. The Bean är en väldigt imponerande sak som jag blev over genomsnittligt fascinerad av och jag återvände vid två tillfällen.
Det formella namnet är Cloud Gate men det är det få eller ingen som använder.
7. Billy Goat´s Tavern & Grill
Den första Billy Goat´s Tavern & Grill från 1934 är självklart den jag ville åt. Den ligger längs Maginificent Mile, med adress Michigan Avenue. Ingång en trappa ner från gatan, närmre bestämt från parkeringen. Jag trodde först jag hade läst fel, men nej. Interiören är kvar från när restaurangen flyttade till nuvarande adress 1969. Signaturrätten är en cheezeborger med NO lettuce. NO tomato. The goat ate them all. Numera finns Billy Goat´s på inte mindre än åtta ställen i Chicagoområdet, maten är säkert den samma men jag ville åt den klassiska interiören.
Jag gillade Chicago mycket för skyskraporna och den moderna storstadskänslan men jag önskade också se en annan del av staden. I New York gillar jag Greenwich Village och East Village mycket och jag hade läst att Chicagos motsvarenhet är Wicker Park. Så jag satte mig 18 minuter på tunnelbanan och åkte dit en förmiddag.
Jag vet inte om jag hade otur eller om Wicker Park är roligast på kvällen. Jag blev i alla fall inte blown away. Visst fanns det hippa restauranger, jag åt en hamburgare till lunch på ett av dessa ställen, och jag hittade en och annan skivaffär etc. Men det kändes som att det var det. Jag läser nu att hetaste området är Six Corners, där gatorna North Milwaukee och North Damen Avenues mötes. Dvs nära tunnelbanan Damen.
9. Nöjesparken Navy Pier
Navy Pier är nog mest berömt för sitt pariserhjul. Och jag tänkte att ett besök i en nöjespark, dock ganska liten, kan ju vara trevligt kvällstid. Jag tänkte inte på att kolla öppettiderna och dumt var det, för då jag kom dit var det stängt.
Men jag fick väldigt fina foton av Chicagos skyline by night, så helt bortkastat var inte besöket.
Bonustips: Kombinera Chicago med annan stad i USA
Innan pandemin och allt denna innebär för flygbranchen så hade SAS direktflighter till Chicago. Dvs att första sträckan till en stad i USA omfattar ibland en mellanlandning i Chicago. Vilket var precis vad som hände mig. Jag skulle till New Orleans och när det i rutten ingick en mellanlandning passade jag på att stanna till i tre dagar.
Listor är kul! Det var hos Halloj världen jag först såg listan över östligaste, västligaste, sydligaste och nordligaste punkten i välden som Inger hade besökt. Sen har flera andra resebloggare hakat på samma lista och nu ville jag också ta fram mina geografiska ytterligheter.
Först lite kort om longituder och latituder, eller längdgrader och breddgrader. Breddgrad 0° är ekvator, medan Nordpolen anges som 90°N och Sydpolen anges som 90°S.
Längdgraden 0°, nollmeridianen, ligger i Greenwich i England. Det finns tillsammans 360° längdgrader, fördelade på upp till 180°W väster om Greenwich eller 180°E öster om nollmeridianen. 180°W och 180°E är alltså samma och ligger precis på andra sidan av Greenwich.
Längst öst: Tokyo i Japan 139°E
Jag var fem dagar i Tokyo 2017 och målet var delvis att pricka in körsbärsblomningen. Vilket jag lyckades ganska bra med, även om blomningen stannade upp mitt i och blev lite sen. Men jag rekommenderarar stort både körsbärsblomningen och Tokyo generellt.
Längst väst: Denali nationalpark i Alaska, USA 151°W
För västligaste punkten var det nästan dött lopp mellan Denali nationalpark och staden Kenai, båda i Alaska. Men Denali vann med ett fåtal längdgradsminuter.
Jag var i Alaska sommaren 2018, på en två veckor lång roadtrip med Jeanette, Katarina och Sofia. Vilken resa! Alaskas natur och väder är inte alls olik Sveriges, men allt är större, mäktigare och i alla fall väldigt annorlunda. Utöver att ha ovanligt kul besökte vi en övergiven gruvstad, som var så cool att jag fortfarande fantiserar om att åka tillbaka, drack öl på färgglada och udda bryggerier och barer samt vandrade över snö i juni.
När jag var i Buenos Aires 2018 med min syster Christiane ville vi också få lite strandsemester. Valet föll till slut på Carilo, fem timmar söder om Buenos Aires och vid Atlanterhavskusten. Det var roligt att se något annat än BA men vi blev inte helsålda på Carilo och det slutade med att vi checkade ut en dag tidigare och åkte tillbaka till BA. Men lika fullt blir Carilo min sydligaste destination.
Christiane och jag är fortfarande överens om att hade vi vetat innan hur trevligt det var på vår estancia på Pampasen, med pool, hade vi stannat där längre och skippat stranddelen av semestern.
Hade inte 4000 mil, som har listat sina geografiska ytterligheter i länken nedan, skrivit att de fick kolla upp huruvida det var Sydafrika eller Sydamerika som var deras sydligaste punkt så hade jag utropat segern till Cape Hope i Sydafrika utan att kolla upp ordentligt.
Jag har varit på Svalbard två gångar; vintern 2018 och sommaren 2020. Senaste resan var vi på en dagsutflykt till den numera övergivna ryska gruvstaden Pyramiden. Miljön i Pyramiden var unik och jag älskade varje sekund. Vi gjorde också ett stopp vid en glaciär, där vi fick se isbjörn!
Sommar på Svalbard låter kanske tråkigare än vinter men nope; så är det absolut inte. I stället var det en unik upplevelse och jag rekommenderar både sommar och vinter lika mycket. Två resor, vet jag!
Jordens omkrets är ju ca 4000 mil runt ekvator. Jag tyckte därför det kunde vara kul att se hur långt det är från Alaska till Tokyo. Tyvärr hittade jag bara alternativ som mätte kortaste sträckan, dvs åt andra hållet över Stilla havet, vilken är drygt 500 mil. Med lite förenkling av det hela och enkel matte har jag mao täckt ca 3500 mil av jordens totala omkrets på 4000 mil.
Kommande resmål är definitivt Stillahavsöarna och Antarktis. Så har det ifs varit ett tag men det blev möjligtvis lite extra inspirerade nu till nytt sydligaste och östligaste/västligaste punkt.
Andra resebloggare som har listat sina längst österut, västerut, norrut och söderut
På hela Svalbard bor ca 2600 invånare, varav ca 2300 bor i Longyearbyen. Utöver detta kommer ca 60 000 turister till ögruppen varje år. Till trots för sitt ringa antal invånare har byn ett imponerande antal restauranger, där jag kan räkna mig fram till fyra i klassen fine dining. Men det finns också flera i mellanklass samt enklare ställen med hamburgare, pizza och grillrätter på menyn.
Här kommer den ultimata guiden över restauranger i Longyearbyen, med våra 14 bästa tips för god mat och dricka.
$$$ – Fine dining
Funktionærsmessen
Funktionærsmessen restaurang tillhör hotellet Funken Lodge. Panoramafönster med storslagen utsikt och stilren skandinavisk design. Jag åt här sommaren 2020, väldigt god mat och strålande service. Trerättersmeny ca 600 kr, varmrätt ca 300 kr. Hemsida.
Huset restaurang
Det finns två restauranger på Huset; en enklare bistro och en fine dining restaurang. Jag åt på restaurangen sommaren 2020. Här serveras i skrivande stund en sexrätters arktisk meny med nordiska inslag för 800 kr, med tillhörande vinpaket för 750 kr. Säl, ren och svalbarsripa finns ofta på menyn. Huset har också en av norra Europas största vinkällare. Hemsida.
Restaurang Nansen
Restaurang Nansen är hotell Radissons restaurang. Precis som på Funken är det panoramafönster och imponerande utsikt. Jag har varit i lokalen men inte ätit här. Enligt hemsidan är konseptet asiatisk fusion. Hemsida.
Gruvelageret
Gruvlageret öppnade 2015 och ligger längst bak i Longyearbyen, i Sverdrupsbyen, och nästan vid glaciären Longyearbreen. Precis utanför den isbjörnsäkra sonen, dvs man kan inte röra sig till fots utan gevär. För de flesta turister betyder detta att ringa en taxi. Som namnet säger ligger restaurangen i en gammal gruvbyggnad. Jag har inte ätit här, tyvärr missade vi totalt detta ställe vid båda tillfällen på Svalbard. Fyrarätters meny 945 kr, tillhörande vinpaket 550 kr. Hemsida.
$$ – Mellanklass
Huset bistro
Bistron är Husets enklare alternativ, men håller fortfarande hög klass. Här serveras a la carte. Jag åt en underbar fiskgryta vid besöket vintern 2017. Varmrätt 180-250 kronor. Under kvällen förvandlas bistron till Svalbards enda nattklubb,, vilken tyvärr var coronastängd sommaren 2020. Hemsida.
Polfareren
Polfareren ligger mitt i Longyarbyen, på hotellet vid samma namn. Här serveras a la carte; väldigt gott och mycket prisvärt. Jag åt här både vintern 2017 och sommaren 2020, vid båda tillfällen fanns valcarpaccio på menyn. Hemsida.
Valcarpaccio 2017
Ren 2020
Vinterhagen
Vinterhagen är hotellet Mary-Ann´s Polarriggs restaurang. Restaurangen var stängd måndagar och tisdagar då vi var på Svalbard coronasommaren 2020, men verkar i vanliga fall ha öppet varje dag. Jag gillar interiören mycket från foton och jag har varit på Mary-Ann´s Polarrigg, som är väldigt roligt inredd. Varmrätter 275-320 kr och både val och ren finns på menyn. Hemsida.
Inte riktigt Vinterhaven…
… men i alla fall Mary-Ann´s
$ – Casual
Kroa
Kroa ligger mitt i Longyearbyen och vägg i vägg med Polfareren. Här serveras hamburgare och pizza och några grillrätter på middagsmeny. Jag åt middag här 2017, köttätarna i sällskapet valde då älgburgare med lingonpommes. Sommaren 2020 åt jag pizza till lunch. Goda pizzor, mer panpizza än italienska varianten. Varmrätter på middagsmenyn 160-300 kr, det finns också dagens lunch. Öppet till 02 och liten men solfylld uteservering; perfekt vid midnattssol. Hemsida.
Svalbar
Svalbar ligger också mitt i Longyearbyen. Stort plus för det fyndiga namnet; att bo både i Oslo och Stockholm gör mig kanske till en sorts göteborgare? Här serveras hamburgare, pizza och öl. Vintern 2017 åt vi renskavpizza här och sommaren 2020 åt jag hamburgare till middag. Båda får absolut godkänt och trevlig miljö. En uppsjö av brädspel att låna för den som gillar sådant. Hemsida.
Coal Miners´ Bar & Grill
Coal Miners´ Bar & Grill ligger i Nybyen, på andra sidan ån för restaurang Gruvelagret. Nybyen ligger innanför den isbjörnsäkra sonen, så hit går det att promenera för den som önskar. Restaurangen ligger i hotellet vid samma namn, som för övrigt ligger i gruvarbetarnas gamla komplex. Här serveras kolgrillade rätter av kött och fisk samt hamburgare. Jag har inte ätit här själv men när jag nu kollar menyn inser jag att det var ett misstag. Varmrätter 130-250 kr, sen finns det otaliga sides och såser att beställa till. Hemsida.
Stationen
Stationen ligger i centrala Longyearbyen, i shoppingcentret Lompensenteret. Här serveras arktisk och norsk mat och det finns valburgare och valbiff på menyn, men också soppor, pasta och fisk. Varmrätter 180-240 kr. Vi ville äta middag här sommaren 2020 men Stationen var då tyvärr stängt måndagar och tisdagar. Hemsida.
Nuga sushi
För den som tröttnar på val, älg och pizza finns också en sushirestaurang. Vi hade tänkt äta lunch här avresedagen sommaren 2020 men det var inte lunchöppet den dagen. Nuga ligger i hotellet The Vault. Makirullar ca 120 kr och poke bowls 150 kr. Hemsida.
$ – Fika
Fruene
Fruene kallar sig på hemsidan världens nordligaste kaffebar och jag tror dem. Läget är också också här i Lompensenteret. Fruene serveras smarrig fika och goda sallader, jag har provat båda. De har också en rolig hörna med garn och säljer lite allmoge-svalbardmöbler i ett annat hörn. Stickcafé en kväll i veckan, vilket verkar vara populärt enligt Facebooksidan. Facebook.
Vit chokladisbjörn på Fruene
Mitt exostiska lånekort på Svalbard bibliotek
Rabalder café og bakeri
Rabalder ligger i kulturhuset, vägg i vägg med biblioteket. De har en trevlig uteservering med stadiga stolar man kan halvligga i. Mycket trevligt i solen. Vi testade bara dricka men kaffet var gott enligt Hanne och Peder. Då vi ändå var i biblioteksbyggnaden, och jag inte just då hade med någon bok med att läsa i solen, passade jag på att låna en bok. På köpet fick jag ett exotiskt lånekort. Boken lämnade jag sen in på Oslo sprillans nya och superfina huvudbibliotek, som skeppade den tillbaka till Svalbard. Fiffigt. Hemsida.
Sommaren 2020 åt vi trerätters+ middag tre av fyra kväller. Jag är mäkta imponerad över restaurangutbudet i Longyearbyen. Det enda jag skulle önska är kanske lite mer variation i menyn på de typiska lunchställen, det kändes svårt att hitta annat än hamburgare eller pizza för lunch. Thailändsk? Indiskt?
Summan av kardemumman? Selfluencer som jag är sitter jag just nu och fantiserar om en tredje resa, då under norrskensperioden. Då ska jag äta avsmakningsmeny på Gruvelagret och grillrätt med alla sides och såser på Coal Miners´ samt göra ett återbesök på Funken. Asiatisk fusion på Nansen låter också trevligt, tror jag lägger till detta också.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.