Ön Sentosa ligger ett stenkast söder om Singapores hamn. Här finns flera nöjesattraktioner, bland annat Universal studios, och större hotell. Men viktigast av allt; en strand. Och stränder mitt i staden är något jag gillar, så det var en självklarhet att Viveca och jag skulle till Sentosa då vi var i Singapore.
Att åka till Sentosa
Vi började med att åka tunnelbanan till stationen Harbour Front. Härifrån kan man antingen åka linbana över till Sentosa, vilket kunde varit trevligt. Utsikt är kul. Men inte för S$35, dvs nästan 300 kr.
Det andra alternativet är att åka monorailen Sentosa Express för S$4 för tur och retur. Denna går från Vivo City, följ skyltarna från tunnelbanan. Gå av på sista stationen Beach Station.
För den som vill promenera över bron är detta också en möjlighet. Men totalt inaktuellt för oss då vi ville maxa tiden på stranden.
Väster om Beach station ligger stranden Siloso Beach, en
liten promenad mot öster ligger Palawan Beach och ännu längre österut ligger
Tanjang Beach. Kort sagt är Siliso den med mest aktiviteter och besökare,
Palawan lite lugnare och med färre vattenaktiviteter medan Tanjong är lugnast
och här finns bara en beach club.
Om du vill promenera längs stränderna finns det en beachwalk att göra så på, annars går det gratisbuss var tionde minut. Vi gick förbi Palawan till Tanjong, vilket tok i underkant av 30 minuter i värmen, och åkte bussen tillbaka. Jag är lite tveksam till om promenaden var så fin att den var värt det, det var mycket att gå an lång bit från vattnet och längre än vad vi trodde.
Är bungyjump är din grej? Läs om när Dryden gjorde detta på Sentosa.
Tanjong Beach Club
Vi hade redan innan avresa sett ut Tanjong Beach Club som vårt ställe för sol och bad i Singapore. När Viveca fick också denna beach club rekommenderat från killen hon satt bredvid på planet, som hade en tjej som bodde i Singapore, så vårt val kändes helt rätt.
Varje dagbädd för två personer kostar en summa, som jag tyvärr inte minns, men summan dras av om man beställer mat och dricka. Och både mat och dricka var smarrigt, så det vill du göra. Viveca åt en pasta med mer krabba än pasta och jag en fisk med perfekt krispigt skinn.
Vattnet är kristallklart och var ljuvligt att bada i. För
den som inte gillar sand finns det också en pool. Det finns några dagbäddar vid
poolen, resterande på stranden. Det rekommenderas en reservation för att säkra
en säng.
På helgerna är feststämningen hög, enligt hemsidan. För den som inte vill släpa på handdukar går detta att hyra.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
I helgenskickade Maxime mig tre bilder på oss två då vi var i Istanbul hösten 2016. Jag har fortfarande ingen aning om varför hon tog fram dessa bilder nu, över tre år senare. Men alla tre är ganska roliga, särskilt när de är tillsammans. Bildserier är alltid roligt, nästan utan undantag.
Resan till Istanbul var en födelsedagspresent från Maxime. Den bästa presenten jag har fått i hela mitt liv skulle jag säga, blev superglad. Hon hade bokat flygbiljetter och hotell och allt innan, och inbillat mig att vi behövde åka till Oslo den helgen.
Selfie nummer 1 – Hagia Sofia
Den första bilden är från Hagia Sofia. En byggnad som tog mig med storm och som jag ofta tänker tillbaka som en av de finaste jag har varit i. Den uppfördes som kristen kyrka, byggdes sen om till moské för att i 1935 göras om till en icke-religiös byggnad och museum.
Selfie nummer 2 – Süleymaniyemoskén
Den nästa bilden är från Süleymaniyemoskén. En mindre känt moské i Istanbul men vacker och med underbar utsikt. Här tilldelas Maxime en rock hopsydd med en hijab medan jag bara fick en hijab eftersom jag hade en längre kjol. På denna bild tycker jag att vi båda ser OK ut.
Selfie nummer 3 – Blå moskén
Sista bilden är från Blå moskén; en av Istanbuls mest kända byggnader. Här fick också jag utdelad en lång kappa plus hijab, som alla kvinnor i icke-muslimska kläder fick bära här. Här ser tyvärr ingen av oss bra ut, själv ser jag mest ut som en bondig rysk kvinna tycker jag.
Alldeles gratis bjuder vi också på tipset att följa länkarna ovan för att läsa om de tre byggnaderna där Maxime tog varje selfie. Istanbul är en toppenstad, varje av de tre byggnaderna var alldeles toppen (OK, blå moskén var lite mindre kul än de två andra) och i varje av de tre inläggen finns det också toppentips till toppenstaden.
Nu är orden toppen slutanvänt för hela 2020.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
För någon månad sen var jag med min väninna Lotta på visningar av landställen. På söndagen hade vi tre visningar i Nynäshamn, varav den första var redan klockan 11. Vad passar då bättre än att först lyxa till det med en hotellfrukost i Nynäshamn?
I bilen hem dagen innan, efter två visningar på Gålö, bestämde vi oss för frukosten dagen efter. Jag googlade frukost nynäshamn och när Nynäs havsbad kom upp som ett av alternativen var det givet att det var dit vi skulle.
Frukosten
Frukosten serveras klockan 08 till 10:30 på helgerna. Vi ville ha en timme på oss att äta och klockan 08.30 plockade Lotta upp mig, då det tar 50 minuter att köra från centrala Stockholm till Nynäs havsbad.
Vi betalar 175 kr var i hotellets reception, sen visas vi in i matsalen. Utsikten är magnifik; här finns snickarglädje, berg, träd och givetvis hav. Matsalen är halvfull, så inga problem att hitta ett bra fönsterbord.
Vi plockar lite av varje, utbudet är både stort och varierat. Hembakat bröd och allt det goda jag vill lägga ovanpå. Både Lotta och jag gillar de små ingefärshoten mycket; de river verkligen. Lotta sparar lite plats och avslutar med att grädda en våffla i våffelbuffen, men eftersom våfflor inte är min grej passar jag på att avsluta med ost och kex.
Nynäs havsbad
Jag hade inte kollat upp Nynäs havsbad innan vi åkte dit; utöver att havsbad i allmänhet gillar jag ju. Men jag kan säga att jag inte blev besviken på något område. Restaurangen ligger i ett brunt sekelskifteshus, lite tillbakadraget på en kulle, kallad strandhotellet. Här ligger också 24 av hotellets rum.
Över en bro, ut mot havsgapet, inryms badhotellet i en nyare gul byggnad. Utöver 49 rum, som jag antar alla har fantastisk utsikt, ligger också hotellets SPA och konferensanläggning här. Vi går en runda i SPA:ets reception och ut på bryggan, där det också finns en saunaavdelning och utomhuspool. Nu var vi i Nynärhamn i början av mars, men det var en fin och solig dag, men jag kan bara tänka mig hur fint det är här på sommaren.
Till Nynäs havsbad vill jag komma tillbaka och då vill jag checka in på ett av deras rum med havsutsikt och balkong. Men den svåra frågan blir att välja mellan strandhotellet och badhotellet, från det lilla jag såg gillade jag båda byggnader mycket.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Gardens by the Bay! Är det en sevärdhet du ska ta dig tid med i Singapore så är det att gå över Helix Bridge, förbi hotellet Marina Bay Sands och avsluta i parken Gardens by the Bay. OK, ska man vara petig blev det ett kluster sevärdheter. Men detta är det tre bästa som Singapore har att bjuda på. Missa inte!
Vi var i Gardens by the Bay två gångar; första gången dagtid och andra gången kvällstid för att se och höra showen. Vi var i parken ca tre timmar i parken dagtid och då hann vi långt ifrån med att se allt. Mao stor park.
Gardens by the Bay dagtid
Vi anländer Gardens by the Bay gående över Helix Bridge och längs vattnet förbi Marina Bay Sands. Vi stannar först till vid träden Silver Trees, som har Marina Bay Sands väldigt snyggt i bakgrunden. Sen går vi förbi informationen, där vi hämtar en karta och får lite information om hur allt fungerar i parken. Och; lucky for you, nu ger vi informationen vidare.
Träden Supertree Grove
Träden Supertree Grove är absolut parkens störts behållning, så vi styr lika bra våra steg dit på en gång. På väg passerar vi den enorma klockan Flower Clock.
Vid Supertree Grove finns två utkikspunkter, båda uppe i träden. Det ena är OCBC Skyway, en gångbro mellan två träd; halvvägs upp i träden. Den andra är Supertree Observatory, som är längst upp i ena trädet. Förstnämnda kostar S$8 och sistnämnda S$14. Gångbron var stängd den dagen vi var där; den är det en dag per månad för underhåll. Otur. Vi tyckte inte observatoriet var värt S$14, så hoppade detta. Träden i sig är magnifika men vi tyckte det var tillräckligt att se dem nedifrån.
Flower Dome och Cloud Forest
De näst mest kända attraktionerna är de två kupolerna Flower Dome och Cloud Forest. Vi valde bort båda, då vi inte tyckte de verkade väldigt roliga samt vi ville vara utomhus. Jag ser i länken ovan att Cloud Forest har gångbroar uppe under kupoltaket, så hade kanske varit roligt. Nästa gång…
Mat på Satay by the Bay
Vi åt lunch på Satay by the Bay i parkens östra del, som vanligt i Singapore är detta en food court. Självklart valde vi satayspett men också nudlar och en fiskrätt, maten var god.
Södra delarna med jätteägg i vattnet och en gigantisk flygande baby
Utöver vad vi redan har nämnt finns det en uppsjö av andra grejer att se. I Web of life finns stora buskar formade som djur. Sun Pavillion består av kaktusar och andra ökenväxter. I väster avgränsas Garden by the Bay av ett vattendrag. Här ligger Dragonfly och Kingfisher Lakes, med något som påminner mest om vita ägg i vattnet. Ännu längre söder ligger Planet, som är en vit jättebaby som ser ut att sväva över marken.
Vi gick ut genom parken i sydvästra hörnet, och det rekommenderas att få med sig också denna delen av parken. De södra delarna är har färre besökare och det är väldigt fint att gå längs vattnet. Men till trots för våra ganska många timmar finns det delar vi inte hann med.
Varje kväll klockan 19:45 och 20:45 är det en ljud- och ljusshow ved Supertree Grove. Träden lyser och blänker upp i olika färger och det spelas klassisk musik. Man önskar njuta av showen liggande på rygg, så det gäller att vara på plats i tid för att få plats på en bänk i stället för på marken. Vi valde föreställningen 20:45 och var där ca en halvtimme innan.
Vi åt mat denna kväll från Supertree Food Hall precis bredvid, som vi hämtade och åt precis innan showen. Maten var verkligen god, så absolut bra ställe att åta lunch eller middag på.
Parken i sig har öppet 05 till 02, men betalattraktionerna har öppet 09 till 21, med sista inträde klockan 20.
Inträdet i parken är gratis, men till Flower Dome eller Cloud Forest kostar det S$28. OCBC Skyway kostar S$8 och Supertree Observatory S$14. Floral Fantasy kostar S$20.
Utöver de två matställen vi provade, Satay by the Bay och Supertree Food Hall, finns både McDonalds och flera caféer. Du behöver garanterad inte vara hungrig. Flertalet restauranger stänger klockan 21:30.
Det finns shuttle service mellan olika delar av parken klockan 09 till 21, för S$3 för hela dagen. Men roligare än som så; det går också att hyra en förarlös självkörande golfbil! Hade jag vetat att de bilar jag såg var självkörande hade vi givetvis slagit till. S£3 för enkel resa och 5 för tur och retur.
I år har jag varit ovanligt många gångar i Kungsträdgården och spanat in körsbärsblommorna. Två gånger med Maxime och i går var jag där igen på en promenad efter jobbat.
Körsbärsblommorna är verkligen otroligt vackra. De rosa alltså. De vita är tyvärr tråkiga, tycker jag. För några år sen fick jag nya grannar i kolonistugan i Oslo och bland det första de gjorde var att plantera ett körsbärsträd. Gissa om jag blev glad! Och gissa om jag blev überbesviken då trädet året efter visade sig ha vita blommor. Mina grannar var ute efter körsbären och inte efter blommorna (vad? hur? varför?) och för dem var blommornas färg oviktig.
Men i alla fall; jag älskar de veckorna det blommar rosa i Kungsan och Bysistorget i Stockholm. Sen kommer det bästa; i Oslo är ofta blomningen lite senare så det blir dubbelt upp.
Körsbärsblomning i Japan
Men jag kan inte skriva om körsblomning utan att komma in på Japan. Jag var där för tre år sen, i 2017. Jag tycker det är två grejer som gör körsbärsblomningen unik i Japan. Det första är att den är hundra gånger vackrare där. Jag trodde inte innan att det skulle vara så stor skillnad men det är det faktiskt. Träden är utspridda i hela parken, de finns i hundratal. De är också ofta väldigt stora och majestätiska. Det är svårt att beskriva med ord, men körsbärsträden i Japan var för mig en mycket större upplevelse än de hemma.
Det andra är att japanerna själva går helt banans mad över sakura, som körsbärsblomning heter på japanska. Man tror kanske att det inte är så kul när man bor i landet och upplever varje år. Men sakura är midsommar och 17 maj på en och samma gång. De har picknick under träden, som också har ett eget namn, hanami, och det poseras och fotas big time. Japanerna är ett folkslag som tar sina körsbärsblommor seriöst, och detta bidrar också positivt till helheten.
Jag kan inte göra annat än att rekommendera körsbärsblomningen i Japan. Nästa år, kanske? I länken ovan kan du läsa om när det blommar var i Japan. Här finns också väldigt fina rosablommiga foton från både Tokyo och Kyoto, om jag får säga själv. Och det får jag ju; min blogg etc…..
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Tidigt i morse skulle jag ha landat i staden Almaty i Kazakstan, efter att ha haft en 24-timmars mellanlandning i Moskva. Nu blev det inte så, av orsaker vi alla känner till. Men vi är väldigt många som har fått våra reseplaner omkullkastade nu.
Men om jag inte kan resa så passar jag på att både planera kommande resor och att återuppleva tidigare resor. Ibland kör jag en kombo av de båda, dvs att jag smider planer för att åka tillbaka till några av de ställen jag redan har varit.
Jag vet, jag är lite motsägelsefull nu; för jag brukar sällan åka tillbaka någonstans. Men några ställen gillade jag extra mycket och ett av dessa ställen är den karibiska reggaeön Jamaica.
Seven Mile Beach i Negril – Jamaica
Jag var på Jamaica första veckan i januari år 2018, efter att först ha varit en vecka på Cuba. Vi var först två dagar i Montego Bay och sen fem dagar på stranden Seven Mile Beach i Negril. Montego Bay tyckte jag var helt OK, men Negril tyckte jag var fantastiskt.
Jag reste med min väninna Viveca och vi bodde på den södra delen av stranden. Den mindre exploaterade och mer genuina. Först var jag rejält skeptisk till att åka till Negril överhuvudtaget och särskilt Seven Mile Beach. Varför? Det går charterresor dit och när man googlar ser det ut som Gran Canaria. Men det är norra delen av den långa stranden. Där finns stora resorter, charterresänärer och amerikaner.
På södra delen är småskaligt, färgglatt, strandbarer och mat från gatuförsäljare.
Maten, stämningen, stranden
Till trots för att jag inte är ett fan av vare sig reggae eller röka så gillade jag stämningen mycket på Seven Mile Beach. Jag tänker att varje person får göra som den själv, på samma sätt som det är helt ovidkommande för mig om någon dricker alkohol eller inte. Jag hade innan vi reste tänkt att det inte bara skulle vara reggae som spelades överallt men så är det. De gångarna vi hörde annan musik var verkligen undantag. Och efter ett tag vande jag mig.
Den jamaikanska maten var också god; mycket grillat och mycket kryddor och det är precis som jag vill ha det. Också stort plus för juicebaren på stranden. Sen är det så att Jamaica generellt är en dyr ö, vilket det är bra att känna till så man inte blir besviken eller har för låg budget.
Seven Mile Beach är en lång strand men den är faktiskt inte så bred. Sanden är mer gul än vit och jag måste erkänna att jag hade lite för höga förväntningar till själva stranden. En paradisstrand är det inte, men miljön är trevlig.
Utflykter från Negril
Vi hade tyvärr lite varierande väder under vår vecka på Jamaica; samtidigt som vi var där snödde det i soliga Miami som inte ligger alldeles för långt bort. Eftersom också att hyra en taxi för heldagsutflykt var ganska dyrt vågade vi inte satsa på det. Vi gjorde i stället flera kortare utflykter i områden runt Montego Bay och Negril, vilket ifs var helt OK för då fick vi mer tid på själva stranden.
Men jag skulle gärna åka tillbaka till Jamaica, som jag redan har sagt, och uppleva också de östra delarna och Treasure Beach på södra delen av ön. En rundresa på ön.
Här kan du läsa mer om Jamaica och se ännu fler bilder:
Utan att kunna resa är det svårt att skriva om nya resor. Vi har fortfarande delar att skriva om från Malaga över nyår och Singapore och Indonesien, där jag var i februari. Men så länge coronabilden ser ut som den gör kommer vi att publicera endast ett inlägg i veckan, där vi kommer varva mellan nya ställen att skriva om samt att lyfta tidigare besökta resmål som vi gillade lite extra.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Jag brukar generellt ofta äta på restaurang, i båda mina hemstäder Oslo och Stockholm. I bland dyrare ställen men jag är faktiskt inte miljonär, så oftast blir det något enklare eller en kvarterskrog. Jag har mina favoriter jag brukar återvända till och gemensamt för flertalet är att det serveras asiatiska mellanrätter. Miss Voon är en av dessa.
I dessa coronatider har jag dock dragit ner rejält på mina restaurangbesök. Samtidigt vill jag stödja de företag som jag gillar och som behöver detta. Självklart kan man inte stödja alla och självklart är jag bara en person.
Första servering; hummertacos och sashimi/avocadotacos till mig
När jag hörde att en av mina favoritrestauranger inom området dyrare asiatiska smårätter nu erbjuder sin avsmakningsmeny för halva priset, och att de har möblerat om/använder inte alla bord så man sitter luftigt, var jag snabb att boka ett bord på Miss Voon.
Andra servering; skogssvampdumplings och tonfisk/tryffelvårrulle till mig
Miss Voons avsmakningsmeny går under namnet Omakase och kostar i vanliga fall 750 kronor. Det serveras tillsammans sju rätter; sex varma och kalla mellanrätter och en efterrätt. Det som serveras är kockens val från ordinarie menyn, men det är möjligt att anpassa för allergier eller vegetarianer.
Tredje servering; fjordlaxtartar/glasnudlar till mig
Rätterna byts ut lite då och då men sashimi och hummertacos är alltid med som en del av menyn. Hummertacosen är underbara och ofta är det endast för dessa jag går till Miss Voon. Rätterna serveras i omgångar men ofta två och två. Jag brukar alltid välja bort rött kött och rå fisk och är allergisk mot blötdjur, mina ersättningsrätter står nedan inom parentes.
Hummertaco och sashimi (avocadotaco)
Skogssvampdumplings och tonfiskspett (tryffelvårrull)
Fjordlaxtartar (glasnudlar med tångkaviar)
Black cod
Sakeglass med choklad och körsbär.
Fjärde servering; black cod
Allt var godast på menyn; så brukar det vara. Och att få allt detta för 375 kr per person är som hittat. Och jag vill gärna att Miss Voon överlever, så det kändes kul att gå dit för att stötta dem. Här finns länk till menyn, men eftersom de byter rätterna då och då lägger jag med en bild på hur den såg ut vid vårt besök.
Femte servering; efterrätt med sakeglass, choklad och körsbär
Boka bord i tid; de har färre platser i restaurangen nu och det blir faktiskt fullbokat på helgerna. Även i dessa tider. Det är också halva priset på Omakasemenyn som take-away, men mycket viktigt är att då beställa senast kl 16 dagen innan.
Jag frågade vår kypare hur länge de skulle erbjuda halva priset; svaret var att de har beslutat att göra det ut denna vecka men troligtvis kommer de också att fortsätta. Hoppas deras initiativ med många besökare men mindre vinstmarginal per besökare är en lyckad strategi.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Igår var jag på ryska ambassaden och hämtade ut mitt visum. Kändes lite smått surrealistiskt att hämta ut ett visum i dessa dagar. Därför jag har dragit ut lite på det också, för egentligen har det varit klart i en vecka.
Det var ingen kö där kan jag uttrycka det som, faktiskt var jag alldeles ensam i lokalen. Inte alls som då jag lämnade in min ansökan. Så nu har jag ett oanvändbart visum och är några hundra kronor fattigare.
Så kan det gå.
Tur i oturen är att april egentligen inte är helt optimalt för Kazakstan och Kirgizistan, det är fortfarande mycket snö i bergen då. Vilket vi inte hade kollat upp ordentligt innan vi beställde. Nu kan vi förhoppningsvis göra om och göra rätt när vi ska boka igen.
Men den 24 timmar långa mellanlandningen i Moskva vill jag ha kvar vid ersättningsresan också. Artikelns omslagsbild är förresten från Kreml, då jag var där 2014 i december och bitkallt.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Både Maxime och jag älskar att bo på hotell. Ett fint hotellrum med fluffig säng, trevliga gemensamma ytor att läsa en bok i, ett inbjudande SPA. Detta är något jag sätter högt och det utgör den perfekta återhämtningen i vardagen för mig.
Jag lägger ofta mycket tid på att välja hotell när jag reser. Jag bor heller halva resan på ett finare hotell och andra halvan på ett sämre än att bo på ett medelmåttigt hela resan. Då gäller det bara att inte bo på det fina först…
Här har jag samlat de favorithotell i Sverige jag har bott på de senaste åren. Det var svårt att placera ut på listan, t ex älskade jag både ettan och tvåan på listan, men de är svåra att jämföra då det är väldigt olika hotell. Men nu blev listan som den blev.
#1. Thorskogs slott
Jag föll för Thorsskogs slott utanför Göteborg redan när jag klev genom dörren. Detta är ett hotell precis i min smak; maximalistiskt, sammet och tofsar och individuellt inredda rum. Ett av de finaste ställen jag har bott på. Lägg till vackra och lantliga omgivningar, ypperlig service och god mat. Gifter jag mig någon gång kommer det definitivt att hända här.
Fårösunds fästning ligger på Gotland, som namnet säger vid Fårösund och i en gammal fästning. Flera av rummen är i de gamla cellerna och murar och skyddsarmering finns kvar. Ett underbart hotell som jag rekommenderar alla som ska till Gotland att checka in på, och om du inte vill checka in går det att endast äta där.
The Steam Hotel ligger vid Mälaren i Västerås och var årets snackis när det öppnade hösten 2017. Och ja; vi älskar hotellet och det är precis så bra som alla säger. Vi gillade så mycket att vi gjorde ett återbesök ganska precis två år senare.
Hotell Pigalle är ursäkt i sig för att åka till Göteborg. Igen är det de individuellt inredda rummen, sammet och lyxig känsla som lockar. Varje detalj i hela hotellet är genomtänkt. Har du tur kan du låna ett par Louboutin skor i receptionen också. Pigalle har också en takbar som är väldigt trevlig. Passar också på att nämna Pigalles lillasyster Bellora, som ligger ett stenkast bort och är lite billigare.
Vastena klosterhotell består av rum i flera flyglar, delvis på klosterområdet och delvis närmare slottet. Gemensamt för alla är den lyxiga och ombonade känslan och den varsamma renoveringen. Huvudbyggnadens övervåning, med sammetssoffor, bar och afternoon tea blev min favorit. Stort plus för närheten till Vadstena slott och staden i sig är också väldigt gullig. SPA:et är både stort och trevligt.
Haymarket är Scandicgruppens flagship-hotell i Stockholm och också enda hotellet i Stockholm på denna lista. Haymarket öppnade år 2016 och var det första av ett kluster hotell i centrala Stockholm med en helt ny känsla och uttryck. Numera finns fler liknade hotell men jag tycker fortfarande inget kan mäta sig med Haymarket. Jag gillar både rummen, coctailbaren, frukosten; allt återskapat i finaste art deco-stil.
Copperhill Hotell och SPA ligger i Åre, längst upp i dalen och delvis i skogen. Utsikten över centrala Åre är formidabel men jag skulle säga att den största behållningen är utsikten in i skogen från SPA:et. Maximalt rogivande.
Är du nyfiken på flera hotell vi har bott på? Dyk ner i arkivet Svenska hotell.
Många vet kanske att både The Steam, Pigalle och Bellora ägs av ESS Group. Som många andra har de det tufft nu och säljer därför presentkort där de dubblar värdet inom sex månader. Jag har redan stödköpt detta och planerar att använda antingen på Ystad saltsjöbad eller Falkenberg havsbad, som jag inte har varit på än. Ett helt privat tips från mig.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Jag var i Chicago fyra dagar år 2016, på väg hem från New Orleans. När bästa flygrutten var via Chicago var detta en chans jag inte villa missa. Chicago är känd för sina skyskrapor, att pan pizzan uppfanns här och det är generellt en livlig amerikansk storstad. Gilla på alla tre från mig.
Så för att uttrycka min kärlek till staden dyker vi ner i mina 21 finaste foton från bästa staden.
Här kan du läsa mer på Ladies Abroad om Chicago och skyskrapor:
Jag älskar allt med resor. Att drömma om dem, att läsa om dem, att låta mig inspireras, att planera, att hitta mest prisvärda flygbiljetter och leta fram de unika hotellen. Jag gillar själva förflyttningen; både i luften, på marken och på vatten.
Sen att komma hem och gå genom alla mina foton och välja ut de jag vill dela med er. Redigera dem, göra kompletterande faktaresearch och skriva texten. Placera in foton optimalt i texten. Publicera artikeln och läsa och svara på kommenterar på blogg, Facebook och mail. Utöver det är jag också en selfluencer; då och då sätter jag mig i bästa fåtöljen, läser min egen blogg och återupplever resorna.
Allt detta är som sagt något jag älskar och gör med glädje. Stora delar av min fritid. Men sen nya Coronaviruset började spridas med expressfart i Europa är det inte längre lika roligt att läsa om andras resor; jag blir inte inspirerad på samma sätt. Och att skriva om egna resor har jag knappast gjort sen jag kom hem från Singapore och Indonesien för nästan tre veckor sen. Det mesta jag har skrivit, med tillhörande bilder, ligger kvar som utkast och kommer publiceras senare. Jag ser ingen vits att just nu publicera artiklar jag har jobbat med i timmar, när jag själv knappt har intresse av att läsa andras.
Självklart är det så att artiklarna som publiceras lever längre än just när de publiceras, flertalet googlas lång tid i efterhand. Så jag motsäger mig själv lite nu. Men det får man göra på sin egen blogg; här bestämmer Maxime och jag. Så framgent kommer artiklarna mer oregelbundet och kanske med lite mindre destinationsfokus och guideformat. Kanske vi ändrar oss och tycker annorlunda nästa vecka, vem vet.
Kazakstan/Kirgizistan och Antibes i Frankrike ställs in
Den i minsta detalj planerade resan till Kazakstan och Kirgizistan under påsk, som jag var så glad när jag skrev om för några veckor sen, har redan bokats av. Utöver att UD avråder från alla icke-nörvändiga resor har Kirgizistan infört 14-dagarskarantän för alls som anländer från Sverige och då är det liten vits att åka. Flygbiljetten är med Aeroflot och de tillåter inte ombokningar än; hoppas de ändrar sig innan vi skulle ha åkt.
I månadsskiftet april/maj har jag en resa till Antibes inbokad med en norsk väninna, vilken vi med största sannolikhet också kommer att boka av.
Maxime och hennes sambo Jonas har denna vecka åkt skidor i Georgien med tio vänner. Maxime fick åka hem innan de andra för att skriva en tenta, så hon kom hem redan i tisdags. I dag vid lunch har de elva andra biljetter hem, via Istanbul. Men de senaste dagarna har turkiska flygbolag ställt in alla direktflyg till bland annat Sverige. Så det är högst osäkert om de kommer hem i dag, och garanterat inte via den planerade rutten.
UD avråder från alla icke-nödvändiga resor och Norge stänger sina gränser
Under gårdagen gick svenska UD ut med en avrådan mot alla icke-nödvändiga resor till hela världen och Norge stängde sina gränser. Jag är norsk medborgare och kommer i alla fall kunna åka dit. Men skulle jag komma in i Sverige igen? För stor risk att ta. Jag har tross allt mitt jobb här och kommer inte att pendla till Oslo på ett tag.
I början av juni har jag en resa bokad till Luxemburg och Belgien. Jag hoppas att virusspridningen har lugnat ner sig då och att kunna genomföra resan.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Jag gillaratt svara på listor. Senaste tiden har många resebloggare svarat på frågan Resor jag inte vill göra, skapad av Lisa på Let´s go Explore. Och jag vill inte vara sämre än alla andra. När jag först började skriva blev listan jättelång; det är tydligt att jag är bestämd rörande vad jag vill och inte vill.
Men det är viktigt att inte vara för påstridig i sina uttalanden, det kan ju hända jag ändrar mig. Jag har därför delat upp listan i tre nivåer; NEJ-NEJ-NEJ, Nej samt Nja.
NEJ-NEJ-NEJ! ❌ Resor som inte finns på världskartan
Detta är resor jag aldrig i hela mitt liv kommer att göra. Aldrig. Jag stannar heller hemma än att vara med på någon resa som omfattar någon av punkterna nedan.
Ryggsäcksemester
Jag skulle aldrig i livet göra en resa med min packning på
ryggen. Det står för allt jag inte vill symbolisera. Jag vill inte vara bohemisk,
jag vill inte ”vara fri”, jag vill inte åka på lågbudgetsemestrar.
Som jag svarade för ett tag sen i en Facebook-grupp om
resor: Jag har genom åren blivit en jäkel på att dra rullväskan genom grus,
på stigar, på stranden etc. Och bära i trappor. Har övat mycket. Gäller dock
att inte ta finaste rullväskan när jag vet jag ska dra den på stranden för att
öluffa. Eller packa för tungt så jag inte orkar lyfta. Bästa kommentaren
jag fick tillbaka var: The Suitcaser har talat!! ?
Rundresor, öluffningar och förflyttningar; ja tack. Behövs ryggsäck för att göra detta; nej, absolut inte.
Enda gången jag inte börjar dagen med en dusch är om jag ska åka direkt till stranden. Även när jag är sjuk brukar jag duscha för att känna mig fräschare. Jag skulle aldrig i livet kunna bo i tält, på en båt eller i husvagn där jag inte får min dagliga dusch. Skulle aldrig hända. Dessutom gillar jag hotell.
Glamping är något helt annat; gillar tält om de har badrum.
Varför vill man betala apdyrt för att åka någonstans för att
träna? Och inte ha tid med att se eller göra något på plats där man är? Skulle
inte falla mig in. Träna gör jag hemma; jag reser för att uppleva resmålet. Investera
i stället i en PT för halva resans kostnad och använd andra halvan till att
göra en vanlig resa och uppleva destinationen.
Räknar in vandringsresor, mountainbikeresor, surfresor etc i
samma kategori.
Klättra upp för ett berg när man kan ta en linbana
Hänger delvis ihop med förra punkten. Om valet står mellan
att lägga fyra heldagar för att gå upp till Machu Picchu eller en dag på att
åka tåg upp och få tid med ytterligare en upplevelse de tre andra dagarna är
valet givet för mig.
Jag klappar varken mig själv på axeln eller tycker det är
viktigt att framstå som hurtig för andra. Jag vandrar endast när det måste
göras för att uppnå vacker utsikt, finns det annat sätt att uppnå samma väljer
jag den mest tidseffektiva lösningen.
Charterresor till anläggningar med stort barnfokus
Jag tog aldrig med Maxime på charterresor med Bamseklubb eller
Lollo & Bernies värld då hon var barn. Så varför skulle jag nu åka till en
anläggning med barnfokus? Nej, nej och igen nej. Jag vill ha lugnt och tyst på
semestern.
Nej. ⭕ Resor jag inte längtar efter att göra
Här kommer resor jag inte har önskemål om att göra men där jag kanske kan komma att ändra mig. Ett exempel på detta var att jag för länge sen sa att jag aldrig skulle vilja åka till Indien. Smutsigt, tjatande folkslag, linser i alla rätter (hatar baljväxter) och garanterad magsjuka. Inför en julresa ville alla mina vänner åka till Indien och jag kunde välja mellan att följa med dit eller stanna hemma själv.
Självklart hängde jag på och självklart älskade jag Indien.
Gruppresor
Jag skulle få panik över att tidsmässigt behöva följa någon annans program. Är jag klar med att göra något så vill jag fortsätta vidare. Jag vill inte vänta in de andra. Jag vill också välja mina aktiviteter själv; inte vallas till mattfabriken, pappersmuseet eller mynthandlaren för att man ska ha ett program som passar alla.
Jag skulle bli riktigt sur över detta, och det skulle gå
utöver både guiden, de andra resenärerna och mig själv. Bra jag har självinsikt,
tänker jag här.
Orsaken till att denna typ resor inte är med under NEJ-NEJ-NEJ är att till vissa länder, som Nordkorea och Bhutan, måste man vara del av en grupp för att bli insläppt i landet. Så om jag vill dit får jag också tygla min inre raket i rumpan.
Kulturresor med mycket teater och museer
En avart av resan ovan. Jag älskar visserligen kultur i form av arkitektur, trädgårdar och stadsmiljöer. Utomhusnjutning. Men hatar teater något fruktansvärt, det samma med konserter som inte 100% är min musiksmak. Inomhusmuseer har jag också väldig svårt för, även måleri- och bildmuseet utgår. Jag kunde inte lämna Uffizi-museet i Florens tillräckligt snabbt och då hade vi kämpat för att ens få biljetter. När jag tänker efter var det exakt samma med Vatikanen i Rom.
Har jag sagt att jag har en masterexamen i konstvetenskap?
Väl, det är inte lika med att gilla alla sorters kultur.
Nja. ⚠ Inget jag planerar men som kan hända
Sist kommer de resorna som jag inte är så intresserade av att jag har planerat dem, men som skulle kunna hända en vacker dag.
Skidresor
Jag är norskan som inte åker skidor. Och nej, jag vill inte
åka, så att föreslå någonstans med bra nybörjarbackar eller bra instruktörer hjälper
föga. JAG VILL INTE. Men om vi bor på fantastiskt alphotell med finaste
utsikten och det är garanterat sol kan jag kanske hänga med och sitta med en
bok på terassen. Om du inte tjatar om att jag ska testa skidåkning i alla fall.
Jag gillar inte kyla i allmänhet, men älskar vacker natur. Svalbard var en favorit och jag drömmer om Antarktis i kombination med Patagonien.
Jag har aldrig varit på någon AI-resa tidigare. Men jag utesluter inte att det skulle hända, om jag bara vill slappa och behöver vila upp mig. Men det måste vara en trevlig anläggning med bra variation på restaurangerna, mao inte bara buffé. Och absolut inte barntillåtet hotell, se ovan. Men jag hade nog hittat en och annan dagsutflykt att göra, jag skulle få svårt att vara på samma ställe en hel vecka.
Andra resebloggare som har svarat på samma frågor
Väldigt roligt att se likheter och olikheter i svaren, så gå in och läs alla.
Staden Nerja är en av svenskarnas stora favoriter på den spanska solkusten. Så en dagstur hit var en given aktivitet då jag var i Malaga och Andalusien över nyår. Utöver att se den vackra utsikten från Balcon de Europa ville vi också äta den berömda paellan hos Chiringuito de Ayo på Palaya de Burriana.
Balcon de Europa och utsikten
Vi parkerar bilden i dyra P-huset som heter Balcon de Europa och går de fåtal metrarna fram till torget som flankeras av balconen, en kyrka och ett gäng serveringar mitt i solen. Precis när vi kommer fram till serveringarna ser vi det perfekta bordet mitt i solen och som på signal går alla tre samtidigt mot bordet. Här ska det njutas av några solstrålar innan något annat händer.
Kalendern visar 30 december och solen gassar lagom mycket och läget är perfekt. Men vi ser snabbt att på denna servering ska man endast beställa dricka. Maten som kommer ut från köket är det tristaste jag ser under hela veckan.
Efter ett tag måste vi självklart röra oss fram till Balcon
de Europa, vi kan ju inte bara sitta på en servering och dricka läskeblask. Och
utsikten är verkligen något särskilt här. Rakt ut öppet hav och längs strandlinjen
berg, sand, palmer; allt detta kryddad med kristallblått hav.
Chiringuito de Ayo och paella på Burrianastranden
Ända sen vi bokade har Mija pratat om paellamannan i Nerja, som hon och familjen hittade av en tillfällighet när i Nerja för sisådär 20 år sen. Självklart vill vi dit.
Lonely Planet säger:
The menu is listed in nine languages, but the only word you need to understand is “paella”
Paellan tillagas i enorma pannor, över öppen eld i ett hörn av restaurangen. Vi väljer ett bord nära; detta vill vi se. En portion kostar €7,50. Maten serveras vid bordet, blir man inte mätt så tar man med den tomma tallriken och går och ber om en portion till.
Första portionen serveras och det är utan tvekan godaste paellan jag har ätit i mitt liv. Så mycket smak och varken torr eller geggig, vilket jag ofta tycker är ett problem. Och för mig som inte gillar ärtor är det ett stort plus att den serveras utan.
Om vi alla tre åt en extra portion fast vi redan var ganska mätta?
Självklart.
Att hitta till Neja och Chiringuito de Ayo
Det tar 45 minuter att köra motorvägen mellan Malaga och Nerja. Lilla vägen närmare vattnet tar ganska exakt dubbelt så lång tid. Vi tog lilla vägen på ditvägen och motorvägen tillbaka.
En chiringuito är en enkel strandrestaurang som serverar fisk och skaldjur. Ayo är helt enkelt namnet på ägaren, som öppnade sitt första ställe 1969, och fortfarande gjorde maten i de enorma pannorna då vi var där. Mija kände direkt igen honom från sitt förra besök för två decennier sen.
Knäpp in Chiringuito de Ayo på GPS:en och parkera vid stranden.
Viktigt; endast kontant betalning.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Asiatisk mat er verklingen min kopp te. Jag äter varje år Easts julbord men har aldrig testat deras vanliga brunch. Så jag tänkte det var dags att göra något åt detta, så i helgen som var släpade jag med mig Viveca till East för att testa deras brunch.
East är en klassiker i Stockholm krogvärld, sen 1991 i samma lokal vid Stureplan. Menyn har alltid varit asiatisk, med en annorlunda och moderns schvung.
Lokalen
Vi har bokning till klockan 14, mao klassisk brunchtidpunkt. Konstigt nog är det bara lite drygt halvfullt i lokalen. På East är känslan oftast fullt i matsalen men det brukar ändå vara möjligt att få ett bord för spontanbesök. Jag gillar detta, som tyvärr inte finns många ställen.
Maten
Det serveras både brunchbuffé och á la carte, vilket är bra kombination då kanske inte alla i sällskapet är lika hungriga. Eller att man kanske inte vill äta en hel buffé.
Vid julbordet är maten uppdelad på tre stationer; sushi, varmrätter
och sallader samt dessert. Vid brunch är utbudet lite mindre och det finns en matstation
och ett dessertbord.
Bland de kalla rätterna finns sushi och flera sorters
sallader och bland varmrätterna finns dumplings, vårrullar och nudlar. Klassikern
kyckling med lemon curd är på plats och jag vet inte hur många gånger jag har
ätit på East bara för att få denna rätt. I övrigt finns andra klassiker som de
koreanska pannkakorna och laxbullarna varvade med wokade musslor i enorma
snäckor.
Många älskar Easts sushi men jag tycker nästan deras kalla
sallader är de godaste. De känns både fräscha och väldigt smakfulla.
Efterrättsbordet består av pannacotta, mousse och fruktsallad
i miniskålar. Plus för detta; känns extra roligt med miniportioner. Det finns
en grönt te-tiramisu, som är väldigt snygg men tyvärr en roligare idé än vad
den smakar. Det finns också smågodis samt tre sorters glass. Ett riktigt bra
avslut.
Pris och service
Brunchen på East kostar 395 kronor. Barn 0 till 3 år äter
gratis och 4 till 12 år för 125 kronor. Dricka kommer vid sidan av. All mat är
god; det är den alltid på East, men det är lite pricy med nästan 400 kr. Det
finns en gräns för hur mycket man kan äta och när en varmrätt i vanliga fall
kostar ca 200 kr så äter jag inte motsvarande två.
Servicen är helt OK, varken mer eller mindre. Vi får bitvis
vänta på att få beställa dricka och det är inte alltid dukat av när vi kommer
tillbaka med ny tallrik. Men när de först tar beställningarna är de trevliga
och är snabba med leverans.
Sittningar och bokning
Eftersom det inte var fullt i lokalen var det oftast ingen
kö alls när vi skulle hämta mat. Vilket är ett stort plus.
Brunch serveras endast lördagar och det går att boka bord från klockan 12 till 15, maten står framme till klockan 17. När jag kollar för kommande lördag finns alla tider att boka.
Helhetsintryck från brunchen på East
Jag har aldrig ätit på East utan att de har levererat, så också denna gång. Utbudet av maträtter kunde dock med fördel varit större, givet det saftiga priset. Efterrättsutbudet var dock stort. När jag viktar pris, utbud och smak mot varandra kan jag tyvärr inte ge ett högre betyg.
Jag kom hem från Singapore tidigare i veckan. Precis som jag visste skulle hända; Singapore är en stad jag omedelbart gillade. Absolut liknade känsla som när jag var i Hong Kong i fjol. Moderna asiatiska storstäder är min grej, känner jag.
Det var mycket jag tyckte om med Singapore, men det jag
uppskattade mest var de korta avstånden och hur promenadvänlig staden är. Den
första dagen åkte vi ingen tunnelbana alls, det var endast fötterna som tog oss
fram.
Till fots i Singapore
Vi bodde i området Kampong Glam, det arabiska området. Första dagen gick vi därifrån via Raffles Hotel till Boat Quay, Merlion, längs Esplanden och avslutade vid Helixbron med utsikt över kända hotellet Marina Bay Sands. Sen gick vi tillbaka till Kampong Glam igen, visserligen en ganska tråkig väg längs trafikerade gator, men det fanns trottoarer och gångbroar överallt. Att gå från Kampong Glam till Merlion tar enligt Google 30 minuter och lika lång tid tar det att gå från Helixbron och tillbaka. Med detta sagt var vi ute i åtta timmar…
Dag två åkte vi tunnelbana till Raffle´s Place. Därifrån gick vi igen förbi Boat Quay, Merlion och Esplanaden, nu i strålande sol. Vi fortsatte över Helix Bridge och gick till parken Gardens by the Bay. Vi gick ut genom parkens södra del, via finansdistriktet CBD och in i Chinatown. Också en promenad som tog 30 minuter.
ChinatownRaffles Hotel
Vi åkte tillbaka till Chinatown en andra gång och nu gick vi
från Chinatown till Clarke Quay, en promenad som tog 15 minuter. En annan kväll
gick vi från Kampong Glam till Little India, vilket tog ca 20 minuter.
Utöver sista dagen, då vi åkte till stranden på ön Sentosa, hade vi kunnat gå överallt och mellan alla stadsdelar. Men det hade nog inte våra fötter varit så glada för, helt enkelt. De olika stadsdelarna ligger mao väldigt nära.
Dag 1: 20 930 steg
Dag 2: 24 708 steg
Dag 3: 24 130 steg
Dag 4: 16 212 steg
Helix Bridge, hotellet Marina Bay Sands och blomformade ArtScience MuseumGlassförsäjare
Renheten och enkelheten
Singapore upplevs som en modern och ren stad. Vilket jag
uppskattar hos asiatiska storstäder. En modern storstad appellerar mer till mig
än en förorenad och smutsig stad. Oavsett hur mycket mer genuin den inte så
moderniserade staden är.
Tillsammans med Hong Kong glider Singapore in på min
topplista över asiatiska storstäder.
Tanjong Beach på ön SentosaUtsikt från skybaren på Marina Bay Sands
Kontrasten mellan traditionellt och moderna
Med referens till förra stycket; om jag endast är ute efter
en modern storstad kan jag lika bra åka till New York eller Chicago. Vilket
också är städer jag gillar. Men jag
uppskattar kontrasten mellan gammalt och nytt och inget gör min kamera så flad
som ett tempel med skyskrapor i bakgrunden. Och det är ofta i Chinatown jag får
stadens godaste mat; vilket hände både i Kuala Lumpur och Bangkok. Och nu igen
i Singapore.
Esplanaden och rundade byggnaden Theatres on the BaySupertrees i Gardens by the Bay, med Marina Bay Sands i bakgrunden
❤ ❤ ❤
Denna gång hade jag fyra heldagar i Singapore, vilket kändes tillräckligt för att hinna med allt vi ville göra. Och jag ska inte sticka under stolen att det är en dyr stad, så fyra dagar kändes bra för plånboken. Men jag åker gärna tillbaka för att göra exakt samma igen, samt se lite mer utanför stan. Jag älskade verkligen att det var både så kort mellan alla sevärdheter och så lätt att röra sig till fots. Och nästa gång ska jag också kosta på mig att bo minst en natt på Marina Bay Sands. För jag vill ligga vid den där infinitypoolen.
Infinitypoolen på Marina Bay SandsNudlar i Chinatown
Det här bara en första spontanartikel och hyllning till Singapore. Jag återkommer med mer matiga artiklar längre fram.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
