Hur jag lever mitt liv och mina rutiner coronaåret 2020

Av

-

I dag rör vi oss lite bort från temat resor, jag tänkte i stället berätta om hur jag lever mitt liv detta underliga år 2020. Som väldigt många andra blev jag i mars hemskickad från jobbet med beskedet om att jobba hemifrån.

Jaha, några månader tänkte vi väl alla då.

Bild hårt redigerad i mobilen för att skicka till Maxime i mitten av maj. Text ”Äppelmackan är nya avokadomackan”.

Ingen pendling mellan Oslo och Stockholm

Jag brukar i vanliga fall förflytta mig mellan Stockholm och Oslo flera gångar per månad; detta kunde jag inte nu. I mars föll valet på att stanna i Stockholm eftersom det var där jag var då världen stängdes ner och det var här Maxime befann sig. Vilket inte var något problem fram till påsken kom och det var superfint väder. Är det fint väder vill jag vara i kolonistugan i Oslo. Gräva i jorden och ligga i hängmattan.

Att få med sig två resväskor, plus en handväska med två datorer och en kamera med tre objektiv, är svårare än vad jag trodde. Har alltid trott att en rullväska i varje hand är a piece of cake. Not really.

Jag kom fram till att det var till trädgården jag ville. Så jag packade allt lösöre jag hade i Stockholm, eftersom jag inte visste hur länge jag skulle stanna, och tog med till Oslo. Jag maxade bagagekvoten med två resväskor som både vägde nästan 23 kilo vardera. Tidigt i april var det inte många andra på Arlanda och det gick sammanlagt 28 flyg per dygn; både inrikes och utrikes.

Samtliga flyg från Arlanda torsdag 16 april, både inrikes och utrikes från samma terminal.

Det här med att SAS skulle bli ”Proud Carrier of Scandinavian Olympic Athletes 2020” blev det ju inte så mycket av…

Jag kom till ett totalt nedstängt Oslo. Fram till början av maj var flertalet restauranger, barer etc. stängda då norska staten tillfälligt drog in alla utskänkningstillstånd, och de flesta ställen då också valde att stänga. Onsdag 6 maj öppnade igen kranarna. Hela Oslo var ute och firade, kändes det som.

Alla var som galna denna kväll; det var midsommar, nyårsafton och kosläpp på en och samma gång. När jag träffade min väninna Hanne klockan 16 var det redan fullt på alla ställen och vi fick köa i en timme innan vi fick sittplats någonstans. Sen var vi så glada att det gick åt tre flaskor vin till middagen…

Utsikten från min inomhusarbetsplats fotad 24 april. Innan jag renoverade ingångspartiet.

Jag stannade i Oslo till mitten av september och att åka dit var helt rätt grej att göra. Sommarsemestern gick till The Twist, som är en bro som är ett galleri som vrider sig runt sin egen axel, Göteborg och Varberg, Svalbard och Hemsedal. Inte alls olik en vanlig sommar.

Ett förtydligande är kanske på sin plats; jag är norsk medborgare och det har under hela nedstängningen av Norge varit möjligt för mig att komma in i landet. Egna medborgare släpps alltid in.

Jag köpte också massa sommarblommor som jag planterade i krukor. Denna bilden är från på morgonen 17 maj. Kommande natt sa yr.no sa att det skulle vara +5 grader under natten, så för första gången bar jag inte in alla blommorna under natten. Morgonen efter var de fina dubbla röd-gula mjuka som gelé och dahlian med svarta blad halvdöd. Köpte samma dag nya likadana röd-gula och dahlian blev sig själv igen efter någon dryg månad.

Jobba hemifrån

I Oslo jobbade jag växelvis från pyttelilla inomhus matbordet och lika lilla frukostbordet utomhus. Ibland varvade jag med hängmattan, om det var telefonmöten utan dator eller att jag läste böcker.

Redan i augusti kom beskedet från arbetsgivaren om att vi skulle jobba hemifrån ut 2020. Men i slutet av september fick vi också veta att varje avdelning har tilldelats sin kontorsdag när vi får komma in på jobbet för workshops, utvalda möten etc.

Sen kom jordgubbssäsongen och ”Jordgubbsmackan är nya äppelmackan”. Igen bild skickad till Maxime.

Precis innan jag åkte till Oslo köpte jag en stor basilika i kruka på Ulriksdals trädgård, som Maxime fick barnvakta åt mig när jag åkte till Oslo. Jag ville så gärna ha en i Oslo också men de dog hela tiden. Efter den fjärde gav jag upp. Den Maxime tog över lever fortfarande…

Min kontorsdag är onsdagar. Utöver det jobbar jag från olika caféer varje måndag och torsdag, för att inte bara sitta hemma och ha tråkigt. Ja, det är mer bakgrundsljud på ett café och jag har bara liten laptopskärm. Men jag kan stå ut med båda, inga problem. Jag är sedan tidigare en jäkel på att muta under möten när jag inte själv pratar och mina kollegor har lärt sig att vissa dagar syns andra i bakgrunden. För kameran på vid möten måste man ha, det är det mycket roligare att också se kollegorna.

Som alla andra passade jag på att renovera i sommar. Här är nya ingångspartiet. Det förra var katastrof på högsta nivå.

Jag hör och läser lite olika kring detta att jobba hemifrån; någon hatar och tycker det är tråkigt medan andra älskar det och tycker det är perfekt med ingen resväg, kan ta tvätten och disken mellan möten, kan spara pengar genom äta lunch hemma och ha mjukiskläder. Alla är olika. Och för mig själv har jag tagit fram en perfekt lösning, där jag tänker att det är nog lite så det skulle kännas att vara egen företagare. I ärlighetens namn är jag ganska nöjd med hur jag har lagt upp mitt jobbande.

Jag har alltid vanliga kläder på mig, också dagarna jag jobbar från matsalsbordet hemma. Från vi skickades hem i mars till augusti hade jag smink en handfull gångar men numera har jag alltid detta, om det inte är min hemmadag tisdag. Fredag är också jobba hemifråndag, men då ska jag ofta göra något på kvällen och sminkväskan åker fram.

Just det; höll på att glömma. Har nog blivit så van vid eländet. Mina fönster i lägenheten i Stockholm är täckte av plast (och smuts) då fasadrenovering pågår. Inte så kul att vara hemma när balkongen bilas ner, det både låter och hela lägenheten skakar. Planerat slutdatum sista november…

Jobb från hängmattan. Rekommenderar boken till alla, så intressant att denna bild faktiskt är tagen en söndag. Skickade den till kollegan som hade rekommenderat mig boken.

Fritiden

Jag passar också på att göra många roliga grejer och träffa vänner på fritiden. I Oslo promenerade jag milen varje måndagskväll med mina väninnor. I Stockholm blir det mer spontana promenader men de finns och är fortfarande många. Varje torsdag ser jag till att träffa olika vänner ute på lokal, antingen för en matbit eller ett glas. En och annan helgutflykt blir det också med Mijas bil. Och fredagens AW känns generellt viktigare nu än tidigare.

Utomhuskontorsplatsen 20 maj. Ja, jag gillar mitt bubbelvatten.

Nyplanterade blommor i Oslo, inomhus för att inte frysa ihjäl över natten. Jag lär av mina misstag.

Självklart blir det färre resor nu men jag har gjort desto flera staycations på hotell i Stockholm, samt ätit helgbruncher. Staycations är det närmaste jag kan komma resor hemmavid och jag är väldigt nöjd med de jag har gjort på Pop House, Hasselbacken och Ellery Beach Club; som alla inom snarlig framtid kommer till en reseblogg nära dig.

Jag firade också 17 maj med mina vänner. För första gången sen krigsåren var paraden inställd och det var fortfarande enligt lag inte tillåtet att umgås mer än fem personer, varken hemma eller ute. Vi firade på Heges balkong och jag hade bitvis på dunjackan jag hade lånat av en annan väninna. Inte en 17 maj att gå till historien på något sätt. Lite senare fick samma dunjacka hänga med till Svalbard, jag hade inte klarat sommaren utan den. På bild Lenes pavlova och längst upp till höger mina **Oreo muffins**.

I november kommer jag att bege mig till Oslo igen några veckor, sen ska jag fundera på att göra som min kollega Mats precis har gjort. Han har stuckit till södra Spanien med jobbdatorn, stannar ut månaden och jobbar därifrån. Kanske det jag också gör; det beror lite på hur det går med mina munskydd i Italien. För ja, jag valde att åka och när detta publiceras är jag inne på min tredje dag i Venedig. Spännande.

Torsdag denna vecka träffade jag Lotta och stället var Combo vinbar på Sveavägen. De har så god hummus att vi alltid tar in var sin. Vinbar kändes också som bra uppvärmning inför Italien.

Alla foton tagna med mobilen och som ögonblicksbilder utan plan på att publicera. Men här är de!

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Kampong Glam – Vårt bästa område i Singapore

Av

Lena Löfblad

-

4

Kampong Glam är det gamla arabiska och malaysiska området i Singapore och det var också här vi bodde. Här finns en mängd små butiker och många restauranger, det ena stället mer färgglatt än det andra. Detta blev vi vårt bästa område i Singapore.

Området Kampong Glam är egentligen större men det är kvadraten mellan de fyra gatorna Victoria Street, Julan Sultan, Beach Road och Ophir Road du vill åt.

Kampong Glam – Färger, barer och restauranger

Singapore ritades ut 1822 i det som omtalas som Raffles plan. Eftersom staden redan då var en smältdegel av olika nationaliteter delades den upp enligt detta, ofta heter områden något med kampong där jag antar att det betyder område eller stadsdel. Exempel är Chinatown, Little India, Kampong Bugis (från en Indonesisk ö), det europeiska området (som i dag är Colonial District) och Kampong Glam (för sultanen med sitt hov, tillsammans med araberna och malaysierna).

Läs mer: Colonial District, The Quays och Marina Bay

Mitt i området ligger moskén Sultan från tidigt 1800-tal; stor och ståtlig är den. Tyvärr inte möjlig att besöka. En kontrast till alla småskaliga byggnader runt och är synlig från stora delar an området. Gatorna har beskrivande namn som Arab Street, Muscat Street, Pahang Street, Baghdad Street etc.

Mitt framför moskén ligger Bussorah Street, med många restauranger men där det inte serveras alkohol, beroende på närheten till moskén. Dock gäller alkoholförbudet bara ett kvarter fram till första tvärgata. Här är det lite lugnare; observera lugnare men inte lugnt. Gillar du totallugnt är nog inte Kampong Glam stadsdelen för dig kvällstid.

Subhan Steet går parallellt med Bussorah Street. Detta är egentligen en bakgata där alla restaurangerna har sina soptunnor och gasledningar, men alla fasader är väldigt fint målade. Här poseras det hejvilt bland turisterna; som vanligt var jag mer intresserad av att fota de som posar för varandra än att posera själv.

Läs mer: Singapore – Ny asiatisk storstad i mitt ?

De livligaste gatorna är Baghdad Street och Haji Lane, som också båda är smala gränder utan biltrafik. Det ena stället är mer brokigt än det andra och det finns skyltdockor omgjorda till lampor, målade skyltdockor, abstrakta tavlor och upphängda grejer överallt. Det är mycket folk, alla är glada och det skålas gärna och ofta. Om jag får klaga på något så är det att var och vartannat ställe har trubadur utomhus, den ena spelar högre än den andra för att överrösta varandra. En aning jobbigt att hitta det perfekta bordet, bara för att tre minuter senare kommer en man och hans gitarr och riggar upp sig fem meter från en.

Bra eller dåligt, och framför allt konstigt, är att då vi var där i februari så tvärdog hela området runt midnatt. Fast ställen verkade ha öppet längre så gick alla hem.

Hotel ZEN Preminum Kampong Glam

Innan vi åkte hade jag läst flera andra resebloggar som rekommenderade att bo i Kampong Glam. Så då började jag med att kolla boende där. Vi önskade hålla nere kostnaderna och Singapore är en dyr stad att bo i. Kollegan Dryden bodde på ett kapselhotell i Kampong Glam men så långt ville vi inte gå.

Läs mer: Sentosa – Singapores stränder

Jag hittade snabbt Hotel ZEN Preminum Kampong Glam, som kostar en knapp tusenlapp per natt för ett enkelrum. Ja, det är billigt för at vara Singapore. Hotellet hade fina rum, bra service och bra läge. Tog man bakvägen ut av hotellet var vi vid moskén på två minuter. Frukosten var också helt OK; ingen buffé men en handfull à la carte rätter att välja mellan, antingen asiatiskt, chiapudding eller yoghurt med frukt. Och alltid toast med pålägg.

Massage

Längs gatan North Bridge ligger massageställen som pärlor på tråd. Alla är riktiga salonger där man ligger i var sitt rum; ingen ”massage-på-gatan-känsla”. Jag tror kostnaden var $45 för en halvtimmes fotmassage plus en halvtimmes ryggmassage. Jag tog två olika massager på två olika ställen, båda var underbara och jag antar alla ställen levererar ungefär det samma.

Läs mer: Bintan Island – Indonesiskt strandliv ett stenkast från Singapore

Som sagt, vi gillade Kampong Glam mycket. Kommer definitivt att bo här också nästa gång i Singapore, fast vill också ha minst en vatt på Marina Bay Sands då. De kvällar vi inte åt middag här avslutade vi alltid med en öl på väg hem.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Fyri Resort i Hemsedal i Norge

Av

Lena Löfblad

-

0

När Alla Stockholare i dessa dagar pratar om nyöppnade Ellery Beach House på Lidingö vill jag slå ett slag för systerhotellet Fyri Resort i Norge. Då det annonserades att ägarna bakom Steam hotell, Ystad saltsjöbad och Falkenberg strandhotell skulle öppna sitt första hotell i Norge var jag snabb med att boka. En perfekt solfylld helg i mitten av augusti åker jag till Fyri Resort i Hemsedal, med min syster Christiane.

Fyri Resort hann inte med mer än att precis öppna innan hela skidorten Hemsedal stängdes ner i mars pga coronaviruset; tuff början mao. Min första bokning i våras ställdes då in. Av en händelse ombokar jag till första helgen de har öppet igen; dagen innan var det grand re-opening.

Jag känner direkt igen mig från The Steam Hotel när jag kliver innanför dörren. I stora loungen på bottenvåningen finns både den öppna brasan, de djupa sammetsfåtöljerna och biljardbordet. Inget fel alls på detta; jag gillar The Steam. Mycket. Har varit där två gånger inom loppet av ett år.

Läs mer: Systerhotell – The Steam Hotel i Västerås

Rummet på Fyri

Jag bokade via ett öppningserbjudande, slog på stortrumman och valde en svit. Jag fattar inte varför jag inte alltid bor i en svit; att bo på hotell är min grej och jag uppskattar verkligen de rummen som är något extra.

Ser ni Mick Jagger och Jerry Hall över sängen?

Vi har inte bara ett stort sovrum samt vardagsrumsdel med både soffgrupp och schäslonger, utan vi har också ett pyttelitet extra sovrum med två enkelsängar i vinkel, där den ena är loftsäng halvvägs över den på golvet. Mycket kompakt, men perfekt då ingen av oss gillar att dela sovrum. Vi sover var sin natt i lilla sovrummet.

Läs mer: Systerhotell i Göteborg – Pigalle och Bellora

Jag älskar allt med rummet och är lycklig över att vi har två nätter, vill ju hinna med häng på rummet också.

Pool Club

Fyri har en riktig trevlig poolavdelning. Inomhus finns relaxbäddar och en uppvärmd pool; med enormt panoramafönster mot bergen. Måste vara magiskt att ligga här på vintern.

Den asiatiska salladen är så god att jag åter den till lunch båda dagar

Men vi är här på sommaren och det är varmt och skönt. Vi lägger vantarna på en av solbäddarna utomhus efter frukost och stannar där till det är dags att piffa inför middagen. Efter lunch, när många andra har kommit tillbaka från sina vandringar, blir det ganska så uppsluppen stämning i poolen och många bubbelglas i händerna. De två servitörerna, givetvis svenska som sig hör och bör i Norge, får verkligen kört sig. Vi beställer lunch från matbaren Roa, som ligger i loungen på bottenvåningen, men där maten också serveras vid solsängarna.

Poolerna, sängarna, servicen och miljön är fantastisk. Men det som verkligen gör det hela är kulisserna runtom oss. Mäktiga berg, grön skog och blå himmel så långt ögat kan se. Sola och vila kombinerad med sagolik natur; det är min melodi. Det hela ger mig liknande känsla som Rooms Hotel i georgiska Kaukasusbergen, där jag var med min väninna Hanne för fyra år sedan och fortfarande brukar drömma mig tillbaka till.

Läs mer: Rooms Hotel i Kaukasusbergen
Läs mer: Byn Kazbegi med finaste naturen

Middag på restaurang Liv

Vi har bokat ett paket med tvårättersmiddag första kvällen. Denna serveras i restaurang Liv, längst upp i byggnaden. Glädjen är stor när vi tilldelas ett av de större runda borden, avsedda för betydligt flera personer än oss två. Vi väljer förrätt och varmrätt från á la cartemenyn där vi båda tar arancini till förrätt. Till huvudrätt tar Christiane kalv och jag en fantastisk hälleflundra med rökt yoghurt. Älskar allt som är rökt.

Nästa kväll väljer vi var sin pizza; en vit med pesto och chevré och en margarita med en hel burrata på. Magiskt goda båda två. Väldigt kul med en restaurang som är bra både på á la carte och pizza.

Frukost på Fyri Resort

Jag är en person som vaknar tidigt, så båda dagarna smyger jag mig upp och börjar på frukosten innan Christiane vaknar. Det positiva med att komma dit innan alla andra är att jag kan ta det perfekta utomhusbordet på första parkett på terrassen. Alltså, vilken utsikt att börja dagen till.

Det serveras en rikhaltig buffé, precis som jag är van vid från Fyris systerhotell. Smoothie, knaperstekt bacon, flera sorters ägg och generellt mycket att välja mellan.

Jag vet redan när jag åker hem från Hemsedal att jag kommer att åka tillbaka till Fyri Resort. Frågan är bara sommar igen eller vinter? Jag är ju ingen skidperson men kul se vinterlandskapet och ligga framför brasan. Kanske en veckodag?

Läs mer: Våra favorithotell i Sverige

Bra att veta

Hemsedal ligger ca två och en halvtimme med bil från Oslo. Med buss tar det ca fyra timmar; tyvärr tar bussen 45 minuters paus i Gol, som är precis innan Hemsedal.

Vi hade köpt ett paket med tillgång till pool club hela tiden vi var där. Andra paket har bara tillgång givna tidpunkter under vistelsen. Alla gäster får olika armband och detta följs upp av de som jobbar där, så att köpa det billigare paketet och tänka att det löser sig är ingen bra idé.

Vi var på Fyri dagen efter att pool club hade öppnat, och allt var inte helt klart än på hotellområdet. Jag antar detta är fixat nu men hotellet ligger i ett område som generellt är under utbyggnad. Ett bra tag framöver är det nog risk att det kommer pågå byggnadsverksamhet från grannarna på området. Detta störde inte oss men den som letar negativa aspekt kan nog störa sig över detta.

Vi valde att vika denna helg åt Fyri, dvs hotellet. Det blev inget av att vandra och utforska Hemsedal; det får vi komma tillbaka och göra en annan gång. Dock gick vi en kort promenad i hotellets närområde sista dagen. Magiskt vackert.

Och Ellery på Lidingö då? Där checkar Maxime och jag in nästa söndag. Ser redan fram emot detta.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Jag kan inte bestämma mig – Åka eller inte åka till Italien

Av

Lena Löfblad

-

16

I slutet av augusti bokade jag en resa till Italien i mitten av oktober. Fullt medveten om att jag kanske skulle välja att avboka. Flygbiljetten kostade en dryg tusenlapp för tur och retur med SAS, så billig var den. Och jag kan avboka kostnadsfritt fram till 16 dagar innan avresa.

Tio dagar i fyra italienska städer

Jag flyger till Milano en fredagsmorgon och hem från Rom tio dagar senare. Planen är att sätta mig direkt på tåget och ca 90 minuter senare ska jag vara framme i Venedig. Jag har varit i Venedig två gångar tidigare, båda gångar i augusti, och båda gångarna har jag tänkte att jag vill återvända utanför säsong; när det är mindre turister. Och jag kommer troligtvis aldrig att få möjligheten att uppleva Venedig med färre turister än nu.

Den tredje dagen förflyttar jag mig till Florens. Här var jag tio dagar sommaren 2015 och förälskade mig djupt i staden. Jag vet inte hur många gångar jag har tänkt att jag vill åka tillbaka, också gärna när det är färre andra besökare och när det inte är 40 grader; som det var förra gången. Jag tror Florens är min italienska favoritstad, måste ju tillbaka för att avgöra om det stämmer.

Nästa stop är Siena, där jag var en dagstur när jag var i Florens, och också föll hejdlöst för. Minst lika många gångar som jag har tänkt jag vill tillbaka till Florens har jag också tänkt att då ska jag stanna till någon natt eller två i Siena.

Hemresan går från Rom. Först hade jag tänkt att skippa själva staden denna gång men sen har jag börjat plocka fram höststövlarna och skinnjackan. Självklart ska jag till Rom; jag älskar ju att shoppa skor och stövlar där. Och jag har inte varit i Rom sen 2013 och det är länge sen. Vilket betyder att ett av mina favoritpar bruna skinnstövlar fyller sju år i år och ser fortfarande ut som nya. Självklart ska jag shoppa italienskt i höst! Det blir att komma till Rom sent fredag kväll, ha hela lördagen i stan och sen åka hem söndag.

I förrgår bokade jag alla hotell också och alla känns mitt i prick för mig. Självklart avbokningsbara.

Men det där låter ju fantastiskt, Lena! Vad är då detta du skriver om att inte åka?

Ja, det är ju detta med munskydd då. Jag har jättesvårt för munskydd. De är ett härke och jag gillar inte gå runt med grejer i ansiktet. Känner mig både ful och löjlig. Skrattretande löjlig.

Så löjlig känner jag mig att jag funderar på att boka av vad jag tycker är en perfekt rundresa till det perfekta landet. Jag bestämmer mig och ändrar mig flera gångar varje dag med hänsyn till vad jag ska göra. Ena sekunden tänker jag att en papperslapp över munnen inte ska hindra mig från en resa, vilket självklart är det logiska att tänka. Nästa sekund känner jag att jag inte vill gå omkring och känna mig osnygg och fånig på semestern och vill stanna hemma.

Johnnybajdjzan skrev i gå liknade tankar på temat munskydd, och han är ju i Kroatien nu. Vill ju inte vara sämre. Jag fattar själv att jag bara måste rycka upp mig och stålsätta mig mot denna främmande sak mitt i ansiktet, fast det är lättare att säga än att göra.

Såhär står det på swedenabroad.se om munskydd i Italien:

Krav på att använda munskydd råder i allmänna inomhuslokaler som mataffärer, apotek, postkontor, banker, arbetsplatser, ombord på flygplan samt i lokaltrafiken och vid hållplatser. Vid utomhusvistelse där det finns risk för trängsel är det krav på att bära munskydd mellan klockan 18.00 till klockan 06.00.

Andra frågor i ämnet: Är det ens värt att sminka sig med mask i ansiktet? Behöver jag alls tänka på utseendet, eller kan jag lika gärna ge upp? Sluta tvätta håret? Bara ta med mjukiskläder? Behöver jag ens ha med ombyten eller kan jag bara sunka runt hela resan i samma kläder?

Och till ni som nu vill säga; du vänjer dig. Kanske, men jag har haft munskydd på några korta flygningar i år samt två längre flygningar till Svalbard. Och nej; jag har inte vant mig det minsta. Det har varit hat varje sekund.

Senast onsdag måste jag bestämma mig. Vad ska jag göra? Övertyga mig att åka, snälla!

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Utomhusutställningen Roseslottet och Frognerseteren kafé i Oslo

Av

Lena Löfblad

-

2

I juni i år öppnade utomhusutställningen Roseslottet i Oslo, med målade tavlor och installationer. Högt upp över staden, i skogen bland träden och med en fantastisk utsikt. Jag störtgillar allt; tavlorna, de stora guldträden, läget, utsikten och budskapet. Men om ett år kommer allt att rivas! Tråkigt men sant.

Konstnären Vebjörn Sand

Vebjörn Sand är en av Norges mest uppskattade samtida konstnärer. Han är mest känd för sina figurativa målningar men gör också installationer och har byggd en bro efter Leonardo da Vincis ritning. 1993 till 1994 skapade han installationen Trollslottet inspirerad av Antarktis, på samma plats som Roseslottet står i dag, och 1999 skapades Keplerstjernen vid Gardermoen flygplats.

Roseslottet av Vebjörn och Eimund Sand

Med Roselottet önskar Vebjörn och Eimund Sand förmedla historian om andra världskriget och ockupationen av Norge mellan 1940 och 1945. 90 tavlor berättar olika historier om krigsåren och de fem ”guldträden” representerar de fem åren ockupationen pågick. Jag är inte alltid så mycket för modernt måleri men gillar verkligen Vebjörn Sands stil.

Jag tyckte mycket om utställningen; både tavlorna, installationerna, läget samt utformningen av området med trädäcken att gå på. Sist men inte minst är ockupationen av Norge ett viktigt och aktuellt tema. Eftersom Norge var ockuperad har alla norrmän ett helt annat förhållande till andra världskriget än vad den gemene svensken har; alla i min generation hörde ”hela tiden” våra mor- och farföräldrar berätta om krigsåren. De senaste åren har det också intresset för denna period exploderat i Norge och det har skrivits ett stort antal böcker och producerats flera filmer.

Jag besöker utställningen en vardag strax efter att den öppnades för dagen och går runt och kollar och fotar med mobilen. Plötsligt hör någon säga Da jeg malte detta bildet var jeg inspirert av Rembrandt, hvilket man ser på bakgrunnen. Jag fattar genast att det är Vebjörn Sand himself som är på plats. Kul! Han visar runt en äldre man men jag hälsar snabbt och grattar honom med fantastisk utställning. Oslo är en liten stad där alla känner alla och i perioder frekventerade vi samma barer och klubbar.

Utställningen ligger på en höjd precis vid Frognerseterens tunnelbanestation, nästan 500 moh, bland träd och med himlen som närmaste granne. Utställningen består av tillsammans 90 tavlor som Vebjörn har målad och ett antal installationer han har designad tillsammans med sin bror Eimund, som Eimund har framställt. Tillverkningen har pågått under tre år och utställningen har tillsammans kostat 50 miljoner norska kronor att ta fram.

Läs mer: Frognerparken i Oslo – En favorit

Roseslottet öppnade i juni i år och ska stå i ett drygt år innan det kommer att rivas. Öppningstiden är 10 till 23 varje dag och jag ska definitivt tillbaka både en kväll när det är mörkt och när snön kommer. Inträdet är 140 kr och enklaste sättet att ta sig dit är att åka tunnelbanans linje 1 till ändhållplatsen Frognerseteren. Resan tar 35 minuter från stan och bredvid spåren kan du kika på några av Oslos största och dyraste villor. Ingången till Roseslottet är 50 meter från perrongen.

Äpplekaka på Frognerseteren kafé

Frognerseteren är från 1890-talet i uppförd i äkta norsk timmernationalism. En fantastisk byggnad, som jag älskar och ofta besöker. Kaféet är populärt både bland de som vill äta lunch eller fika samt de som ska gå en promenad, gå skidtur eller cykla i skogen.

Läs mer: En guide till Oslos stadsdelar

Äppelkakan är en klassiker som har funnits på menyn så länge jag kan minnas, men tappningen har ändrats lite under åren. Jag läser dock på hemsidan att den nuvarande varianten är originalreceptet som serverades från 1920 till 1971. I Norge har vi självklart vintersportdag i skolan. Skidor var givetvis populärt men jag valde alltid att åka kälke i den två kilometer långa kälkbacken Korketrekkeren. Vilket var väldigt kul men minst lika viktigt var att äta äppelkakan.

Efter att ha lämnat Roselottet går jag självklart de dryga fem minuterna till Frognerseteren kafé. Det är sen förmiddag innan lunch och inte så många andra gäster. Jag köper äppelkakan och mineralvatten och hittar ett bord på första parkett med utsikt över staden. Hela äppelkakan slinker ner, fast den är enorm, och någon lunch blir det absolut inte denna dag.

Läs mer: Holmenkollen skidbacke och Frognerseteren kafé

Jag känner att jag behöver röra lite på mig efter det enorma intaget, så jag går en runda på grusvägarna i området. På fötterna har jag mockasandaler och i övrigt klänning. Mao inte riktigt rustad för att gå i skogen; resan upp hit var ett spontanbesök. Jag passar också på att gå förbi fäbodarna med gräs på taket och gärdsgårdsstaket, innan jag går mot tunnelbanan och åker ner till stan och hem igen.

Lite rufsig i håret men jag bjuder på en selfie

Väldigt trevligt att sitta just här på vintern och se utöver stan

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Brunch på Trattorian i Stockholm

Av

Lena Löfblad

-

0

Jag har haft en lång paus från att bruncha i Stockholm. Detta för att jag sen påsk har varit i Oslo på heltid, men även om jag hade varit i stan så har många restauranger ställt in sina bruncher under coronavåren och -sommaren. Men nu när hösten är i antågande har flera ställen öppnat upp igen. Då jag var en snabbis i Stockholm förra helgen passade jag på att njuta av ett besök på restaurang Trattorian.

Maten

På Trattorian är det buffé som serveras, givetvis med italiensk touch. När jag var där fanns på kalla stationen två olika skinkor och en salami, en stor skål med parmesanbitar (godast!), mozzarella, lax, tonfisktartar, flera sorters röror och grönt som melonsallad, tomatsallad, grillad pumpa, grillade betor. Samt givetvis focaccia.

På den varma stationen, som egentligen är en förlängning på den kalla, fanns kalvbullar, någon fläskrätt, kyckling i tomatsås, korv, pizza, tryffelrisotto samt en mac´n´cheese. Och givetvis minihamburgare; som sig hör och bör till brunch.

Maten i buffén kändes fräsch och presentationen var varken kladdig eller kletig. En buffé jag ger toppenpoäng. Godast var den grillade pumpan (blev tre turer) och parmesanen samt mac´n´cheesen. Minst god var pizzan, som kändes torr och mest som bröd med smält ost på, samt focaccian som var alldeles för kompakt för min smak. Jag smakade inte på köttbullarna, korven, fläsket och hamburgarna, så kan inte uttala mig om dessa.

Jag drack klassisk citronlemonad till maten, som var perfekt balanserad av surt och sött.

Efterrätterna

Tiramisu, lemoncurd med fransk maräng samt panna cotta serverades i miniportioner i glas, vilket är en stor favorit hos mig på efterrättsbufféer. Det fanns också en mörk, tung och kladdig chokladsak samt en äppelpaj med vaniljsås. Från glassvagnen gick det att ta fyra sorters gelato. Ett fruktfat fanns också, men det tycker jag alltid mest känns som ett alibi…

Godast var chokladkakan och på plats nummer två lemoncurden. Jag var tvungen att ta om av båda innan vi skulle lämna och när maten hade sjunkit någon timme. Jag smakade inte på varken äppelpajen eller glassen.

På efterrättsstationen fanns också flera sorters ost, vilket jag tyvärr inte smakade på då jag vid detta laget var tvungen att göra en hård prioritering.

Miljön och lokalen

Trattorian ligger vackert till vid Riddarfjärden, på Norr Mälarstrand på Kungsholmen. Det var soligt och fint förra lördagen och när det fanns ett ledigt bord utomhus tog vi det. Markisen var framdragen men fönstren var öppna och solen värmde skönt i ansiktet.

Inomhus är stilen ombonat med lite hemma-hos-känsla. Längst väggen finns några fasta bord framför bokhyllorna och det finns också trevliga runda bord. Hängande och stående detaljer och attiraljer överallt ger en ombonad miljö.

Dimitri var vår servitör och han hade givetvis en liten italiensk brytning. Servicen var precis som den skulle och Dimitri tog hand om oss på bästa sätt. Jag tyckte mig också höra att kökspersonalen, som jobbar för öppen ridå bakom buffén, pratade italienska sinsemellan.

Coronavänlighet

Det serveras som sagt buffé, så alla rör ju samma serveringsbestick. Går inte att undvika med buffé. Det finns givetvis handsprit innan man börjar lägga sin mat på tallriken. För säkerhets skuld valde jag att också alltid tvätta händerna mellan jag hade tagit maten och jag började äta, men detta är ju upp till var och en.

Det finns markeringar på golvet i kön till buffén, som jag upplevde att alla respekterade. Jag hade inget att utsätta på coronarestriktionerna.

Pris och öppettider

Buffen kostar 345 kronor för vuxna. Då ingår bryggkaffe eller te, men all annan dryck måste köpas till vid sidan om. Jag betalade 450 kr med lemonad och tips.

Bokningsbara tider är 11.30 till 14.00 på lördagar och 11.30 till 15.00 på söndagar.

Priset för barn från fyra till tolv är 145 kr. Det var ett fåtal barn där vid vårt besök, men alla i det äldre åldersspannet. För mig som inte själv har små barn uppskattar jag mycket att inte störas av små barn när jag brunchar, så det var perfekt enligt mitt tycke.

Helhetsintryck av brunch på Trattorian

Kort sagt; jag var mycket nöjd. För mig är maten det viktigaste och så gott som allt jag åt föll mig på läppen. Jag uppskattar mycket en helgbrunch och gillar att det är buffé om den är fräsch och välsmakande. Sen tycker jag ärligt talat att alla brunchbufféer är överprisade, men detta är allmänt och inget unikt för Trattorian. Och så fruktansvärt ovärt pengarna kan jag inte tycka en brunchbuffé är då jag frekventerar dessa ganska ofta.

Jag kommer definitivt att återvända till Trattorians brunch.

Läs mer: Brunch på Hotell Kung Karls bakficka
Läs mer: Brunch på Hotell Rival
Läs mer: Brunch på East
Läs mer: Lunch på förortsrestauranger

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Återbetalning av mina inställda resor pga corona – Hur få tillbaka pengarna om du har bokat via resebyrå

Av

Lena Löfblad

-

2

Som så många andra har jag fått flera planerade resor inställda pga coronaviruset. Ifs hade jag kanske några fler resor bokade jämfört med andra. När jag räknar efter har jag faktiskt fått 13 tur och returresor inställda under våren och sommaren. Men hur gick det då; har jag fått tillbaka mina pengar?

Mot slutet av artikeln ger jag mitt bästa tips för hur du kan göra om du har bokat via en onlineresebyrå som dröjer med att återbetala dig eller boka om flygbiljetten.

Sammanställning av de resor jag fick inställda

Detta är de resor jag hade bokat och betalat, som inte kunde genomföras pgs coronaviruset:

Jag brukar åka tåg mellan Oslo och Stockholm. Men när jag läste att SJ också i år skulle genomföra banarbete, och tågen skulle ta en två timmars omväg norr om Mälaren, fick jag en raptus på någon rea hos Norwegian. Jag bokade lika bra sex tur och returresor under våren på en och samma gång.
Jag hade en resa till Kazakstan och Kirgizistan planerad över påsk, med flygbolaget Aeroflot, bokad via onlineresebyrån MyTrip, som ägs av eTraveli.
Senare i april hade min norska väninna Siri och jag bokad en långhelg i Antibes; hon ville så gärna äta musslor på Franska rivieran och jag har så dålig impulskontroll. Resan bokade vi hos Norwegian, till flygplatsen i Nice.
I juni hade jag också en resa till Luxemburg/Belgien bokad, denna gång hos SAS.
Utöver detta hade jag i augusti en resa till Montenegro, också denna bokad hos Norwegian.
Sen blev jag lite ivrig när Europa öppnade igen i juni och bokade Venedig i september samt bokade om Montenegro i oktober; båda med Norwegian. Jag bokade också om Luxemburg/Belgien till september, med SAS. Lite naivt kan man säga nu att det var, men i juni trodde jag verkligen att det skulle vara möjligt att resa igen under hösten.

Hur gick det att få tillbaka pengarna för flygresan till Nice med Norwegian, samt alla flygbiljetter till och från Oslo?

Flygbiljetten till Nice var den första resan som ställdes in för mig. Men samtidigt som så gjordes visste jag att alla mina flygbiljetter till och från Oslo också skulle komma att ställas in. Tillsammans rörde det sig om ca 10 000 kr.

Eftersom Norwegian är en essentiell del av mitt liv var jag länge i valet och kvalet om jag skulle be om pengarna tillbaka eller acceptera cash points att boka nya resor för, där man får 20% extra poäng vid sistnämnda. Fast jag verkligen önskade stötta Norwegian genom att inte vara med och dränera bolaget på pengar kom jag till slut fram till att 10 000 kr betyder mer för mig än för ett flygbolag. Även om det är i kris.

Jag begärde därför återbetalning av mina pengar. Det dröjde ett tag innan något hände, men så fort Norwegian fick nya kinesiska investerare med på banan så började också mina pengar trilla in på kontot. Jag har sen länge fått tillbaka alla mina pengar.

Hur gick det för att få tillbaka pengar för SAS till Luxemburg/Belgien x 2?

För min första av dessa två resor till Luxemburg och hem från Belgien, i juni, hade inte flygresorna ställt in fyra dagar innan avresa. Men mina hotell behövde avbokas då. Jag valde mao själv att avboka, och kunde välja mellan att få en voucher på hela beloppet eller kontant utbetalning av avgifterna, där dessa utgjorde en bråkdel av biljettkostnaden. Jag valde därför en voucher, vilken mailades till mig inom loppet av några dagar.

Jag bokade en ny resa till samma destinationer i september och la min voucher på detta. Denna gång ställdes flyget in innan jag hann avboka själv, och jag hade kunnat be om återbetalning av hela beloppet i pengar. Men jag hade tydligen blivit mjukare, för nu nöjde jag mig med att ta emot en ny voucher i stället för att begära pengar.

Jag har med detta ca 1500 kr innestående hos SAS i en voucher.

Norwegian igen – Återbetalning för Venedig och Montenegro x 2

Jag hade som sagt blivit mjukare, eller om det kändes säkrare att Norwegian skulle klara sig, för när resan till Montenegro i augusti ställdes in valde jag cash points + 20% värde i stället för att få tillbaka pengar.

Dessa cash points valde jag lägga på att boka en ny resa till Montenegro i oktober. Och när jag lika gärna var i gång att boka så råkade jag också boka en resa till Venedig i september. Både dessa resor ställdes också in och jag valde igen cash points + 20% extra för dessa.

Jag har i dagsläget ca 3500 kr innestående hos Norwegian i cash points.

Surdegen – Resan till Centralasien bokad via resebyrå och hur vi slutligen fick möjlighet att boka om

Resan till Kazakstan och Kirgizistan har varit största utmaningen. Dels var detta tidigt i april, så allt med corona var nytt och mer osäkert då, dels var den bokad via resebyrån MyTrip som det inte gick att komma i kontakt med. Både Hanne och jag ringde dem och väntade tre respektive två timmar i deras telefonkö innan vi gav upp. Till slut, efter idogt letande på deras nätsida, hittade vi ett formulär att kontakta dem skriftligen på. Vi ville gärna ha startat ett ärende hos MyTrip innan avresedatumet.

Hanne ringde också Aeroflot innan avresa, som bekräftade att flygen hade ställts in och att vi skulle få tillbaka våra pengar, men att det behövde gå via resebyrån vi hade bokat hos. Precis som vi läste i alla forum, så detta svar var väntat.

Men från resebyrån hände inte mycket. Hanne och jag, som hade var sin bokning, fick flera separata mail från MyTrip innehållande helt olik information. Oavsett vad vi svarade på deras mailfrågor fick vi något goddag-yxskaftsvar någon månad senare.

Efter fem månaders väntan tröttnade jag rejält förra veckan och ringde igen direkt till flygbolaget Aeroflot. Där svarade någon efter tre minuter. Nej, våra pengar var inte utbetalade till resebyrån än. Och Ja, vi kunde få en voucher med 15% extra värde bara vi fyllde i ett webbformulär. Halleluja. Eftersom vi redan hade bestämt oss för att boka om samma resa våren 2021 var vi mer än nöjda över detta erbjudande.

Dagen efter att vi skickade in ansökningsformuläret fick vi var sin voucher på mail.

Kontentan och vårt bästa tips om du har bokat hos en resebyrå; kontakta flygbolaget direkt och fråga om de kan boka om, betala tillbaka dina pengar eller ge dig en voucher. Även om flygbolaget tidigare har sagt nej så kan de nu ha ändrat sig.

Slutkläm

Allt ordnade sig för mig med mina flygbiljetter. Nu har jag drygt 9 000 kr innestående hos tre olika flygbolag men det kommer jag nog lyckas göra mig av med.

Men jag har också bokat Laos, Thailand och Burma över jul och också denna gång bokade jag via en onlineresebyrå… Självklart hoppas jag på att resan blir av, men om inte ska jag verkligen testa mitt eget tips om att gå direkt till flygbolaget, denna gång Singapore Airlines, för att få resan ombokad i stället för att hålla på i månader med en hal och avig resebyrå.

Och ja, jag vet sen tidigare att många anser det är bäst att beställa direkt från flygbolaget. Jag brukar dock oftast beställa mina längre resor via online resebyråer.

I kommentar på Facebook blev jag också tipsad om att man kan göra en kortreklamation hos banken om varken flygbolag eller resebyrå kan eller vil betala ut pengar. Tydligen är svenska bankar skyldiga att göra detta enligt § 29 i konsumentkreditlagen. Jag har inte testat detta själv.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Julbord i Stockholm

Av

Lena Löfblad

-

0

osterrike-bad-gastein-salzburger-hof-austria

— Reklamsamarbete med Julbordsmäklarna —

Julbord är något som både Maxime och jag gillar. Den goda maten och mysiga stämningen. Alla turer med sina ritualer och ordning och att jag varje gång säger nu ska jag var ordningsam och gå alla sju turer. Sen börjar jag i alla fall fuska vid tredje eller fjärde, dvs att jag slår ihop två turer. Ajabaja.

Och det är ju faktiskt viktigt att ha plats för efterrätt också. Mmmmm, små former med ischoklad.

Så när Maxime och jag fick frågan om vi ville göra ett samarbete med Julbordsmäklarna var vi inte sena att tacka ja. Vi kommer testa två olika varianter av Stockholms godaste julbord. Julbord äter man bara ett fåtal gånger om året och då tycker vi det är roligare att se till att upplevelsen blir något extra.

Firman Julbordsmäklarna har existerat i tio år och erbjuder bland annat julbord i Stockholm. Via deras hemsida hittar du en uppsjö av julbord, jag kollade snabbt och alla jag kunde komma på på rak arm i Stockholm fanns med. Det går att boka både privat för det lilla sällskapet samt för stora företaget. Eller stora privata sällskapet eller lilla företaget… Och det kostar inget extra att boka via Julbordsmäklarna jämfört med att boka via de olika restaurangernas hemsidor, fördelen är i stället att här hittar ni alla ställen på ett bräde.

Vi återkommer med recensioner i december, när vi har ätit julborden. Och ja; vi har redan börjat se fram mot detta. Vi vet inte än om det kommer bli klassiska julbord eller någon tvist som skaldjur, italienskt eller asiatiskt. Spännande också för oss. Maxime lutar mer mot de klassiska medan jag gillar mer de alternativa och annorlunda.

Jag brukar varje år äta restaurang Easts asiatiska julbord med mina vänner och detta är ett av ställen som Julbordsmäklarna erbjuder. Alla foton i detta inlägg är från East. Och blir hungrig av att se på mina egna foton, jag är ju en selfluencer.

Kom ihåg att för de populära julborden blir snabbt de bra datumen fullbokade. Så det är faktiskt dags att börja tänka på att boka om du vill äta några av dessa.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Sommar på Svalbard dag 3 – En sovjetisk spökby, en magnifik glaciär och en isbjörn

Av

Lena Löfblad

-

0

Vår tredje dag på Svalbard har vi bokat en heldags båttur till den övergivna sovjetiska gruvstaden Pyramiden och Nordenskiöldbreen, dvs en glaciär. En maxad dag som också ska bjuda på en bonus vi inte vågade hoppas på.

Vi hämtas klockan 8.30 vid vårt hotell och klockan 9 avgår vår båt Polargirl. Ombord finns guiden Vide, en göteborgare som har gjort svalbardare av sig för många år sen, samt en kock och en skeppare som senare ska styra oss galet nära vad vi alla vill se. Utanför fönstren ligger dimman tät och vi ser absolut inget annat än vitt genom fönstren.

Pyramiden ligger drygt fem mil från Longyearbyen, på vintern är färdmedlet snöskoter och på sommaren båt. Båtfärden dit tar tre timmar. Hanne, Peder och jag fördriver tiden med att bekanta oss med båten, läsa och äta våfflor.

Svalbarstraktaten och bosättningar på Svalbard

Fram till år 1920 var Svalbard ingenmansland, där verksamhet kring val, säl, isbjörn och valross samt koldrift bedrevs lite hur som och av vem som. År 1920 skrev ett 40-tal nationer under Svalbardtraktaten, som ger Norge äganderätt till ögruppen medan övriga nationer som är del av traktaten får bedriva näringsverksamhet där så länge de förhåller sig till reglerna i denna.

Pyramiden gruvby grundades av Sverige år 1910 men såldes till Sovjetunionen år 1927. Byn har fått sitt namn efter det pyramidformade berget bakom byn, som till skillnad från flertalet andra berg på ön som har en platå på toppen.

Som mest bodde det drygt 1000 ryssar i byn, i ett eget minisamhälle. Här fanns skola och dagis, bensinmack, växthus, ladugård, hotell, restaurang, simhall och kulturhus, allt uppbyggd i ståtligaste USSR-stil. Under 90-talet blev det svårare att utvinna kolet från berget samtidigt som kolpriserna sjönk. Men spiken i kistan blev flygkraschen in i Operaberget år 1996, där 130 invånare dog; dvs runt en tredjedel av alla dåvarande boende i Pyramiden. Jag minns fortfarande detta och hur upprörda Ryssland var på Norge, jag minns inte varför nu men antar planet och/eller piloten var norsk. Men alla norrmän var i alla fall mycket rädda för vad Ryssland skulle kunna hitta på. Ungefär som nu…

I 1998 lades gruvan ner, efter 53 år, och de boende evakuerades från Svalbard till Ryssland. Resultatet av den snabba evakueringen är att mycket lämnades kvar i husen; kaffekoppar på bordet, vodkaflaskan i restaurangen och i många hus står skidorna kvar i hallen. Pyramiden stod övergiven under många år och turligt nog har permafrosten bidragit till att husen har klarat sig bra.

Pyramiden gruvby

I land möter vi vår ryska guide, som ska visa oss runt. Det är bara ryska guider som får visa runt här, och jag gissar vad vi turister betalar för att komma till Pyramiden numera är byns enda inkomst. Jag läser på nätet att det bor åtta personer permanent i Pyramiden, som bland annat jobbar med turism. Vår guide har, som alla andra på Svalbard, ett gevär hängande över axeln. Redo att skydda oss mot isbjörn; Pyramiden tillhör inte de isbjörnsäkra zonerna på Svalbard och det är inte tillåtet att förflytta sig utan att någon med gevär är med.

Dimman ligger fortfarande tät. Vi går mellan de olika husen och guiden pekar och berättar. Som vanligt hamnar jag omedelbart längst bak; jag gillar mer att se och uppleva miljöerna än att höra en massa historia. Men vi visas huset där singel-kvinnorna bodde, huset där singel-männen bodde och huset där familjerna bodde. Och till vänster skolan. Om jag inte minns fel så var det i bruna huset med träbeklädnad som männen bodde, i alla fall är det numera ett hotell för de som vill sova över. Vår guide berättar att också hon och hennes kollegor bor i hotellbyggnaden. Miljön är verkligen speciell här och jag älskar detta!

Matsalen, simhallen och kulturhuset

Sen är det dags för att gå in i husen! Först går vi in i kantinen, dvs personalmatsalen för gruvarbetarna. Här finns en monumental trappa, pelare med isbjörnar och en enorm mosaik med isbjörn och islandskap. Samt ett storkök med maskinerna kvar och givetvis en övergiven vodkaflaska på ett av borden.

Vi går upp huvudgatan och inom loppet av några minuter spricker hela molntäcket upp. Framför oss kommer det pyramidformade berget fram och det samma gör solen och den klarblå himlen. Dunjackan och den vindtäta regnbyxan åker av på direkten och solglasögonen åker på. Visst har jag sett ombytligt väder tidigare men aldrig från hundra meter sikt till klarblå himmel på några minuter.

Nästa stopp är simhallen och vi möts av ännu en fantastisk trappa, denna gång i furu med färgade plattor. Och en simhall i bästa konkurrensstil. Jag känner att pyramidborna tog sin simning på fullaste allvar.

Vi går de fåtalet metrarna mellan simhallen och kulturhuset. Här inne finns någon bana för bollspel, bio, teater och bibliotek. Samt en underbar foajé. Här inne slutar vår guidade tur och tanken är att vi ska lägga igen lite pengar till samhället genom att fika och köpa souvenirer i caféet i det gamla biblioteket. Tyvärr inte vad jag tänker göra; så fort jag känner jag har sett allt i kulturhuset springer jag ut igen för att njuta av natur och kultur. Fika kan jag göra hemma. Fast Hanne köper med en kaffe med roligaste locket jag har sett i hela mitt liv.

Jag har nämligen sett genom de stora fönstren i kulturhuset att vår guide Vide sitter utanför. Framför kulturhuset står en byst av Lenin; inte ofta man ser honom numera. Oavsett var jag placerar blicken är det något spektakulärt; Leninbysten, det pyramidformade berget med gruvbyggnaderna, de idylliska röda stuglikande byggnaderna, den blå himlen och en bit bort glaciären Nordenskiöldbreen. Magnifikt och jag vill inte åka därifrån. Men det måste vi och bra var det, för flera fantastiska upplevelser väntade.

Vi åker buss tillbaka till hamnen och går ombord på båten igen. Hej då Pyramiden!

Nordenskiöldbreen och isbjörn

På båten serveras lunch i form av valgryta (och omelett till de som har beställt vegetariskt), samtidigt som vi rör oss mot glaciären Nordenskiöldbreen. Glaciären är enorm, vitare än de jag har sett tidigare och med tydliga blåa delar. Jag är nästintill hypnotiserad och tror inte upplevelsen kan bli bättre.

Men det kan den, för på båtens framdäck en våning under oss ser jag Vide börjar peka och alla där nere vänder på sig och följer där han pekar. Är det isbjörn? säger jag upphetsad till pappan och sonen bredvid mig och de bekräftar. Sen följer några intensiva sekunder när både Hanne, Peder och jag desperat försöker se den. Men plötsligt ser jag den genom min kamera och strax efter hittar både Hanne och Peder i sina kikare.

Söta isbjörnen ligger och halvsover och öppnar då och då ena ögat. Jag kan verkligen inte tro att jag ser en isbjörn på riktigt. Det alla kommer till Svalbard för att uppleva och som bara 2,2% av alla besökare upplever. Både Hanne, Peder och jag är helt euforiska och stirrar och stirrar. Plötsligt reser hon på sig och går en bit; Vide berättar att det bara är honorna som märks med halsband. Vid något tillfälle stirrar hon rakt in i kameran. Wow, vilken upplevelse!

Men till slut måste vi bege oss tillbaka, vägen hem är också tre timmar och vi är redan en halvtimme sena. Vem bryr sig om att komma hem sent när vi får se isbjörn? Halva resan tillbaka har vi sol och jag lyssnar till vad Vide berättar på framdäck. Sen kommer dimman och med noll sikt och det blir kallt. In igen.

Strax innan halv åtta lägger båten till kaj igen i Longyearbyen. Vi skjutsas tillbaka till hotellet, där vi bara snabbt byter kläder. Sen beger vi oss till baren Svalbar, där vi alla tre äter hamburgare. Kvällen spenderar vi, som alla andra, på Kroas uteservering i midnattssol. När de stänger klockan 02 skiner solen fortfarande med full styrka och att somna är en utmaning.

Bästa tips

Vi bokade vår båttur med Polarcharter, som vi valde för att de hade turer måndagar. Dock rekommenderar vi dem jättemycket. En vuxenbiljett kostar 1800 kr. Värt varje krona och alla utflykter och aktiviteter på Svalbard kostar ca det samma.
En annan rysk gruvby på Svalbard är Barentsburg. Til skillnad från Pyramiden är detta en aktiv gruva med boende i byn. Jag försökte undersöka vilken av de två turerna som var det bästa, men det enda svaret jag fick från alla var att båda var bra men olika. Så till slut valde vi Pyramiden pga spökby. Men skulle gärna vilja åka till Barentsburg också.
Jag har läst att recensioner på nätet som säger att man får väldig kort tid i varje byggnad och får halvspringa runt. Jag upplevde absolut inte att detta stämde, jag kände mig inte stressad någonstans. Självklart hade jag stannat lite längre i varje byggnad, men så tycker jag alltid när jag inte styr tempot själv. Väldigt nöjd med mitt beslut om att skippa fikat i kulturhuset och i stället gå ut igen. Det var inte heller något problem att hänga lite efter övriga gruppen, bara jag inte hamnade för långt bakom. Och jag vill inte bli isbjörnmat, så jag såg till att inte göra så.

Våra artiklar om vinter på Svalbard

Våra 12 bästa tips för Svalbard
Välkommen till Longyearbyen
Snöskoter och rundtur i kolgruvan
Isgrottan och hundspann

Flertalet foton i artikeln är tagna av mig men en och annan bild är det mitt resesällskap Hanne eller Peder som står för.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Sommar på Svalbard dag 0 – Att flyga i åtta timmar och komma tillbaka till ruta ett

Av

Lena Löfblad

-

6

Min resa till Svalbard börjar så bra. Maxime har varit i Oslo några dagar och hälsat på, av en händelse ska våra flyg avgå med 20 minuters mellanrum. På Gardermoen träffar vi mitt resesällskap Hanne och Peder.

Jag vinkar av Maxime och ansluter till Hanne och Peder. Eftersom Svalbard ligger i Norge men inte är med i Schengen, och vårt plan ska gå direkt, går vi genom passkontrollen och checkas ut av Schengen. Planer lyfter i tid 09:45 och livet leker. Drygt tre timmar senare börjar vi närma oss Svalbard. När det börjar bli dags att landa säger kaptenen Vi börjar nu landningen men det ligger extremt låga moln över flygplatsen. Bli inte rädda om vi börjar gasa och gå upp igen mitt under landningen.

Planet sjunker och sjunker och sjunker och håller på att landa

Men sen gasar vi jättemycket och stiger igen

Vi försöker landa från väster

När vi har kommit upp igen en bit låter det igen från cockpiten Ja, som ni fattar kunde vi inte landa i dimman. Vi kommer cirkulera lite här uppe och se om dimman lättnar. Vi glider omkring över Svalbard och utsikten är fantastisk. Vi är så nära bergen att jag inbillar mig att det bara är några hundra meter mellan oss. Men jag fattar att det är nog absolut mer. Känslan är som att vara i en helikopter och jag har både kameran och näsan mot rutan. Oavbrutet och hela tiden.

Efter ett tag meddelar kaptenen att vi ska försöka landa från väster. OK för mig. Planet sjunker och sjunker igen, vi kommer in i molnen. Precis som jag tänker att det har varit helvitt runt oss för länge så gasar och stiger planet igen. Västerifrån var inte heller någon hit.

Uppe igen säger kaptenen att vi kommer nu att vänta i en halvtimme, innan vi försöka landa från öster igen. Lyckas vi inte då måste vi då återvända till Tromsö på norska fastlandet.

Under mig är det kritvita glaciärer, turkost vatten och berg med räfflade sidor. Några delar av ön har berg med helt raka platåer ovanpå (hur har detta skapats?) och andra delar har spetsiga berg. Vissa delar har mycket snö och andra delar ingen snö alls. Flera ställen ligger molnen så lågt att bergen sticker upp ovanför dem. Ofattbart vackert och jag tänkte flera gångar att få uppleva detta är så fantastiskt att det gör inget att vi får återvända till Tromsö och missa en dag på Svalbard.

Tredje försöket

Vi går ner för landning för tredje gången. Också denna gång får vi avbryta och gasa upp igen, vilket inte alls kommer som en överraskning. Hejdå Svalbard och hej-hej Tromsö.

Läs mer: En minst lika bra inflygning över Färöarna

Lite tråkigare blir det när kaptenen berättar att det inte finns några passkontrollanter på plats i Tromsö; inga passagerare kan därför checkas in igen i Schengen. Vi får följa med tillbaka till Oslo. Mycket irriterande, det är många år sen jag senast var i Tromsö så det hade varit kul med ett återbesök.

Vi landar för att tanka i Tromsö och det kommer på lite mat till oss. I coronatider, utan matservering ombord, betyder detta ett portionspaket Wasa knäckebröd med färskost och norska kexchokladen Kvikk lunsj. Jag tackar min skapare för att jag lider av ”livrädd-för-att-bli-hungrig-på-planet” och hade köpt med mig en wrap.

Klockan 18 landar vi igen i Oslo; tillbaka på ruta ett efter att ha flugit i åtta timmar. Måste säga jag helt klart föredrar att landa i New York eller Mumbai efter en åtta timmars flygresa. Men nu ska jag inte vara kinkig.

SAS sätter upp ett extra flyg för oss tidigt på morgonen nästa dag. När vi ska landa ser dimman ut att ligga lika tät över flygplatsen i Longyearbyen och jag tänker Nej, en tredje gång vägrar jag flyga samma sträcka. Men vi landar på första försök och för första gången i mitt liv tycker jag applåd vid landning är på sin plats.

Några tips om att flyg till Svalbard på sommaren

Dimman/låga moln låg alla våra dagar på Svalbard tät under förmiddagen och lunch, för att under under eftermiddagen spricka upp och det blev klart och soligt. Jag har dock ingen aning om dimman vi upplevde är representativ för augusti.
Under de planerade sex dagarna vi var på Svalbard kunde SAS landa bara fyra dagar. SAS landar runt lunch/tidig eftermiddag. Norwegian landar ca klockan 18; de kunde landa varje dag vi var där.
När vi fick åka tillbaka till Oslo hade SAS den goda smaken att inhysa oss på Radissonhotellet på Gardermoen. Detta uppskattade jag mycket. Inte en självklarhet; ofta är det något hostell flera mil från flygplatsen man får sova över på vid förseningar.
Jag ansökte självklart SAS om 4000 kr i ersättning enligt EU-direktiv 216/2004. Men jag visste, sen liknade inträffade på väg till Färöarna, att dåligt väder ger flygbolagen undantag från ersättningsplikten. Och det blev inget nu heller. Fast imponerande att få svar från SAS redan efter en dag, även om det blev avslag. Mitt i coronatider och allt.

Våra artiklar om vinter på Svalbard

Våra 12 bästa tips för Svalbard
Välkommen till Longyearbyen
Snöskoter och rundtur i kolgruvan
Isgrottan och hundspann

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Områden i Singapore – Chinatown och Little India

Av

Lena Löfblad

-

2

Befolkningen i Singapore består till stor del av av kineser, malajer och indier. Det finns bland annat tre etniska områden i landet; Chinatown, Little India samt arabiska Kampong Glam. Befolkning och områden matchar mao inte helt, men etniska området i ett annan land är alltid kul. Viveca och jag bor i Kampong Glam men vi vill självklart också åka till de två andra.

Chinatown ligger i de centrala delarna av staden, medan både Little India och Kampong Glam ligger en halvtimmes promenad norrut.

Chinatown

Jag har alltid gillat chinatown i städer jag tidigare har varit, bla New York, Bangkok och Kuala Lumpur. Faktiskt åker vi till Singapores chinatown inte bara en, utan två gångar.

Telok Ayet Market

Första gången kommer vi gående från parken Gardens of the Bay, via finansdistriktet CBD. Vi stannar till vid hawker centret Telok Ayet Market, alltså en food court. Här är mitt mellan lunch och middag och nästintill tomt. Efter lite iskallt läskeblask i AC-kyliga lokalen försätter vi vidare.

Templet Thian Hock Keng

Nästa anhalt är templet Thian Hock Keng. Det är februari i början av coronaviruset, och vi får fylla i namn på en lista där vår temperatur också fylls i. Templet är imponerande, och extra snyggt med skyskraporna i bakgrunden. Påminner därför lite om Nan Lian i Hong Kong, som jag tyckte mycket om. Precis bakom templet finns Thien Hock Keng Mural, som jag tänker ska vara gatukonst. Men icke; detta är snygga kinesiska målningar på en mur. Besvikna går vi vidare.

Läs mer: Nan Lian Garden med buddisttempel i Hong Kong

Food Street / Smith Street, Temple Street och Pagoda Street

Vi kommer nu rakt in i de mest busy gatorna i Chinatown; Smith Street, Temple Street och Pagoda Street. Smith Street är mer känd som Food Street, och eftersom vi nu är hungriga slår vi till på var sin portion nudlar från en av alla vagnar här. Food Street är givetvis en gata fylld av restauranger; vissa i byggnaderna på var sin sida om gatan, andra i lägre byggnader placerade mitt i gatan.

Vi går lite längs shoppingatorna Temple Street och Pagoda Street, och de har faktiskt några fina grejer. Mao inte bara skräp som jag ofta tycker det är på marknader. Men vi köper inget.

Buddha Tooth Relic Temple i Chinatown

I en korsning springer vi på Buddha Tooth Relic Temple, som vi i alla fall hade tänkt att se senare. Så vi går in, igen efter att vår temperatur har mätts. Vivecas temperatur mäts till 35,1 grad, vilket jag misstänker är en temperatur som inte är helt hälsosam. Om den stämmer… Men kontrollanterna är nöjda med resultatet och vi får passera.

Templet har ovanligt många buddhor och en för varje djur i den kinesiska kalendern. Kul. Som vanligt hittar man ingen tand. Detta är tredje tempel jag har varit i som påstår sig ha en tandrelik från Buddha, utan att man som besökare kan se den. Men jag ska inte vara kinkig, för templet är fint.

Chinatown Complex

Avslutningsvis tar vi oss till hawker centret Chinatown Complex. Om det är flest turister på Food Street så är det på Chinatown Complex kineserna håller till. Här spottas det benrester på borden och det rapas och sörplas. Mest populära stället ska vara Lian He Ben Ji Claypot Rice, men vi provade inte för vi hade ju precis ätit.

Chinatown by night

Vår sista kväll i Singapore rymde vi från Clarke Quay, där vi hade tänkt äta middag men inte gillade, och gick i stället en femton minuters promenad till Chinatown. Precis som vi misstänkte är det mycket neon och färgglada lampor. Vi åt väldigt god mat på Ba Dao Guan på Pagoda Street, sen gick vi rakt ner i tunnelbanan från uppgången på samma gata. Praktiskt.

Läs mer: Clark Quay och annat i centrala Singapore

Morgonen efter åkte vi till Indonesien, där vi solade och badade några dagar.

Läs mer: Bintan Island – En timme från Singapore

Little India

Little India ligger ca tjugo minuters promenad från Kampong Glam; området vi bor i. Jag gick dit själv lite tidigare, för jag ville se hindutemplet Sri Veeramakaliamman innan det blir mörkt. Templet ligger längs Little Indias huvudgata Serangoon Road, mitt mellan trafiken och höga hus. Tyvärr blev det lite för mörkt i alla fall för att få med alla detaljer och färger.

På väg till hawker centret Tekka Center, går jag en liten omväg och hamnar vid ett väldigt trevligt område med utomhusserveringar och ett färgglatt hus. Gatan heter Kerbau Road och rekommenderas. Jag hittar inget om det i min guidebok men när jag googlar på adressen ser jag att det färglada huset är ”Former House of Tan Teng Niah” och är det sista av de kinesiska hus som en gång fanns i Litte India. I dag används huset kommersiellt med bland annat en restaurang på bottenvåningen.

Efter att ha gått lite fel hittar jag Tekka Center, som, precis som Chinatown Complex, är av mer lokal karaktär med butiker på bottenvåningen och nästan bara indier som äter här. Tekka Center är inte det trevligaste hawker center jag ser i Singapore, så hade inte planerat att äta här.

Generellt roligt i Little India eftersom det verkligen känns som Indien. Inte så mycket att se och göra, men roligt att ta en runda och inbilla mig att jag är i Indien.

Jag träffar Viveca på Lagnaa Barefoot Dining, där vi äter middag. Stället har fått mycket bra recensioner överallt men maten är helt OK och lokalen snygg men lite tråkig. Hade gärna ätit på några av ställen på Kerbau Road i stället.

Läs mer: Till fots i Singapore

Av de tre etniska områden Chinatown, Little India och Kampong Glam var Little India det jag tyckte minst om. I Little India är det mer smutsig asiatisk storstad än i övrigt modern asiatisk storstad. Och jag gillar inte detta så mycket. Men jag tycker själv det ser trevligt ut där på mina bilder nu när jag skriver, så kanske borde ta tillbaka de hårda orden.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Hur du beställer en glass i Norge

Av

Lena Löfblad

-

6

För den som får åka till Norge och som då blir sugen på en glass kommer här en införing i hur beställa i kiorren. Att beställa en glass kan nämligen vara lite dumt om inte personen är kunnig på svenska. Om du vill få det du önskar läser du nedan, om du vill leva lite mer spännande är det bara att köra på på svenska.

En is, tack

En helt vanlig glass heter is på norska. Kort och koncist.

I luckan säger du En Snickers-is, takk.

En nyhet-i-år-Magnus som jag provade. Blev tyvärr besviken. Lite läppstift på glassen också, älskar mitt läppstift.

En isis, tack?

Nu tänker du självklart Korkade norrmän, vad kan då en isglass heta? En isis, kanske? Så roligt ska vi inte ha det; en isglas heter saftis. En is/glass gjord på något saftaktigt. Inte ologiskt när man tänker efter.

I luckan säger du Hvilken saftis er best? Viktigt att artikulera tydligt för att skilja mellan denna och nästa.

Norges svar på Piggelin heter **Lollipop**. Minst lika god, men med apelsin- och hallonsmak.

Då tar jag i stället en soft-is

Men lite roligt ska vi ha, det är ju därför jag skriver detta. En mjukglass heter soft-is. Inte mykis (där myk betyder mjuk) eller soft ice, som på engelska. Utan soft-is; halv ordet engelska och andra halvan norska.

I luckan säger du En softis i beger med O´boy, takk. För då får du den godaste. Igen viktigt att skilja på uttalet av saftis och soft-is.

I Norge har man O´boy som strössel på mjukglassen. Mumsigt värre. Denna godingen köpte jag på **Hadeland glassverk** (alltså ett bruk som tillverkar glas, men säljer glass i sitt fik…) för några veckor sen. Glassen var faktiskt det bästa med hela glasbruket. En liten tjej före mig i kön frågade om hälften-hälften av O´boy och krossade Smarties. Då visste jag genast vad jag också ville ha. Min mamma och min syster agerade vuxna och tog äppelpaj i stället för färgglad mjukglass. Fattar inte hur de kunde välja bort en glass som ser ut som **Gaudis mosaik**.

Och vad heter då is?

Inte alls svårt. Det heter is eller isbit, samma lika som på svenska. Is på norska är alltså både glass och is.

I luckan säger du Unnskyld, har du en ekstra isbit til vinet?

Direkt från min frys. Viktigt med is till både vin och vatten när det är såhär varmt.

Men ordet glass; används det på norska?

Det gör det ju. Ett glass på norska är ett glas. Som i vattenglas.

I luckan säger du Ett glass med is, takk. Antingen får du ett glas fylld med gräddglass eller med isbitar. Spännande.

Mina fantastiskt exklusiva vattenglas i **kolonistugan**. Det bästa är att jag har ca 20 stycken, så de tar aldrig slut.

Vad tror du? Skulle det vara överkomligt att beställa en glass i Norge?

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Isbjörn, pyramid, val och valross på Svalbard

Av

Lena Löfblad

-

4

I onsdags kom jag hem från fem fantastiska dagar på Svalbard. Om jag ska vara helt ärlig trodde jag inte sommar på Svalbard skulle vara lika bra som vinter, men jag tog helt-helt fel på detta område. Utöver midnattssol, och tillhörande sömnproblem, har jag sett djur jag inte ens vågade drömma om att få se.

Pyramiden och isbjörn

På heldagsturen med båt till tidigare ryska bosättningen Pyramiden stannade vi också till vid glaciären Nordelskjöldisbren. Och här såg vi på riktigt en isbjörn! Vad alla som åker till Svalbard önskar se och som bara 2,2 % av de besökande ser. Så kul och jag kan fortfarande inte tro att det faktiskt hände.

Foto: **Vide Brandt**, vår trevliga guide med ett mycket trevligt kameraobjektiv.

Isbresafari med valross och knölval

En isbre på norska är alltså en glaciär. Vi fick självklart se den utlovade glaciären men roligast var valrossarna. Så stora och söta och kramvänliga. Först blev jag superglad när två kom simmande mot båten på väg till glaciären men när vi senare hittade en koloni som låg och glassade på stranden höll jag på att svimma. Som den perfekta avlutningen såg vi också flera knölvalar mitt i Isfjorden.

*Foto:* **Peder Sutterud**, mitt resesällskap och räddare i nöden när jag blev kameralös.

Jag har inte varit så glad på semestern på väääääldigt länge. Och supernöjd med utfallet av antalet djur. Jag återkommer självklart längre fram med flera artiklar och mer både text och bilder, inklusive hur vi först inte kunde landa på Svalbard pga dimma och fick återvända till Oslo samt hur min kamera gick sönder mitt under val- och valrossafarin. Mardröm.

Än så länge får ni läsa om Svalbard på vintern. Det var också kul, fast jag håller med om lite out of season just nu.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Frognerparken med Vigelandsanläggningen i Oslo

Av

Lena Löfblad

-

0

Enligt mig är det finaste Oslo har att bjuda på Frognerparken med Vigelandsanläggningen. En stor park i Oslos innerstad. Här kan du njuta av maffiga utomhus statyer, ha picknick på gräsmattan, dricka ett glas på en servering, promenera eller ha en heldag på Frognerbadet.

Det som i dag är Frognerparken var ”trädgården” till Frogner hovedgård, som har anor från 1600-talet och har tillhört både kyrkan och kungahuset. När det begav sig under 1700- och 1800-talen omfattade ägorna nästan hela det som i dag är stadsdelen Frogner. 1869 blev Frogner hovedgård överlåten till kommunen och marken styckades för bostäder och stadsdelen Frogner bildades. Vigelandsanläggningen i det som senare kom att bli Frognerparken påbörjades 1924, men först 1950 var alla statyer på plats.

Jag är i Frognerparken ”hela tiden” när i Oslo. I år har jag varit där extra många gångar, beroende på att det är helt tomt där och jag vet att jag inte kommer att uppleva det igen. Jag fotar ofta när jag är där. Denna första samling foton är faktiskt från när Maxime och jag var där 2016, då jag skrev ett annat inlägg om parken.

Utsikt från Monolitenplatån mot fontänen.

Rosenrabatterna mellan bron och fontänen.

Som namnet säger skapades anläggningen av Gustav Vigeland och detta är självklart hans största och mest kända verk. Anläggningen består av fem delar:

Huvudingången, bestående av flera gjutjärnsportar
Bron med gjutna bronsstatyer
Fontänen i brons med tillhörande statyer
Monoliten med tillhörande huggna granitstatyer
Livshjulet i brons

Från huvudportarna till Livshjulet är det 850 meter och det är tillsammans imponerande 214 statyer och 13 gjutjärnsportar i parken. Hela anläggningen omfattar över 600 figurer, fördelade på de 214 statyerna. Arbetet pågick mellan 1924 och 1950. Tyvärr avled Gustav Vigeland 1943 men hela parken fanns modellerad i gips och kunde slutföras enligt hans planer.

Bron med bronsstatyerna

Efter att ha gått igenom huvudingången från Kirkeveien är bron över Frognerdammen ditt första möte med Vigelandsanläggningen. Längs bron står ärgade bronsstatyer, både kvinnor, män och barn. Ensamstatyer eller flera i grupp. Den mest kända statyn är Sinnataggen, en ilsket liten kille, men personligen tycker jag att Sinnataggen långt ifrån är den finaste statyn på bron.

Bron är också utsmyckad med fyrkantiga pelare med lampor, väldigt fina tillsammans med statyerna.

Nästa ut är ett gäng foton jag tog spontant med mobilkameran, en tidig förmiddag på väg hem efter att jag hade varit hos läkaren.

Monoliten! Att det är såhär folktomt kring den händer ALDRIG annars. Inte ens i november.

Fontänen och en av broccolistatyrerna. Lite svårt att utskilja de sex männen som bär fontänens skål på sina axlar men de är väldig snyggt utformade och extremt kraftfulla i formspråket. En svag regnbåge fick jag med också.

Bron med bronsstyerna. Medan rododendron blommade i mitten av juni.

Granitstatyerna runt Monoliten. Just denna är väldigt populär att han fotar när hon sitter på ena personens lår, som på en stol. Skrolla upp igen och se på ena bilden från 2016, så ser du vad jag menar fast det är två tjejer!

På bron, med Frognerdammen i bakgrunden.

Annan av de tillsammans 58 statyerna på bron.

Granitstatyerna vid Monoliten, mot anläggningens bakersta del med Livshjulet mellan de två personernas huvuden.

Fontänen och ”broccolistatyerna”

Bron och fontänen skiljs åt av rosenrabatter. Någon gång under 1990-talet var vintern så hård att alla rosenbuskar dog. Att uppdriva tillräckligt många exemplar av rätt sorts rosor gick inte med kort framförhållning. Då kom något snille på att man kunde plantera potatis! De är billiga, växter snabbt och blir ungefär samma höjd som rosorna. Helt kalt kunde det ju inte vara i rabatterna under en hel sommar. Som tur var så planterades det igen rosor det påföljande året och ordningen var återställd.

Fontänen påbörjades 1908 och var i utgångspunkten tänkt placerad framför Stortinget, Norges riksdag, på paradgatan Karl Johans gate mitt i stan. Men eftersom den färdiga fontänen blev större än planerat skulle den inte få plats på den tilltänkte platsen. Vigeland hade sin ateljé nära Frognerparken och han kom själv på å placera fontänen i en del av parken som låg oanvänt sen en utställning i 1914. Och sen växte och växte planerna för det tidigare utställningsområdet, till det som blev Vigelandsaläggningen.

Fontänens skål bärs upp på axlarna av sex muskulösa giganter. Runt fontänen finns ett 20-tal statyer föreställande människogestalter i träd, där träden mest av allt ser ut som broccolibuketter. Långsmala och ursnygga. Broccolistatyerna är min absoluta favoritdel av parken.

Och här kommer några fler mobilbilder, från samma tillfälle. Var ivrig med mobilen den morgonen.

Fontänen och broccolistatyerna. Mina absoluta favoriter i parken.

Översta avsats av de monumentala trapporna upp till Monolitplatån.

Framför fontänen är platsen belagt med fyra labyrinter, som alla är identiska och leder in till fontänen. Efter att jag hade tagit denna bild kom tre tjejer som hade bestämt sig för att gå labyrinten. De höll på i imponerande tio minuter, sen gav de upp.

En av granitstatyerna vis Monoliten. Också populär att klättra upp på, som ses på slitningen i marmorn bakom flickan.

Monoliten med granitstyrena

Direkt efter fontänen börjar de monumentala trapporna som för en upp till Monoliten. Monoliten är 17 meter hög och består av 121 personer i alla positioner och är placerad på parkens högsta punkt. Den enorma pelaren höggs ut stående på plats och det tog tre stenhuggare 14 år att slutföra arbetet. Vigeland beställde granitblocket och forslade det till Oslo utan att ha något färdig avtal om placering. Men det löste sig ju när han fick disponera det tidigare utställningsområdet…

Kring Monoliten finns 36 gruppstatyer, också i granit. Barnen och turisterna brukar klättra på dessa som galningar och fota varandra, kanske inte lika populärt brand den gemene oslobo. Men i år har jag gjort det; i en Frognerpark helt utan utländska turister. Alldeles själv var jag när jag klättrade upp mellan två äldre sittande män och tog en selfie. Tyvärr blev den inte alls så fin som jag tänkte den skulle bli, så den lämnade aldrig mobilen.

På två ställen är det ekopunkter, dvs om du ställer dig där och ropar kommer det tillbaka som eko. Väldigt kul. Hitta markeringarna i stenarna på marken.

Bakom Monoliten finns en gräsmatta och sen kommer Livshjulet, som avslutning på anläggningen. Men jag går sällan längre än Monoliten.

Sista gäng foton är från en sen julikväll när jag återvända med riktiga kameran. Jag ville ha lite annat ljus och andra skuggor än på mobilbilderna tagna under förmiddagen. Älskar att det är så ljust kl 19.

Fontänen och en broccolistaty, denna gången fotad med riktiga kameran. Regnbågen är med igen.

Bronsstatyer i förgrunden, sen rosenrabatterna och längst bak bron.

Utsikten över hela anläggningen, från Monolitplatån. I bakgrunden Uranienborg kyrka och de åtråvärda stenvillorna i mitt i stan.

En av mina favorit broccoliträdstatyer. Lite mycket skugga i ansiktet, men så blev det.

Många bronsstatyer och en fågel. Man ser tydligen hur mycket fåglarna gillar att sitta och bajsa på dem. Ingen hyfs.

Herregårskroen restaurang och Frognerbadet

Läs mer: Stora inlägget om vad att se, gör a , äta och dricka i Oslo

I västra delen av Frognerparken, utanför Vigelandsanläggningen, ligger sommarrestaurangen Herregårdkroen. Läget är idylliskt i gamla Frogner hovedgårds byggnad vid Frognerdammen. I grannbyggnaden ligger Oslo bymuseum, dvs stadsmuseet. Restaurangen ligger lite undangömt och det är så gott som inga turister som hittar hit. Läget är fantastiskt och maten OK. Hoppas fortfarande att någon ska ta över stället och skapa Oslos motsvarighet till Boathouse i Central Park på Manhattan. Roddbåtar för uthyrning på Frognerdammen skulle man kunna ha också.

I en annan del av Frognerparken hittar man Frognerbadet, som är ett fräscht utomhusbad med tre poolar, vattenrutschkana och hopptorn. Det är mao fullt möjligt att göra en heldag av ett besök i parken.

Frogner är Oslos motsvarighet till Östermalm och man tar sig enkelt till Frognerparken med spårvagn, buss eller tunnelbana. Från stan tar det ca en halvtimme att gå.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Norge – Kistefos museum med bron The Twist och glamping vid fjorden

Av

Lena Löfblad

-

0

Utanför Oslo ligger Kistefos museum, med den imponerande bron The Twist. En bro som är ett galleri och som vrider sig 90 grader från ena sidan till andra och ger intryck av att sväva över vattnet. The Twist har prisbelönats både för sin arkitektur och som museum och omtalats i New York Times som 52 Places to Go in 2020.

Väl, nu blev det nog inte så mycket av sistnämnda under coronaåret 2020, varken för alla New York-bor eller svanskar. Men nästa år får nog alla en ny möjlighet att åka till Norge och då tycker jag att du ska lägga Kistefos museum på minnet.

Kort bakgrund om Kistefos

Kistefos Træsliberi bildades 1890 av Anders Sveaas. Foss betyder vattenfall, där fos är gammalt sätt att stava, och træsliberi betyder träsliperi. Sistnämnda tänker jag dock att de flesta fattade utan min översättning, men tog med i alla fall. Under 1950-talet gjordes någon sorts fusion med annat träsliperi och tillverkningen flyttades dit, medan Kistefos blev stående stand-by i fall kapaciteten skulle behöva utökas. Sistnämnda är orsaken till att all industri bevarades intakt.

Christen Sveaas är entreprenörer och äger ett av Norges största investmentbolag, men är också Anders Sveaas barnbarn. 1996 öppnade han Kistefos museum med de första skulpturerna och industrimuseet, medan bron och galleriet The Twist öppnades 2019.

Verket ”Selfportrait of You + Me”, där You i detta tillfället är min mamma i spegeln

Kistefos Museum och The Twist

Kistefos museum består av tre delar:

Utomhus skulpturpark. I dagsläget finns det 46 större skulpturer placerade ut i landskapet och varje år tillkommer nya. Skulpturparken ser större ut på kartan än vad den är i verkligenheten, följer man den enkelriktade stigen från ingången (det finns inget val…), så får man lätt med sig alla skulpturer. Kul med utomhusskulpturer i naturen men detta är generellt inte riktigt min kopp te.

Jag gillade mest spegelpelarna i Veien til stillhet i kontrast till den gamla tegelbyggnaden, Octopus med armar som kom upp av jorden över ett större område samt den prickiga saken Shine of Life i vattnet, också med fin kontrast till den gamla tegelbyggnaden och slussporten.

Industrimuseum. Väldigt snygg industriell 1800-talsmiljö och de gamla byggnaderna är många och välbevarade. Mest industriell prägel har bygganden som omfattade själva sliperiet, där det är väldigt kul att se alla de gamla maskinerna som står kvar. Men jag kärar också ner mig i den gamla slussanläggningen. Utöver detta finna också direktörsvillan, förmansvillan och flera mindre byggnader som vagnförrådet, fyrhuset etc.

Konstgallerier. The Twist är alltså en kombinerad bro och galleri, fylld med modern konst. Jag är inte så förtjust i modern konst så kollade mest på själva byggnaden, men gillade att det var många stora tavlor. Fantastisk-fantastisk-fantastisk byggnad, bland det coolaste jag har sett av modern arkitektur. Missa absolut inte att gå en trappa ner, där det finns panoramafönster helt nere vid vattnet och en man i blankaste stål kollar in genom fönstret på alla besökare.

Det andra galleriet är i den gamla byggnaden Nybruket. Här visades en riktigt häftig animerad film och jag satt med öppen mun och kollade. När jag nu läser på ser jag att det är två svenska konstnärer; Nathalie Djurberg och Hans Berg.

Mat och dricka på Kistefos museum

På området finns en foodtruck och många utomhus bord samt några bord i ett glashus. Här serveras pajer, sallader, vanliga våfflor och matvåfflor. Samt fika, givetvis. Vi gick för våfflor med ostkorv respektive räkor och var sin morotskaka till kaffet. En stadig lunch och god var den också.

Glamping vid Randsfjorden på Thornbjörnrud hotell

Resan var julklapp till min mamma från barn och barnbarn och för att göra det lite roligare valde vi att lägga till en övernattning. När vi såg att närbelägna Thorbjörnrud hotell erbjuder glampingtält vid Randsfjorden var vi snabba med att boka. Men bra att vara ännu snabbare, för det var nästan helt fullt då vi bokade i början av maj.

Alla de stora tälten var slut så vi fick boka två tvåmannatält. På plats kändes det som helt rätt val då de såg mysigast ut utifrån. I tältet finns en skön dubbelsäng och tjocka täcken samt ett bord och två stolar. Utöver detta en kemikalietoalett att kissa på och för riktigt badrum finns sex hotellrums badrum vikta åt de åtta tälten att dela på. Tälten var väldigt fina och sängarna var sköna, jag sov som en prinsessa.

Glamping är 100% mitt sätt att sova i tält! De två andra gångarna har varit i Marocko och Oman.

Thorbjörnrud hotell har både eget ysteri och bryggeri och hotellägaren Kjell äger Övre Kjekshus gård som förser hotellet med kött. Hotellet har också nästan ett tunnland köksträdgård. Vi bokade mao självklart ett paket med middag och la också till frukost. I vanliga fall serveras sommartid en berömd pizzabuffé till middag men beroende på corona och smittofara fick vi i stället en god tvårätters fast meny. Jag bytte ut lammet mot fisk och och båda rätterna var goda. Till efterrätt chokladganasch, mums.

Dagen efter serverades en enklare coronaanpassad frukost, men det viktigaste fanns med och frullen var god. Lite tråkigt utan fullskalig frukost men det är bara att gilla läget.

Hadeland glassverk

Glass på norska är glas på svenska, så tyvärr var det inte glassfabriken vi besökte. Hadeland glassverk är Norges svar på Kosta Boda, och ligger ett stenkast från Thorbjörnrud hotell. Produktionen är i dag flyttad och det gamla glasbruket är ett besökscenter med glashyddan, poslinshyddan, honungshyddan, presenthyddan etc. You-name-it-hyddan och den finns här.

Beroende på närheten gick vi förbi efter frukosten. Vi kollade lite runt på alla försäljningsställen, och jag kompletterade mina ärvda kristallglas med en chipsskål. Men roligast var den gamla produktionslokalen, där den som vill nu kan blåsa sin egen vas eller julgranskula. Inte så att jag vill ha en egentillverkad vas men kul att se. Jag vill också lägga till att bageriet hade goda bullar och fin servering i solen.

Hur ta sig till Hadeland och Kistefos, priser och annat praktiskt

Kistefos ligger i kommunen Jevnaker, som ligger i området Hadeland, som ligger i Viken fylke. Ett fylke är ett norskt län.
Det enklaste är självklart att ha bil men vi gjorde resan med buss. Buss 200 går ca varje timme mellan Oslo och Hönefoss och tar 75 minuter. Det går också att åka tåg eller ta Valdresexpressen. Mellan Hönefoss och Kistefos går buss 221, men denna går tre till fyra gångar per dag och inte alls på söndagar. Det bästa är att åka klockan 09:40 från Oslos bussterminal och vara framme vid klockan 11:35 eller klockan 10:40 och vara framme 12:35. Från busshållplatsen är det en kilometers promenad i nedförsbacke.
Mellan Kistefos och Thorbjörnrud hotell är det ytterligare fem minuter med buss, men sista bussen går strax efter klockan 15. Vi tog därför en taxi för 180 kr och det var ganska skönt att inte behöva gå uppför backen till busshållplatsen.
Thorbjörnruds närmaste busshållplats är Hadeland glassverk och det är fem minuter att gå till denna. Från Hadeland glassverk går det flera busslinjer till Hönefoss.
Inträdet på Kistefos museum är 150 kr för vuxna, då ingår The Twist också. Vi ankom ca kl 13 och stannade till de stängde klockan 17. Observera att Kistefos inte har någon förvaring. Vi löste det genom jag fortsatte till hotellet med våra väskor, där jag lämnade in dessa, och hoppade på bussen tillbaka igen 20 minuter senare. På Kistefos mötte jag upp min mamma och syster som hade gått av bussen innan mig och gått in i förväg.
Det går att göra resan till Kistefos som en dagsutflykt; också med buss. Tänk bara på att sista buss tillbaka till Oslo går ca 15:30.
Våra glampingtält kostade 1800 kr per natt. Jag bodde i Romantica som låg fantastiskt fint vid vattnet medan min mamma och syster delade Spirit som hade lite tråkigare läge bakom ett stort träd. Vi la till frukost för 125 kr per person. Middag kostar 398 kr för två rätter och 698 kr för fyra rätter. Det går också att hyra grill och ha med grillmat, eller köpa från hotellet. Thorbjörnrud erbjuder givetvis vanliga hotellrum också, för den mindre äventyrliga.
Glampingområdet är extremt vackert vid fjorden. Vi hade delvis regn på kvällen och kunde inte sitta utomhus så mycket men dagen efter sken solen som sig hör och bör.
Hadeland glassverk var helt OK när vi ändå var i området. Men absolut inte värt att åka så långt för endast att gå dit.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Ingen pendling mellan Oslo och Stockholm

Jobba hemifrån

Fritiden

Kampong Glam – Färger, barer och restauranger

Hotel ZEN Preminum Kampong Glam

Massage

Rummet på Fyri

Pool Club

Middag på restaurang Liv

Frukost på Fyri Resort

Bra att veta

Tio dagar i fyra italienska städer

Men det där låter ju fantastiskt, Lena! Vad är då detta du skriver om att inte åka?

Senast onsdag måste jag bestämma mig. Vad ska jag göra? Övertyga mig att åka, snälla!

Konstnären Vebjörn Sand

Roseslottet av Vebjörn och Eimund Sand

Äpplekaka på Frognerseteren kafé

Maten

Efterrätterna

Miljön och lokalen

Coronavänlighet

Pris och öppettider

Helhetsintryck av brunch på Trattorian

Sammanställning av de resor jag fick inställda

Hur gick det att få tillbaka pengarna för flygresan till Nice med Norwegian, samt alla flygbiljetter till och från Oslo?

Hur gick det för att få tillbaka pengar för SAS till Luxemburg/Belgien x 2?

Norwegian igen – Återbetalning för Venedig och Montenegro x 2

Surdegen – Resan till Centralasien bokad via resebyrå och hur vi slutligen fick möjlighet att boka om

Slutkläm

Svalbarstraktaten och bosättningar på Svalbard

Pyramiden gruvby

Matsalen, simhallen och kulturhuset

Nordenskiöldbreen och isbjörn

Bästa tips

Våra artiklar om vinter på Svalbard

Vi försöker landa från väster

Tredje försöket

Några tips om att flyg till Svalbard på sommaren

Våra artiklar om vinter på Svalbard

Chinatown

Telok Ayet Market

Templet Thian Hock Keng

Food Street / Smith Street, Temple Street och Pagoda Street

Buddha Tooth Relic Temple i Chinatown

Chinatown Complex

Chinatown by night

Little India

En is, tack

En isis, tack?

Då tar jag i stället en soft-is

Och vad heter då is?

Men ordet glass; används det på norska?

Pyramiden och isbjörn

Isbresafari med valross och knölval

Bron med bronsstatyerna

Fontänen och ”broccolistatyerna”

Monoliten med granitstyrena

Herregårskroen restaurang och Frognerbadet

Kort bakgrund om Kistefos

Kistefos Museum och The Twist

Mat och dricka på Kistefos museum

Glamping vid Randsfjorden på Thornbjörnrud hotell

Hadeland glassverk

Hur ta sig till Hadeland och Kistefos, priser och annat praktiskt

FÖLJ LADIES ABROAD

SENASTE ARTIKLARNA