Maximes sambo Jonas är i Etosha nationalpark i Namibia för att fira sin pappas 60-årsdag. Därifrån skickade han bilderna nedan. Detta måste vara gulligaste elefanten i hela världen. Jag vill ha hem den nu på en gång. Och skaffa en pool, kanske.
Jonas åkte förresten till Namibia samma dag som jag kom hem från min resa till Botswana, Namibia, Zambia och Zimbabwe. Inte samma område i Namibia, men lite halvlustigt är det ju.
Victoria Falls har alltid funnits på listan över ställen jag vill åka till. Och plötsligt en dag var det dags att boka. Blev inte mindre taggad då det visade sig att fallen delas mellan Zambia och Zimbabwe. Ju fler länder, ju bättre.
Världens största vattenfall i all ära, men när i Afrika vore ju en safari ganska trevligt också. Närmsta fullskaliga nationalpark ligger 90 minuter bort med bil, och råkar vara i Botswana. Ja, tack.
Jag bokar safarilodge vid Chobe nationalpark i Botswana. Belägen vid floden och med finfin utsikt över det vilda djurlivet. Men vänta nu, vad är det som ligger där på andra sidan floden? Namibia, säger du? Givetvis ska jag passa på att göra en dagsutflykt dit.
Dag 1-4 Victoriafallen
Jag bor på Zimbabwesidan men passar på att se fallen från båda sidor. Utöver detta gör jag en white rhino walking safari på Zambiasidan samt en båttur på Zambezifloden.
På min lodge ingår i priset två aktiviteter per dag, jag alternerar mellan klassisk safari i bil med plats för upp till tio personer, eller båttur på floden. Ser massa djur och är väldigt nöjd. När jag inte spanar efter djur vilar jag med en bok vid poolen eller njuter solnedgången från baren.
Min tredje dag i Botswana är dagen jag tar mig över till Namibia där jag besöker en by utan elektricitet och asfalterade vägar. Men med ett av landets största träd… Jag har tur och är enda turisten den dagen; dvs får guiden helt för mig själv.
Utflykten är mitt på dagen, så jag hinner också med både morgon- och eftermiddagssafarierna.
För att maxa tiden på lodgen i Botswana och göra hemresan lite kortare, åker jag tillbaka till Victoriafallen och Zimbabwe för att sova sista natten där. Kommer fram precis i tid för middag. Klockan 10 nästa dag bär det av till flygplatsen och semestern är över för denna gång.
Jag fick dock veta sedan att avresedagens safari går att flytta till någon annan dag i stället, t ex göra om den till Namibiautflykten, så det går att lämna Botswana tidigt på morgonen och åka direkt till flygplatsen.
St Ives är Cornwalls mest kända by. När jag började planera resan var jag helt säker på att i St Ives ska jag inte bo. Mest känd, mest turistifierad, minst genuin och allt det där jag inte brukar tycka om. Sen började jag läsa på hos andra resebloggare och jag insåg att det är just i St Ives som jag vill bo.
Och så blev det. Vilket både min väninna Viveca och jag var glada för. För St Ives var precis rätt val för oss. Gulligt och pittoreskt, inte för liten by (= tråkig), många bra restauranger, en bra pub, vacker natur, möjligheter att bada och bra offentlig kommunikation. Alla rätt, mao.
Som vanligt: gröna pluppar är mat och dryck och blåa är att se och göra. Klicka på en plupp eller kartan i sig för att förstora.
Gulligt och pittoreskt
Som sagt; St Ives är sinnebilden på brittiskt sommarparadis. Husen är små och gulliga och trädgårdarna bugande och färgglada. Smala brokiga gränder och stentrapportrappor, eftersom halva staden ligger på en höjd. Mitt i stan ligger också trevliga hamnen.
Fem stränder i byn!
Utöver pittoreskheten och gulligheten är St Ives största behållning de fina stränderna mitt i stan. Porthmeor är det längsta och ligger på norra sidan. Söder om hamnen ligger Porthminster och längst ut på udden ligger lilla Porthgwidden. Som om inte dessa tre är nog så ligger det två mindre stränder i själva hamnen. Inte alls lika trevliga pga i hamnen men ena dagen låg vi på en av dessa pga blåst och detta var enda i lä. Annars testade vi både Porthmeor och Porthgwidden. Om jag får klaga på något så är det att alla tre stränder heter nästan det samma. Lyckades aldrig lära mig vad någon av de het.
Både Porthmeor Beach, Porthminster Beach och Porthgwidden Beach har var sin bra restaurang på stranden, som du hittar länk till nedan.
Tidvatten
I Cornwall är det enormt stor skillnad på hög- och lågvatten. Detta i kombination med långgrunt gör att vid lågvatten töms hela hamnbassängen på vatten. Jättekonstigt. Och jättehäftigt. Två gångar per dygn ligger alla båtar som strandade sälar i sanden. Vi passade också på att gå från Porthminster Beach till hamnen ena dagen; vid högvatten är det upp på vägen som gäller för at ta sig mellan.
Hamnen vid högvattenOch hamnen vid lågvatten
Solnedgångar
Cornwall har helt enkelt fantastiska solnedgångar. Själva
solnedgången ses bäst från stranden Porthmeor medan himlen syns över hela byn.
Chapel of St Nicholas
Chapel of St Nicholas ligger i stranden Porthmeors förlängning, längst ut på udden St Ives ligger på. Vi gick upp från stranden och följde stigen runt och upp till toppen. Själva kapellet är litet och gulligt; tillsammans med vägen upp längs klipporna, blommorna och utsikten ut i horisonten är detta en riktigt häftig upplevelse. Missa absolut inte.
Tate St Ives
St Ives är en konstnärsby och Tate Modern är Storbritanniens
mest kända museum. Självklart finns det en avdelning av Tate i St Ives. Tyvärr
var vi inte inne på Tate; det fanns så mycket annat att göra och solen sken så
fint. Men för många är detta ett must.
Huvudgatan Fore Street
Cornwall är en liten by och det finns egentligen bara en
större gata, nämligen Fore Street. Bakom gulliga fasader trängs interiöraffärer
med mer eller mindre maritima teman med klädaffärerer med snygga och lite konstnärligt
bohemiska kläder, fudgebutiker och flertal restauranger. En riktigt trevlig
liten gata, precis bakom hamnen.
Kyrkogården Alfred Wallis Grave Site
St Ives kyrkogård ligger på andra sidan gatan för mitt
hotell Tregory Guest House. Jag gillar generellt kyrkogårdar och denna ligger
extremt naturskönt med utsikt över klippor, grönskade landskap och hav. Det går
att nå den också från Porthmeor Beach.
Fudge
Fudge är en nationalrätt i Cornwall och de goda är utomordentligt goda. Följ länken nedan för att läsa om vår favorit.
Mat och dryck
Vi både åt och drack gott i Cornwall. Så gott att det
faktiskt har fått ett eget reportage.
Kombinationen Land´s End, utomhusteatern Minack Theatre och stranden Porthcurno Beach är en perfekt dagsutflykt från St Ives. Buss fungerade utmärkt!
Utflykt till St Michael´s Mount
Vår dagsutflykt nummer två gick till St Michaels Mount; en liten ö med en borg som nås till fots endast vid lågvatten.
Praktiska tips
Sen 2019 flyger SAS under sommarhalvåret till Cornwalls flygplats Newquay, via Köpenhamn. Sen tar det en timme med bil till St Ives. Vi förhandsbeställde taxi från Costline Travel, som kostade £76 per bil med boka-tidigtrabatt. Tåg tar två timmar och hade absolut varit en möjlighet om det inte hade varit för att vi inte var säkra på att hinna med sista tåget för dagen. Från London tar det ca fem timmar med tåg och från Bristol ca fyra timmar.
Cornwall är britternas semesterparadis. Vi var där måndag till fredag i början av juli och det var precis lagom många andra turister. Utifrån vad jag har hört ska man absolut undvika Cornwall i augusti pga plågsamt många andra besökande.
Det är omöjligt att köra in i staden sommartid; parkera på en av infartsparkeringarna och gå. Annars fungerade buss väldigt bra som transportmedel för utflykter. Både buss- och tågstationen ligger ett stenkast från hamnen.
Boka boende så fort du har bestämt dig för att åka; boenden
är både få och dyra och de bra försvinner snabbt. Det är guld att bo helt nere
vid hamnen, men kostar också.
Vi hade sol alla våra fyra dagar, vilket självklart gjorde det hela mer angenämt. Jag hörde en servitris säga att i Cornwall skiner solen 300 dagar om året, men vet inte riktigt om detta stämmer.
Redan i juli var det ofta fullt på restaurangerna för middag. Boka i förväg är mao vad som gäller.
Solstolar uppe på trottoaren i hamnen att hyra för £1 per timme eller £3 för hela dagen. Vi hyrde två heldagar och gick till och från under dagen. Fick en skylt med ”Gone to the pub”, ”Gone fishing” etc att hänga på stolen då vi inte var där.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Moldavien är ett av Europas fattigaste länder, om inte det fattigaste av dem alla. I alla fall ett av de mest okända, av de jag har pratat med innan jag åkte var det många som inte ens kände till landet. Men det lockar ju bara mig ännu mer. Självklart vill jag åka till Europas hemligaste land.
Moldavien är en av de forna Sovjetstaterna. Landet gränsar mot Rumänien och Ukraina och ligger ett stenkast från Svarta havet men har ingen egen strandlinje. Utbrytarregionen Transnistrien ligger som en smal tarm mot den ukrainska gränsen, i östra delen av landet.
Språk
Språket som talas är rumänska men den äldre generationen pratar också ryska. Vissa också franska medan engelska ofta är en bristvara. Den yngre generationen pratar ibland skaplig engelska eller förstår några ord. I Chisinau pratade alla jag träffade på hotell och restauranger engelska.
El och adapter
Moldavien har samma eluttag som Sverige. Ingen adapter behövs. Strömstyrkan är samma som hemma.
Moldavien producerar flera utmärkta viner, fast de inte är så kända för detta. Ett vingårdsbesök är obligatoriskt!
Den moldaviska valutan heter lei. 100 lei motsvarar €5,
vilket igen är ca 50 kr. Så dela med två, för att göra det enkelt.
Prisnivån i Moldavien är generellt låg. På restaurang PaniPit, en av de mer kända restaurangerna i Chisinau, betalade jag 245 kr för två glas vin, en varmrätt och en huvudrätt. Sista dagen betalade jag 60 kr för en pasta och ett glas Cricovavin på uteservering i Stefan cel Mare-parken.
Ett dubbelrum på vingården Chateau Vartely kostar ca 800 kr och hotellet jag bodde på i Chisinau kostar ca 600 kr per natt. Det går att hitta mycket billigare hotell i Chisinau, om detta önskas.
Visum
Skandinaver behöver inte visum till Moldavien, om du stannar
maximum 90 dagar. Dock ska passet vara giltigt minst 90 dagar
från inresedatumet. Det behövs inte heller visum för att besöka
utbrytarregionen Transnistrien.
Vacciner
Det behövs inga särskilda vacciner för att resa till
Moldavien
Vatten
Det rekommenderas inte att dricka kranvattnet i Moldavien.
Fast det varken luktade konstigt eller smakade konstigt när jag borstade
tänderna så valde jag att hålla mig till denna rekommendation.
Är Moldavien ett tryggt land och hur var känslan?
Viktigaste frågan; säkerheten i Moldavien. Jag kände mig inte otrygg en sekund. Jag gick själv omkring kvällstid och åkte som sagt till Transnistrien. Alla jag träffade var vänliga. Det är mycket folk i gatorna och i parkerna och trevlig stämning.
Fast Moldavien är ett av Europas fattigaste land så märktes inte detta i centrala Chisinau. Kläderna är moderna och om jag skulle se en bild på stadsmiljön i Chisinau skulle jag lika bra gissa på att personerna skulle vara tyska. Det är också städat och snyggt överallt i staden. Inget godispapper eller tuggummi på gatan. Dock behövde jag inte gå många minuters promenad utanför centrala stan innan husen var mindre och enklare.
Självklart är livet annorlunda på landsbygden, jag såg främst byn Butuceni som hade gemensamma brunnar på gatan.
I ena hörnet av parken Stefan cel Mare i centrala Chisinau hittade jag detta ödehuset. Kommunistarkitektur på sitt bästa!Ville ju bara ta mig in. Gick självklart uppför trappen men gick inte att se in.Fick en känsla av att det har varit något sorts nöjesetablissemang, med tre ”klockor” vid entrén.
Att resa till Moldavien
Det går inga direktflyg från Sverige. Jag flög med polska LOT med korta mellanlandningar i Warszawa och betalade 1600 kr för flygbiljetterna. Det finns flera andra flygbolag som också flyger till Chisinau, med mellanlandningar i andra städer. Det finns bara en offentlig flygplats i Moldavien.
Att åka bil, tåg eller buss skulle garanterat vara ett äventyr, med många bra ställen att stanna till i på vägen. Jag gissar det enklaste är färja till Polen och vidare landvägen därifrån.
Att resa runt i Moldavien
Det finns bra bussförbindelser mellan de olika orterna i Moldavien. Och buss är populärt; alla ställen jag var stod det massor av personer som väntade på bussen på alla hållplatser. Här söker du fram busstiderna; visserligen på rumänska men det går att förstå.
Själv var jag lite lat och hyrde chaufförer genom mina boenden för mina utflykter. En till vingården Chateau Vartely med stopp i Orheiul Vechi på väg tillbaka till Chisinau, denna hyrde jag via Chateau Vartely. Via mitt hotell i Chisinau hyrde jag en chaufför för Transnistrien. Gemensamt för båda var att det var ganska dyrt och att chaufförerna inte pratade engelska. Den förste passade också på att röka i bilen; det känns länge sen. Bra man inte är känslig.
I Chisinau finns det trådbussar överallt; på alla gator. Fast jag inte testade någon buss vågar jag påstå att det inte borde vara problem att ta sig någonstans. Chisinau är en liten stad, jag gick överallt.
Taxi är billigt; det tog 20 minuter att åka till flygplatsen och kostade 60 kronor.
Bästa tiden att åka och temperatur
Jag var i Moldavien i mitten av augusti och det var då 33 grader och full sol. För varmt för min smak att vara i en stad. Jag skulle rekommendera mitten av september eller maj och tidig juni för att undvika varmaste perioden. Vintermånaderna blir det minusgrader och redan i oktober kan det fort bli runt tio grader.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
När vi skulle på vår Gotland roadtrip och jag skulle vara reseledare, visste jag direkt att vi skulle bo en natt på norra delen av ön. Jag frågade runt om hotelltips och det första jag fick var Fårösunds fästning. Kände omedelbart; här ska vi bo! Jag bokade direkt.
Hotellet Fårösunds fästning ligger, som namnet säger, i gamla fästningens faciliteter. Fästningen uppfördes 1886 och bestod av tre batterier; norra, mellersta och södra. 1919 avvecklas fästningen som försvarsanläggning, 1935 blev det statligt byggnadsminne och nästan 100 efter avvecklandet, år 2004, öppnades hotellet Fårösunds fästning.
Hotellet Fårösunds fästning
Hotellet ligger i det som var mellersta batteriet och har sammanlagt 16 rum. Flertalet rum ligger inne i de gamla valven. Min mamma Brit och syster Christiane bor i ett valvsrum. Maxime och jag bor i ett rödmålat dubbelrum med fönster högt uppe på bakväggen, som vilar mot en vall där fåren ibland betar. Samtliga rum har hel glasvägg och dörr mot någon av de två innergårdarna; självklart med möjlighet att dra för. Utöver de två vackert möblerade gårdarna finns det gott om gemensamma utrymmen inomhus också. Allt möblerat från G.A.D. och med hudprodukter från Idyllien; både givetvis gotländska.
Fårösunds fästning ägs och drivs sen 2017 av Anders och Teza. När vi ska checka in är det Anders som tar emot oss och ger en grundlig historielektion när han fattar att vi är intresserade av fästningens historia. Vid beställandet i baren betjänas den av Anders och när det blir middagsdags fattar ni ju själv vem det är som som serverar. Jag inbillar mig att det är Teza som stod och kockelerade men kollade aldrig in i köket. Det märks tydligt att allt görs med kärlek här och att båda brinner för sitt hotell och gästerna.
Vi känner alla fyra att när vi först har kommit till denna pärla vill inte lämna den. Middagsplanerna kastas om och vi bestämmer oss för att äta på hotellet. Det är Maxime som först tar plats i en av de hängande fåtöljerna på gården vid vårt rum. Sen ansluter jag och samtidigt som jag går till baren för att beställa en flaska bubbel träffar jag Brit och Christiane, självklart tar jag med dem tillbaka. Här blir vi sittande till hungern gör sig påmind.
Middagen
Middagen, och frukosten för den sakens skuld, kan intas antingen inomhus, på terrassen med utsikt över vattnet eller vid långbord med bänkar framför ingången. Eftersom kvällssolen lyser på sistnämnda väljer vi detta. Vi tar in musslor, haloumiburgare och lax. Tyvärr har den enormt vackra pizzan precis tagit slut när vi ska beställa men vi är alla väldigt nöjda med maten. Ni ser ju Maximes min under.
Efter middagen går Maxime och jag en promenad längs vattnet;
Maxime matchar landskapet och jag tar fina foton på henne.
Frukosten
Vi träffas till frukost klockan 09 och väljer nästan samma
platser att sitta på som kvällen innan. Frukostbuffén är inte enorm men
innehåller precis de grejer man vill ha. Vi passar på att vila lite på en solsäng
på gården innan vi igen går samma promenad som i kvällen innan, men nu är Christiane
med också.
Sen är det dags att bege sig ut och upptäcka norra Gotland, oavsett hur mycket jag önskar att stanna kvar. Vi åker direkt till blå lagunen, vilket också var angenämt.
Jag vill 100% komma tillbaka och bo här igen; då minst två nätter. Tips; med bara 16 rum är hotellet är så gott som fullbokat hela sommaren. Boka mao i tid.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Det känns tyvärr som att sommaren är över. Förra helgen spenderades i kolonistugan i Oslo, med riktigt vidrigt väder på lördagen. Det regnade så mycket att min avloppsbrunn blev full och jag kunde inte tappa vattnet inomhus. Och fick ha värmefläkten på. Det hela slutade med att jag packade ihop alla mina grejer och flyttade tillbaka till Oslo-lägenheten. Jag har aldrig gjort detta innan slutat av september tidigare.
Men det har varit en ganska bra sommar i alla fall. Inte att jämföra med förra årets, som var magisk och bästa sommaren i mannaminne. Ja, för mig är bra sommar nästan alltid lika med hur många soldagar det har varit.
Som vanligt har jag jobbat stora delar av sommaren, men några kortare resor blev det ändå tid för. Över Kristi himmelsfärd, dvs de första dagarna av juni, var jag i Slovenien med mina två väninnor Marie och Viveca. I juli åkte jag till Cornwall i England, igen tillsammans med Viveca. Någon vecka senare, alltså fortfarande juli var det dags för rundresa på Gotland med min mamma, syster och Maxime. Men jag hann också med en resa till Göteborg och en helg i Oslo med Marie och Viveca i juli. I augusti bar det av till Moldavien på soloresa.
Chateau Vartely vingård i Moldavien
Nu undrar du kanske hur många semesterdagar jag förbrukade denna sommar; fem resor och allting? Tio stycken är svaret; det gäller att utnyttja helgerna.
I artikeln jag skrev innan sommaren uttryckte jag att det
var två resor jag såg extra mycket fram emot. Detta var Slovenien och
Moldavien. Hur blev utfallet då; blev dessa två sommarens bästa resor?
Jag kan säga att Cornwall, och byn St Ives i synnerhet,
seglade upp som nummer ett på listan. Jag fäll hejdlöst för den lilla charmiga
byn med alla sandstränder och det turkosa havet. Solen sken, maten var god och
St Ives i sig är precis som jag gillar en semsterort. Liten, genuin och gullig,
men ändå mycket som händer.
Slovenien var precis så fint som jag hoppades och här var förväntningarna skyhöga. Gillade både Ljubljana och Piran av samma orsak som jag gillade St Ives; små och gulliga ställen men ändå med bra utbud av restauranger och folkliv. Men våra fyra dagar på Gotland var också helt magiska; solen sken hela tiden (förutom då vi kom till Visby på kvällen; då regnade det spik) och vi hade så roligt där vi körde runt. Jag väljer därför att låta Slovenien och Gotland få delad andraplats. Jag väljer därför att låta Slovenien och Gotland få delad andraplats.
På delad tredje plats kommer alla de andra resorna.
Katthammarsviks rökeri på Gotland
Men det finns möjligtvis en till resa i rockärmen…
Även om jag har annonserat att jag anser sommaren vara över, så är inte resandet över för min del. Och tur är det; för när jag satt och deppade i lördags tänkte jag tanken Jag måste omedelbums boka en solig resa, jag häller på att bli deprimeradpå riktigt. Sekunden efter kom jag på den bra grejen! På fredag åker jag till Victoria Falls, et av världens största vattenfall som delas mellan de två länderna Zambia och Zimbabwe. Jag stannar där i fyra dagar, för att sen åka tre dagar på safari i Botswana.
Har ganska mycket slack i programmet, så blir tid för att ligga vid poolen också. Ser så mycket fram emot slappandet i solen; ska ha med fyra böcker har jag bestämt.
Vrisic-passet i Slovenien
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
St Ives må vara en liten stad i Cornwall men det finns verkligen en uppsjö av restauranger att välja mellan. Självklart av varierande kvalitet men det är många av dem som är riktigt bra. Innan vi åkte hade jag sammanställt en lista över St Ives bästa restauranger baserad på andra resebloggar, restaurangappen Four Square och tips från Lonely Planet.
När jag checkade in på mitt guest house Tregony fanns också en lista över restauranger de rekommenderade och till min glädje var det ungefär samma lista som jag redan hade som anteckning i mobilen.
Som vanligt: gröna pluppar är mat och dryck och blåa är att se och göra
Här kommer listan med de restauranger och barer vi gillade, de vi inte hann med men tror vi skulle gillat samt tips på boende.
1. Rum & Crab Shack
Första kvällen åt vi på Rum & Crab Shack. På andra våningen helt nere vid hamnen. Som namnet säger är det fokus på skaldjur. Ingen uteservering men några bord vid fönstren. Vi tog in flera smårätter och delade. Inte möjligt att boka men det går ganska snabbt att få bord.
2. Porthmeor Beach Café
Fantastisk läge på St Ives finaste strand Porthmeor Beach och perfekt solnergångsutsikt. Vi hade inte bokat och eftersom vi inte var utsvultna valde vi att vänta gott över en timme i baren på det perfekta bordet. I baren tog vi in en kanna Pimm´s och livet var perfekt. Det är mellanrätter som gäller och allt vi beställde in var supergott, du ser ju själv. Boka i tid är mitt bästa tips, och fråga efter ett av de fyra borden utomhus som inte har tak.
3. Firehouse Bar & Grill
På Firehouse bokade vi tidigare samma dag, så det var fullt på övervåningen. Men vi trivdes väldigt bra i baren, så det var ingen fara. Båda tog hummerpasta och delade en softshell crab-bao till förrätt. Pastan var godaste jag har ätit på länge, detta till trots för att det var mest grillrätter på menyn i övrigt. Ligger på huvudgatan, så ingen utsikt.
4. Porthminster Kitchen
Vi hade gått förbi flera gångar tidigare, och även försökt boka för middag men det var fullt. Porthminster Kitchen har det perfekta läget i hamnen; på övervåningen och med några bord på uteserveringen. Och till lunch sista dagen fanns det flera bord lediga på uteserveringen och vi la snabbt vantarna på ett. Min friterade fisk var gudomlig och en miljon stilpoäng för presentationen.
5. Olive´s Café
Är jag i the UK så vill jag ha creamed tea, dvs te och scones med sylt och clotted cream. Det var Viveca som googlade fram St Ives godaste variant på Olive´s Café och det ska jag säga att den var, om inte den godaste scones jag har ätit hela mitt liv. Vi tog båda sconsen med körsbär och valnötter och jag lovar det var rätt val.
I Cornwall äter man sconsen med sylt under och clotted cream över. Varför????? Jag låtsades som jag inte kände till detta och la på grädde och sylt på vanligt sätt, dvs först grädde och sen sylt. Jag var helt inne på ett återbesök sista dagen men det blev Porthminister Kitchen i stället då vi var lite för hungriga för bara scones.
6. Moomaid of Zennor
St Ives godaste glass enligt Lonely Planet och jag är tillböjlig att hålla med. Testade ifs ingen annan men åt från Moomaid tre gångar (!) och var väldigt nöjd med alla fem smaker.
St Ives är inget nattlivsmecka och det finns bara ett ställe med lite feststämning och det är puben Sloop In. Vi var faktiskt här fyra av fyra kvällar och satt på uteserveringen alla dagar. Stämningen var riktigt hög två av dagarna, dvs måndag och tisdag. Hur kan bästa partydagarna vara då?? När vi kom dit runt 21 var stämningen redan på topp och det dansades och sjöng egna sångar eftersom det inte spelades någon musik på uteserveringen.
Två sekunder efter att jag slutade filma skulle lockiga killen göra en spark med foten. Hans flip-flop flög av och rakt in i en annan killes ansikte, för att landa i hans öl som exploderade i marken. Lika glada var de båda och fortsatte sjunga och dansa.
8. Roly´s Fudge Pantry
Fudge är Cornwalls stora stolthet och det finns en miljon smaker och tillverkare att välja mellan. Också här gjorde Viveca en grundlig research och hittade godaste stället Roly´s Fudge Pantry. Och ja, de två varianter med citronpajsmak respektive havssalt var såååå mycket godare än det skräpet jag spontanköpte vid Land´s End.
Ligger i hamnen och vi passerade manga gångar och funderade på att gå in. Men slutade alltid med att vi tänkte ”thai kan vi äta hemma; nu vill vi ha skaldjur.”
Storasystern till Porthminster Kitchen, som vi testade och var väldigt nöjd med. Men Porthminster Beach ligger en pytteliten promenad från central St Ives, så det blev liksom inte av att vi tog oss dit på kvällen. Och när vi solade valde vi Porthmeor Beach i stället.
Seafood Café är en popular restaurang på huvudgatan, precis bakom hamnen. Vi hade faktiskt bokning här två kvällar klockan 21:30 men vi blev för hungriga och fick välja andra ställen. Extremt populärt och ena kvällen, när vi köade på gatan inför öppnandet kl 17:30 för att reservera samma kväll, kom vi i snack med en familj som bodde i Cornwalls huvudstad Newquay och som kom till St Ives endast för att äta på Seafood Café.
Jag bodde på ett enkelrum på Tregony Guest House, som var helt fantastiskt ställe. Det har fem rum och ägs av Charlotte och Gavin som var bästa värdarna. De ringde mig tom innan när jag hade en fråga om buss för en utflykt! Frukosten var också perfekt och så mysigt frukostrum. Dock är St Ives en mycket liten stad och åtta minuter att gå till hamnen gjorde faktiskt att jag befann mig i ett bostadsområde utanför. Lägg till uppförsbackar och trappor… Perfekt för den som har bil, då de har egen parkeringsplats.
Viveca hänge på resan i sista sekund och fick skaffa annat boende då Tregony var fullt. Hon bodde dyrare och sämre än mig på Grey Mullet Guest House, men mitt i hamnen. Och var redan i säng på kvällarna när jag klev uppför trapporna på väg till mitt guest house. Skulle jag välja om så hade jag också bott i hamnen men försökt hitta något trevligare än Grey Mullet, som ifs är OK men inte perfekt.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Januari 2013: Malaysia och Thailand med Christiane.
Mars 2013: Kap Verde.
December 2015 till januari 2016: Filippinerna med Maxime
För länge sen skapades nordiska passunionen och man kunde resa utan att ha med pass. Sen kom EU och efter det igen Schengenavtalet, vilket ger oss möjlighet att röra oss passfritt i stora delar av Europa.
Men vänta nu; EU och Schengenområdet är inte samma. Att ett land är med i EU är inte samma som att det är med i Schengen. Du kan alltså bli avkrävd att visa ditt pass i ett EU-land. Och sen finns det de länderna som är med i Schengen, men inte EU. Och där delar av landet är med i Schengenavtalet men inte hela.
Max förvirrande. Men vi har skapat en lista med alla Europas länder och listar om du behöver pass eller inte. Och lagt till några öar och områden, bara för att vara extra tydliga.
St Ives i Cornwall, England
Listan över europeiska länder där du behöver pass
Fet stil = pass behövs Normal stil = pass behövs ej Kursivstil = ö, stat eller område; inte eget land
Albanien (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Andorra (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Azorerna (med i både Schengen och EU, tillhör Portugal)
Belgien (med i både Schengen och EU)
Bosnien och Hercegovina (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Bulgarien (pass behövs, med i EU men inte Schengen)
Ceuta (pass behövs, med i både Schengen och EU men särskilda gränsregler gäller, exklav i Afrika som tillhör Spanien)
Cypern (pass behövs, med i EU men inte Schengen)
Danmark (med i både Schengen och EU)
Estland (med i både Schengen och EU)
Finland (med i både Schengen och EU)
Frankrike (med i både Schengen och EU)
Färöarna (varken med i Schengen eller EU men i nordiska passunionen, tillhör Danmark)
Grönland (varken med i Schengen eller EU men har öppen gräns mot Schengenområdet, tillhör Danmark)
Georgien (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Gibraltar (pass behövs, pass behövs, med i EU men inte Schengen, tillhör Storbritannien)
Grekland (med i både Schengen och EU)
Irland (pass behövs, med i EU men inte Schengen)
Island (med i Schengen men inte EU)
Italien (med i både Schengen och EU)
Luxemburg (med i både Schengen och EU)
Kanarieöarna (med i både Schengen och EU, tillhör Spanien)
Kosovo (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Kroatien (pass behövs, med i EU men inte Schengen)
Lettland (med i både Schengen och EU)
Lichtenstein (med i Schengen men inte EU)
Litauen (med i både Schengen och EU)
Madeira (med i både Schengen och EU, tillhör Portugal)
Malta (med i både Schengen och EU)
Melilla (pass behövs, med i både Schengen och EU men särskilda gränsregler gäller, exklav i Afrika som tillhör Spanien)
Moldavien (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Monaco (varken med i Schengen och EU, men mikrostat som åker med på grannländernas Schengenavtal)
Montenegro (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Nederländerna (med i både Schengen och EU)
Nordmakedonien (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Norge (med i Schengen men inte EU)
Polen (med i både Schengen och EU)
Portugal (med i både Schengen och EU)
Rumänien (pass behövs, med i EU men inte Schengen)
Ryssland (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
San Marino (varken med i Schengen och EU, men mikrostat som åker med på grannländernas Schengenavtal)
Schweiz (med i Schengen men inte EU)
Serbien (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Slovakien (med i både Schengen och EU)
Slovenien (med i både Schengen och EU)
Spanien (med i både Schengen och EU)
Storbritannien (pass behövs, med i EU men inte Schengen)
Svalbard (pass behövs, varken med i EU eller Schengen, tillhör Norge)
Sverige (med i både Schengen och EU)
Tjeckien (med i både Schengen och EU)
Turkiet (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Ukraina (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Tyskland (med i både Schengen och EU)
Ungern (med i både Schengen och EU)
Vatikanstaten (varken med i Schengen och EU, men mikrostat som åker med på grannländernas Schengenavtal)
Vitryssland (pass behövs, varken med i EU eller Schengen)
Åland (med i både Schengen och EU, tillhör Finland)
Blå, lila, gul och grön: Pass behövs inte Grå: Pass behövs
Karta skapad av Mfloryan, ändrad av Glentamara [CC BY-SA 4.0]
Med i EU men inte i Schengen
Bulgarien, Cypern, Irland, Kroatien, Rumänien och Storbritannien är med i EU men inte i Schengen. Även om länderna inte omfattas av Schengenavtalet är det inget krav om att kunna uppvisa pass vid inresa.
Med i Schengen men inte EU
Sen finns det också de länderna som är med bara i Schengen men inte i EU; Island, Lichtenstein, Norge och Schweiz. Enligt Schengenavtalet behövs inte pass till dessa länder.
Skillnaden på pass och giltig legitimation
Även om du inte behöver ett pass för att åka till Schengenländerna så ska du kunna uppvisa giltig legitimation. Ja; körkortet, tänker du nu.
Nej, körkort är inte giltig legitimation inom Schengenområdet eller EU. Giltig legitimation är endast pass eller nationellt id-kort. Och hur många känner du som har ett nationellt id-kort? Jag känner inte en kotte i alla fall.
Thairestaurang i Oxford, England
Så summan av kardemumman är att de flesta behöver i alla fall ta med passet till ett Schengenland för att kunna legitimera sig enligt alla konstens regler. Jaha, hur kul var detta då? Blir ju ingen skillnad alls. Dock finns det två positiva aspekter:
Chansen är stor att det inte frågas om legitimation alls, dvs smidigare
Om du skulle ha glömt passet är det avsevärt enklare att bli insläppt i ett Schengenland genom att visa upp körkortet/id-kortet (host; vet utifrån egen erfarenhet).
Oxford i England
Nordiska passunionen
Så en god nyhet! I nordiska passunionen ingår Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, inklusive Färöarna och Åland. Exklusive Grönland, Jan Mayen och Svalbard, men unionsreglerna tillämpas i praktiken för Grönland.
För boenden i Norden är det inom unionen tillräckligt med legitimation giltig i bostadslandet, exempelvis körkort, för att legitimera sig. Pass eller nationellt id-kort behövs mao inte.
Utomeuropeiska områden – Karibien, Söderhavet och Indiska oceanen
Både Storbritannien, Frankrike och Nederländerna har områden som ingår i landet, men som ligger utanför Europa. Flertalet av dessa områden är öar i Karibien men också några i Söderhavet och Indiska oceanen.
Några av dess områden ingår i EU men de är inte med i Schengen. Mao så gäller det att komma ihåg passet.
Det pratas hur mycket som helst hur det kommer att bli med passkontroller på brittiska flygplatser när Storbritannien lämnar EU. Det fasas för flera timmar i kö etc. Men egentligen är det ju ingen skillnad; Storbritannien tillämpar inte Schengenavtalet i dag och det görs redan nu alltid gränskontroll. Same-same, tänker jag.
Hoppas du blev klokare. Jag lärde mig i alla fall mycket från att skriva detta.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Förra året bodde jag äntligen på Hotell Pigalle i Göteborg och jag älskade hotellet. Jag bestämde där och då att nästa gång i Göteborg ska jag bo på systerhotellet Bellora, beläget på Avenyn och ett stenkast från min favoritrestaurang Toso.
När det damp ner ett mail med sommarerbjudande från ägaren bakom båda hotellen så bokade jag på studs. Jag åkte med mina väninnor och kollegor Viveca och Marie och det är två kokheta dagar i juli.
Hotell Bellora
På bottenvåningen ligger den kombinerade restaurangen och frukostmatsalen, med en ljuvlig uteservering. Allestädes blommor på tapet, i vaser och i krukor. Älskar miljön och stylingen. Vill flytta in här; mitt i blomkorridoren.
En tappa upp, jepp vackra gjutjärnstrappan från matsalen, ligger mysiga bakfickan Upstairs med djupa soffor och brasa. Säkert fantastisk en höstkväll eller regnig sommardag.
Tjejerna i receptionen är fantastiska; både generellt och när jag behöver låna en iPhoneladdare samt en fläkt för att inte bli en våt fläck i rummet. Glada, hjälpsamma och ler hela tiden.
Mitt rum på Hotell Bellora
Vi har alla tre bokat var sitt Minimo Business Small Dubbelrum. Viveca och jag checkas in på fjärde våningen, som är den randiga våningen. Marie får en uppgradering och checkas in i ett större rum på sjätte våningen men tråkigt nog har sjätte våningen vit strukturtapet. Varje våning har sin tapet och om jag inte minns fel så är blommiga tapeten i andra och femte våningen och sjunde har blå-vitblommig tapet. Vill definitivt på ha blommig tapet nästa gång.
Minimo Business Small Dubbelrum är bara 14 kvm men har en 160 cm säng. Placeringen av sängen är helt i min smak; intill långväggen med halvvägg på höjden bakom huvudet och vägg som går fram till halva sängen vid fötterna. Älskar grottkänslan en placering som detta ger; så mysigt. Sover som en prinsessa och vill inte gå upp dagen efter.
Frukost på Hotell Bellora
Eftersom vi alla ligger kvar länge i sängen är det tur att
frukosten serveras fram till 10:30. Vi är långt ifrån de enda som äter sen
frulle och det är många vid buffén utan att det blir stökigt eller tomt.
Frukosten har precis allt jag gillar och riktigt mumsiga surdegsfrallor. Som vanligt smakar jag lite av allt första turen och andra turen tar jag lite mer av det smarrigaste.
Bellora har en takbar högt över Göteborgs takåsar och självklart vill vi dit. Baren är långsmal och det finns bord och korgstolar för två personer längsmed räcket och bås för flera personer på andra sidan gången. Vi kapar ett bås och är lyckliga. Vi skal vidare för middag annanstans men det går att beställa upp pizza från retaurangen på bottenvåningen och det ser gott ut.
Jag gillade Bellora mycket och trycker det är ett prisvärt hotell. Kommer definitivt hålla koll på deras erbjudanden framgent och boka igen. För detta uppehållet betalade jag 795 kr för att bo själv i rummet, med frukost. Kommer också boka samma mysiga rumstyp igen, men som sagt gärna med blommig tapet.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Moldavien har faktiskt vin värt att skriva hem om! Det finns en handfull riktigt bra vingårdar relativt nära huvudstaden Chisinau. Jag valde ut Chateau Vartely som min vingård att åka till. Och eftersom jag gillar vingårdar mycket passade jag också på att också sova över.
Jag hade egentligen planerat att bara åka på dagsutflykt till en annan vingård. Men när jag fick Vartely rekommenderat från både Margareta, som en kommentar på bloggen, och från min kollega Johans sambo; uppvuxen i Moldavien, var jag ju tvungen att tänka om.
Om Chateau Vartely
Chateau Vartely ligger i ett gammalt kalkbrott, vilket man fortfarande ser spår av nedanför byggnaden som omfattar restaurangen vinkällaren. Vingården etablerades 2004 och öppnade för besökare 2008. Avståendet till Chisinau är ca fem mil.
Vingården har sina druvodlingar i två andra områden i Moldavien. Detta betyder att jag, som älskar att gå omkring bland vinstockarna, får nöja mig med de som finns planerade utanför restaurangen. Också helt OK, eftersom druvklasar hänger ner från taket i delar av restaurangen.
När man är på en vingård vill man självklart få en guidad tur och provsmaka. Det är Alina som ansvarar för detta. Vi börjar i rummen med stora stålbehållare, för att sedan ta oss till vintunnorna. Älskar tunnorna med deras patina och vinfläcker, dvs går bananas med kameran. Avslutar gör vi i vinkällaren med vinprovningsrummen, som ligger i samma hus som restaurangen.
Vinet som produceras är rött, vitt och rosé. Det finns bubbligt vitt och rosé men tyvärr bara på flaska. Vilket känns lite overkill för en person. Men jag kärar ner mig både rosén och chardonnayn på glas och höll mig till dessa.
Utan att vara någon stor vinkännare kan jag säga att Chateau Vartelys vin är riktigt gott. Jag drack inget vin alls som jag inte gillade, och fick oftast Chateau Vartely eller Cricova serverad.
Boendet
Vartely har tolv dubbelrum, fördelade på tre byggnader. Ett dubbelrum för en person kostar 1200 lei, vilket motsvarar €60, och 1600 lei för två. Rummet er väldigt fint inrett; stort med sittgrupp, separat hall och lite lägenhetskänsla. Utöver detta; en enorm terrass med utsikt. Älskade både rummet och vingården i sig.
Restaurangen
Det är ju inte så mycket att göra på en vingård, utöver att dricka vin, njuta av omgivningarna och äta. Och i restaurangen gjorde man allt detta samtidigt. Restaurangens största behållning är absolut de fyra bord på balkongen där man sjunker ner i mjuka soffor.
Jag checkar in strax efter kl 15 och börjar med en sen lunch i form av en ostbricka och ett glas vitt. Kapar bästa utsiktsbordet. Sen är det dags för att se vinproduktionen och spana in vingården i övrigt, innan jag och min bok hänger lite på min terrass.
När jag går upp för middag klockan åtta är alla de fyra terassborden givetvis upptagna, så jag sätter mig på en liten scheselong för en person. Detta för att få med den fantastiska solnedgången framför oss. Och i ärlighetens namn trivdes jag bra ihopkurad vid mitt lilla bord.
Maten? Riktigt goda smaker, även om kycklingen var lite i torraste laget. Efterrätten, en chokladfondant, var perfekt.
Frukosten
Jag vill ha lite extra tid på Vartely innan avfärd nästa morgon, och det var helt rätt val. Frukost serveras a la carte, med en variant med korv och ägg, en med gröt och en vegetarisk med vad jag tror var kesoplättar. Jag beställer sistnämnda och gott var det i alla fall.
Klockan halv tolv är min chaufför på plats och vi åker mot klostret Orheiul Vechi, innan vi fortsätter mot Chisinau.
Praktisk information och att åka till Chateau Vartely
Chateau Vartely ligger i staden Orhei, ca fem mil norr om huvudstadens Chisinau.
För att spara tid valde jag att boka transfer via vingården, som hämtade mig på flygplatsen. En enkel resa kostade ca 350 kronor. Det tar enligt Google Maps en timme att köra men tog lite längre tid beroende på sinnessjuk trafik i Chisinau.
Vinet i Moldavien är generellt väldigt gott, på riktigt det godaste vinet jag har smakat i Östeuropa. Och jag har testat några länder… Jag gillade verkligen Vartelys vin. Vin är också väldigt billigt i Moldavien. Jag minns inte vad ett glas kostar på Chateau Vartely, och hittar inte glas i prislistan, men en flaska kostar ca 120 lei/60 kronor.
Andra vingårdar att besöka i Moldavien är Cricova, Milestii Mici, Et Cetera, och Purcari. De två förstnämnda är landets mest kända, varav Milestii Mici har en 200 kilometer lång vinkällare. Både Vartely Chataux, Cricova och Milestii Mici nås som dagsutflykter från Chisinau medan de två andra ligger i södra Moldavien, nära gränsen mot Ukraina.
Viktigast av allt; förhandsboka ditt besök för att få en tur där du ser vinframställningen och får provsmaka. I god tid; de flesta turer brukar bli fulla.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Oxford University består av 38 olika colleges och ett gäng bibliotek. Den ena byggnaden vackrare än den andra. Hela stan är ett ögongodis och ett fruktfat för den historia- och arkitekturintresserade. Och vi har satt ihop bästa guiden med vad att göra i staden.
Det som är bra med Oxford är att alla sevärdheter ligger nära varandra och mitt i stan. Det är 100% onödigt med transport och det går att promenera överallt.
Frukost på The Handle Bar Café and Kitchen
Om du inte har frulle på ditt hotell så rekommenderar vi på det starkaste att börja dagen på cykelcaféet The Handle Bar Café and Kitchen. Det går att sitta både på övervåningen och bottenvåningen; vi gillade mest övervåningen. Pannkakorna är också fantastiska.
Dag 1 – Radcliffe Square i Oxford
Ungefär hälften av vad värt att se i Oxford ligger vid
Radcliffe Square, så ratta in din GPS och bege dig dit.
Radcliff Camera
Börja med att beundra läsesalen vid namn Radcliff Camera, som har blivit själva symbolen för Oxford. Öppen för studenter men stängd för besökare. Men det gör inget, för det är den lilla runda byggnadens exteriör du vill beundra.
St Mary´s Passage
St Mary´s Passage är en gränd med tre pittoreska bostadshus bredvid kyrkan som du spanar in i ögonvrån när du irrar runt på torget. Snabbt avklarat.
Kyrkan St Mary i sig är värt ett besök i sig, men det du verkligen vill är att ta dig upp i klockstapeln för att se Oxford ovanifrån. Kostar £2 och är värt pengarna. Väldigt smalt där uppe och genuin känsla av att gå genom valv och mellan statyer.
Hopbyggd med kyrkan finns ett gulligt fik med bord under syrenerna.
Tyvärr började det regna precis när vi skulle fika så vi fick sitta inomhus.
Rekommenderar deras scones. Scones är alltid nom.
All Souls College
All Souls College utmärker sig med den enorma mängden
spetsiga spiror och torn och ses absolut bäst uppifrån kyrktornet.
Bodleian Library med
Humprey´s Library och The Divinity School
Självklart vill du besöka mystiska 1700-talsbiblioteket där
Harry Potter filmades och ljusa och vackra examinationsalen The Divinity
School. Det är gratis inträde till The Divinity School, men du behöver gå förbi
kassan och hämta en biljett till insläppet som är varje kvart.
För att besöka anrika Duke Humphrey´s Library behöver du köpa inträde, vilket du vill göra innan då det kan bli slutsåld. Det finns flera olika turer, passa på att köpa den kortaste; så kul är det inte. Tyvärr inte tillåtet att fota här uppe, så här finns länk till en bild.
The Sheldonian Theatre
När du lämnar Bodleian Library; välj utången mitt emot den ingång du kom in från Radcliffe Square. Du har du Sheldonian Theatre till vänster om dig. Men eftersom bygganden är finast framifrån med sin rundade fasad så fortsätter du längs fasaden och nedför trappan mellan alla filosofstatyer.
Blackwell’s Bookshop
Men oj, nu är du ju som av en händelse mitt framför klassiska Blackwell’s Bookshop. Detta är ingen vanlig bokhandel. Gå in och granska det stora utbudet av klassiker utgivna av Oxford World´s Classics böcker.
Korsa gatan igen och gå till vänster om Sheldonian Theatre och du ser den överbyggda bron Bridge of Sighs. Gå fram och tillbaka under bron flera gångar; för är den finast från ena sidan med solen skinande på bron eller från den andra med The Sheldonian Theatre synlig under valvet? Det är den stora frågan.
Turf Tavern
Sen är et dags att följa skylten mot Turf Tavern in i
gränden precis efter Bridge of Sighs. Nu är det nämligen lunchtime och då vill
du ha en fish´n´chips på Turf Tavern. Detta är stället där Bill Clinton rökte gräs
men ”inte inhalerade” en sen kväll under 60-talet och också inspektör Morses
stammishak i serien. Samt var stammishaket till alla skådisar under Harry
Potter-inspelningarna.
Trinity College
Efter sen lunch och en och annan pint i solen är det fria
aktiviteter och vad passar då bättre än lite shopping på Debenhams och enorma
gallerian Westgate. Men på väg dit hamnar vi tillbaka vid Blackwell´s Bookshop
och plötsligt bara är Trinity College där. Som jag ju vill se. Så då blev det
till att gå förbi colleget också.
Dag 2 – Allt övrigt i Oxford
Varför ändra ett vinnande koncept? Bege dig tillbaka till The Handle Bar för frukost. Dag två viks sen åt att se allt som inte ligger vid Radcliffe Square, så lite längre att gå. Men det är aldrig långt till något i Oxford.
The Covered Market
Börja med att bege sig till The Covered Market och kika in snabbt. Som namnet säger är det en överbyggd marknad. Vi fastnade egentligen inte för något här inne, förutom ett trevligt kaffeställe, men vi hade ju precis druckit kaffe.
Punting on River Cherwell
En given aktivitet I Oxford är punting on river Cherwell, dvs åka båt på floden som går genom staden. Man kan antingen hyra bara båten, eller så hyr man den med en förare som puttar ivägbåten med en åra i botten. Sorry; kan inte beskriva bättre. Vi valde sistnämnda och betalade £300 för 30 minuter, men vi ångrade för att vi inte tog 60 minuter. Väldigt trevligt och rofyllt att glida omkring på vattnet. Vi valde den uthyrningen som utgår från Magdalen Bridge Boathouse.
Oxford Botanical Garden
Den botaniska trädgården ligger precis vid bron, så passa på att gå in när du är i området. Mest imponerande tyckte vi växthusen var men det är också stora gräsytor där det går att ha picknick. Och en massa blomrabatter, självklart.
Passa sen på att spana in Merton College när du är i närheten, vi nöjde oss med att göra det från gatan.
The Grand Café
För nu började vi bli hungriga och det var dags för scones
igen. The Grand Café är Oxfords mest kända fik, och ligger lättillgängligt på
High Street.
Christ Church College
Vi har sparat det bästa till sist; hinner du bara med ett college i Oxford så är detta det som ska prioriteras. Här finns en stor och vacker innergård, en egen katedral och elevhem. Men bäst av allt är matsalen! Det är som att kliva rakt in i Harry Potter och jag älskade det. Långborden och lärarnas bord längst fram; under porträtten. Helt enkelt underbart. Förväntar mig hela tiden se någon kvast flyga runt.
En pint i solen
Nu förtjänar du en pint i solen! Efter så mycket kultur och bara te och scones i magen. Vi gick tillbaka till Turf Tavern, eftersom vi visste att där fanns många bord i solen. Sen en sista sväng förbi Radcliffe Square, innan det för oss var dags att hämta bagaget på hotellet och bege oss till tågstationen. London calling…
Praktisk information om Oxford
Det går flygbuss från både Gatwick och Heathrow till Oxford. Vi flög till Heathrow eftersom det är närmaste flygplats. Flygbussen går varje halvtimme från Heathrows busstation och tar 90 minuter. Busstationen i Oxford är mitt i stan och tre minuter att gå från hotellet vi bodde på.
Oxford tågstation ligger på andra sidan floden och tar ca tio minuter att gå till från hotellet. Det går direkttåg till både London Paddington och London Marylebone. Tåget tar en dryg timme.
Vi bodde på Vanbrough House Hotel, som har perfekt läge mitt i Oxford och som var lagom billigt. Alla 22 rum är unika och Vivecas rum het The Spire och hade utsikt till kyrkspiran. Mitt rum het The Classic Mini och var en hyllning till gamla Mini Morrisar. Frukost finns inte, men vad gör det när Handle Bar ligger på samma gata?
Ett annat alternativ är att bo på Hotel Malmaison, som är ett gammalt fängelse ombyggd till hotell. Vi tyckte det var för dyrt för två enkelrum här, så valde bort detta hotell. Läget är också en aning längre att gå än det vi valde. Men häftigt var det.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
JAg gillarteman på mina sevärdheter när jag är ute och reser. Hitta likheter mellan olika destinationer och kanske också samma sorts byggnader eller konstnärer.Nu har turen kommit till övertäckta broar och tunnlar, alltså med tak.
Kapellbrücke i Luzern – Schweiz
Schweizarna gillade detta med att bygga övertäckta träbroar under medeltiden och många av dessa är bevarade för att de är just övertäckta. Det bästa exemplet är Kapellbrücke i Luzern som byggdes 1333, som en del av stadens befästning. Den används fortfarande för gångtrafik och är ganska så häftig där den går i vinklar över älven.
Sighisoara är en pärla till en stad i Rumänien, knapp fem timmar norr om Bukarest. Färgglatt och pittoreskt med kullerstensgator och det ska vara här Vlad Tepes, mer känd som Dracula, föddes. Jag var där på en dagsutflykt med skulle mer än gärna åka tillbaka.
Staden består av en övre och en nedre del. Sighisoaras skola låg på stadens övre del och för att barnen alltid skulle kunna ta sig dit, oavsett snö och annat väder, så byggdes en överbyggd trappa. 172 trappsteg upp varje dag, så vi vågar anta att skolbarnen var ganska fit.
Maxime, min syster Christiane och jag fick en resa till Gotland i julklapp från min mamma. Alltså resa för oss alla fyra. I juli var det dags att åka dit och vi har samlat finaste sevärdheterna, häftigaste raukarna, bästa fikat och godaste maten i guiden nedan.
Vi har fyra dagar och tre nätter. Första natten bor vi vid Fårösund, andra natten nära Ljugarn och tredje natten i Visby. En äkta roadtrip för tre generationer Löfblad.
Min mamma Brit och Christiane påbörjar resan i Oslo och mellanlandar på Arlanda. För att spara tid och få så mycket tid som möjligt tillsammans flyger också Maxime och jag, dvs vi träffas upp på Arlanda. Vi landar strax efter klockan 11 och hämtar upp lilla hyrbilen direkt.
På kartan nedan har restauranger och fik grön plupp och sevärdheter och annat att göra blå plupp. På Gotland behöver man aldrig vara hungrig…
Rute stenungsbageri
Vi beger oss direkt norrut och första stopp kommer efter ca 45 minuter, på Rute stenungsbageri. Lunch måste man ju ha. Christiane skapar redan här sin Gotlandstradistion med en kanelbulle varje gång det erbjuds.
Underbar miljö och goda mackor. Många bord och inte alls svårt att få plats. Vi fattar verkligen populariteten. Fantastiskt orangeri, så här är det helt OK att stanna till också om det regnar. Missa inte att besöka Rute magazinet, som ligger i ladan precis bredvid. Christiane startar sitt Gotlandsfyndande av grejer redan här.
Digerhuvud
Sen fortsätter vi till Fårö, där temat är raukar. Vi åker
först till Digerhuvud, som är Sveriges största raukområde. Helt OK raukar men
bättre ska det bli!
Helgumannens fiskeläge
Vid Digerhuvuds norra avslut ligger Helgumannens fiskeläge, bestående av 15 bodar från 1800- och 1900-talet. Renoverade och välbevarade men fortfarande genuina med spetsgardiner och fotogenlampor i fönstret. Några nytjärade båtar ligger också här, samt fiskemojänger. Mycket trevligt.
Langhammars raukområde
Nu pratar vi raukar! Höga, ståtliga och magnifika. Kan inte bli bättre. Tyvärr är det 899 andra turister här men vad annat kan man förvänta sig i juli. Ska du se bara en rauk på Fårö är det Langhammars du ska bege dig till.
Kutens bensin & Creperie Tati
Så är det dags att fika igen! Både Maxime och jag har Kutens bensin & Creperie Tati på våra listor, så hit vill vi. Vi förstår aldrig skillnaden på de två, men Kutens bensin är en gammal nerlagd mack och överallt på gården är det rostiga bilvrak. Inomhus finns Creperie Tati, som föga förvånade serverar crêpes. Vi delar på en matgalette och en crêpe med saffransglass och salmbärssylt. Vi måste ju introducera det typiskt gotländska för de utländska gästerna.
Bredvid ligger också Elsies café, som också har några rum att hyra ut, och caféet Albatross i liknande stil. Ser ut att vara samma ägare till alla när jag läser på Facebook.
Fårösunds fästning
Plötsligt tycker vi att klockan börjar bli mycket, så vi skippar resterande planer för Fårö och beger oss tillbaka. Vi ska bo i rum i gamla valv i Fårösunds fästning och här är det så fint att hotellet förtjänar ett eget reportage. Kommer snart. Vilket toppenställe för ca 1800 kr för ett dubbelrum! Vi äter middag på hotellet; när vi först har kommit dit vill vi inte lämna igen.
Vi vill bada i ett kalkbrott och efter att ha stannat alldeles för länge i hotellets trevliga solstolar ger vi oss av. Vi kör till Blå lagunen och stannar några timmar. Väldigt fint vatten men också väldigt många andra besökare. De tre andra badar men jag nöjer mig med att dokumentera när de gör så.
När vi blir lunchhungriga är det dags att ge oss av.
Varmkorv i kiorren är tyvärr inget för mig.
Villkorligt galleri
Vi åker tillbaka till mot Fårösund, jag har nämligen en plan. Men på vägen ser Christiane en skylt med öppet galleri och vernissage i en lada och vi svänger in. Tar bilden med glasvaserna och gotländskt landskap och är mycket nöjd.
Gallerier finns överallt, välj bara ett och stanna. Missnöjd med valet? Stanna också vid nästa.
Café Maffen
Vi svänger in vid Café Maffen vid Fårösunds färja och beställer bakad potatis och paj. En och annan kanelbulle införskaffas också… Vi sätter oss utomhus, på baksidan och kvällens underhållning har generalrep. Ypperligt.
Fint o fult
Sen stannar vi till vid butiken Fint och fult, som har väldigt fina grejer. Christiane köper en bild med en pressad blomma och en handskriven lapp med namn på blomman. Hela resterade del av resan sitter hon i baksätet med den pappersinslagna bilden och håller den i handen, som en juvel.
Det vi inte hann med på norra Gotland
Planen är att åka förbi Fabriken Furillen och fika på fina hotellet. I närheten ligger de troligtvis finare kalkbrottet i Smöjen och Kyllaj, alltså finare än Blå lagunen. Men vi känner att vi vill checka in på vårt boende i skogen, så vi beger oss mot Hejde.
Hästgården i Hejde
Vi har hyrt ett litet kalkstenshus nära Hejde, som ligger som del av en hästgård! Det finns två mindre flyglar till huvudhuset som hyrs ut och bara ett stenkast bort ligger ladan och hästhagarna. Vi hänger i solen och matar hästarna. Mitt i skogen! Igen ett kap för endast 1000 kr för hela huset, plus för den förhandsbeställda frullen som levererades i korg kvällen innan.
Pighuset Tapas
Vi åker in till Ljugarn för middag, ca en halvtimme att köra. Valet faller på trevliga Pighuset, där vi sitter utomhus och äter riktigt goda tapas. En kanna rosésangria slinker också ner. Det är Maximes väninna Elin, som har landställe i närheten, som rekommenderar. Tack till Elin.
Katthammarsaviks rökeri
Nästa morgon beger vi oss till Katthammarsvik. Planen är att bara spana in rökeriet men när vi är där känner både Maxime och jag att vi måste äta där. Det blir en fisksoppa och färska räkor, som vi båda delar på, samt en kanelbulle för de två andra. Surprise, detta med kanelbullen. Det blåser lite, så vi sitter inomhus. Gör inget, för det är finaste miljön. Sen går vi ut på piren i Katthammarsvik.
Bruna dörren i Ljugarn
Vi passerar Ljugarn igen mot nästa punkt på vår att-se-lista. Eftersom de andra inte har ätit lunch än och vi inte vet när vi träffar på en restaurang, så stannar vi lika bra till vid restaurang Bruna dörren. Som också var ett av alternativen för middag kvällen innan. Bruna dörren är flera ställen i samma trädgård, med strand precis utanför.
Potatis-restaurangen serverar potatis i alla sorter, den karibiska utomhusbaren spelar reggae och det finns en hamburgerbar och en glassbar. Vissa dagar finns livemusik och andra quiz. Det var riktigt skönt häng då vi var där och hade jag bott i närheten hade detta varit mitt stammisställe. Brit och Christiane delade den berömda potatispizzan och jag smakade. Supergod. Passar också på att testa en Rocky Rauk-is från Gute glass. Älskar namnet på glassen; att göra om Rocky Road till Rocky Rauk är precis min sorts humor.
Närsholmens fyr
Vi fortsätter mot fyren i När. Vägen blir smalare och smalare och till slut bara en grusväg. Precis när vi kommer fram börjar det regna men det är fint i alla fall. Det går jättebra att fota från under paraplyet.
Det vi inte hann med på södra Gotland
Planen är att stanna till vid Chokladeriet i När efter att ha sett fyren men vi orkar inte lämna bilen i regnvädret. Ångrar i efterhand.
Fast jag visste det skulle bli tight hade jag någon plan om att hinna med mer av sydligaste Gotland med restaurangen Kapten Grogg i Ronehamn, byn Burgsvik samt rauken Hoburgsgubben vid Gotlands sydligaste udde. Väl, så blev det inte. Nästa gång…
S:t Hans café & orangeri i Visby
Från När kör vi direkt till Viby, där vi släpper av Brit, Christiane och resväskorna innan Maxime och jag åker och lämnar bilen. Det regnar fortfarande och tyvärr har dörrhandtaget till vårt hotellrum på Visby Börs gått sönder, så vi har tvångsombokats om till annat standardhotell. Verkligen tråkigt och jag hade sen jag bokade annandag jul sett fram mot att bo i en av de anrika sviterna på Visby Börs. Var fanns jourhavande låssmed i Visby när han behövdes?
Vi visar Visby för Brit och Christiane och äter lunch på S:t Hans café & orangeri, som ligger i St Hans kyrkoruin. Jag tar chevrepizzan och den är magisk-fantastisk god.
Har jag sagt att jag älskar Visby? Känner att tiden blev för kort; måste tillbaka in om kort.
Jag minns inte exakt när jag första gången såg bilder på Kotorfjorden, Ohridsjön och Bledsjön. Men jag vet att det var den ordningen och att Kotorfjorden och Ohridsjön var ungefär samtidigt och att Bledsjön var senare. Men det jag med säkerhet vet är att alla tre gav mig samma känsla av hit MÅSTE jag. Och jag la direkt till alla på min bucket list.
Här kommer listan med tre extremt väldigt vackra naturområden där vatten är en viktig ingrediens. Vilka jag har trånat och längtat efter under flera år. Äntligen!
Kotorfjorden i Montenegro
Alltså, detta måste vara Europas vackraste och mest
dramatiska natur samlad på en liten yta. Den smala fjorden och de mäktiga
bergen som stupar rakt ner i vattnet. På detta; pittoreska små byar längst
vattnet med gulliga hus, försvarsmurar och kyrkor belägna vid nötta stigar högt
upp i bergen.
Jag försökte knipa en flygbiljett nu när Norwegian i år
började flyga direkt till Kotorfjorden, men var för sent ute. Nästa år…..
Ohridsjön delas mellan Albanien och Makedonien, men jag stannade till endast i staden Ohrid på den makedoniska sidan. Vattnet i sig är klarblått och kristallklart och riktigt så inbjudande att bada i. Ohrid stad är trevlig och gullig och har ett antal vackra kyrkor. Finast är det en bit utanför stan, där alla badpontoner ligger och vi åt också på riktigt goda restauranger längs vattnet.
Lake Bled är Sloveniens största turistmagnet och det förstår
man lätt. Sjön med de Julianska alperna i bakgrunden och Bled slott på höjden
över vattnet. Som en saga och precis lika vackert som på bild. Jag blev hel-hänförd
och rekommenderar alla som besöker Slovenien att ta turen till Bledsjön.
Nu tänker nog du det samma som jag; alla tre ställen ligger ju alla i Ex-Jugoslavien. Ja, så är det. Lite lustigt men tydligen ett område vars natur appellerar till mig.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
Det började med att jag i april fick ett mail om att boka Hotell Bellora i Göteborg billigt. Givetvis spontanbokade jag två rum en natt i juli. Berättade för min väninna Viveca som tyckte det var ett fantastiskt initiativ och ville hänga på. I Slovenien för en månad sen nämnde vi planerna för Marie som också ville haka på.
Ungefär samtidigt säger Marie att hon aldrig har varit i Oslo och jag föreslår att vi fortsätter till Oslo efter Göteborg. Sen är det jag som tycker att Viveca och Marie borde åka vidare i Norge när de först är i Oslo; antingen till Bergen och någon fjord, eventuellt med DFDS-färjan till Köpenhamn.
Vi träffas tidigt på Södra station förra torsdagen, eftersom det pågår banarbete och det är där tågen utgår från. Förstaklassbiljetter för halva priset och enkelsits till mig. Jag passar på att jobba på tåget och konduktören serverar gratis frukost. I samma kupé finns också Benny Anderssons orkester och Tommy Körberg, som alla ska spela på Trädgårdsföreningen samma kväll. Tar inga selfies med dem men Kalle Moraeus sitter precis framför mig. Kunde rört hans skalle om jag hade struckit fram handen men tafsar självklart inte på andra. Strax innan klockan tolv kliver vi av tåget i ett stekhett Göteborg.
Göteborgsk räkmacka
Vi lämnar väskorna på hotellet, går tillbaka inom vallgraven och äter en gigantisk lakritsglass vid domkyrkan. Försöker shoppa men noll inspiration. Sen går vi till Tredje långgatan, där vi precis missar lunchserveringen hos Tacos & Tequila i Långgårdarna. Attans. I stället blir det gigantiska räkmackor på Hebbe Lelle på Haga nygata.
Tillbaka till hotellet där vi checkar in, duschar igen och går upp till Belloras takterrass för en drink. Klockan 20 har vi bord på restaurang Toso, där vi väljer att sitta utomhus. Ytterligare ett glas på utomhusbaren Himmel ett halvt stenkast bort, där vi sitter på dynor i trappan, sen hem till fina och randiga hotellrummet.
Nästa dag sover vi länge, äter en lång frulle och går ut för shopping. Hittar inget nu heller och rinner bort i värmen, så söker skugga på Dorsias takterrass där vi dricker jordgubb- och balsamicolemonad. Två bord bort sitter Lars Wallin och kompis. Vill bo på Dorsia; next time in the GBG.
Klockan 18 avgår bussen mot Oslo. Vi har plusbiljetter och sitter längst fram på övervåningen. Framme klockan halv tio och äter hämtpizza hemma på terrassen i kolonistugan. Det är fortfarande varmt och livet leker.
Solen gassar fortfarande och första dagen viker vi åt att sola och bada vid Sognsvann, en mindre sjö tio minuter med tunnelbana från min kolonistuga. Ofattbart populärt och halva Oslo och en miljon turister är där. På kvällen äter vi fantastisk mat på nya indiska restaurangen Theka på Grünerlökka och tar en öl på Bar Boca. Men eftersom det är halvfullt alla ställen och vi har halvroligt så tar vi sista spårvagnen hem och sussar. Har redan bokat Theka igen i morgon med min syrra. Mums.
Vigelandsskulpturerna i FrognerparkenVigelandsskulpturerna i Frognerparken
Nästa dag är det sightseeing som gäller; Marie är ju förstagångsbesökare i Oslo. Vi börjar med Frognerparken, där vi träffar upp min och Vivecas tidigare kollega Nina, som är norska men som tidigare bodde i Stockholm. Förklaring; Marie är nuvarande kollega till både Viveca och mig men började efter att Nina slutade.
Vi tar spårvagnen till Aker Brygge, går vidare till Tjuvholmen och Petter Stordalens lyxhotell The Thiefs takterrass. Vi fortsätter till hippa food-truckhallen Vippa, där vi också äter middag på uteserveringen. Medan vi sitter där ser vi högtrycksregnet falla ner från mörka molnen och det kommer närmare och närmare för varje sekund. Vi hoppar på bussen och hinner precis hem innan himlen öppnar sig.
Sen kommer måndagen och jag ska jobba. Det ska inte Viveca och Marie, så jag skickar dem med tunnelbanan till Holmenkollen hoppbacke, sen till Holmenkollen kapell och slutligen till Frognerseteren för att njuta av utsikten och äta den berömda äppelkakan. Avslutar gör de vid den nybyggda och imponerande operan i city, där man kan promenera på taket.
Utsikt från Holmenkollen hoppbackeFrognerseterenOperan i Oslo
Nu är det dags att jag möter upp dem på Ekebergrestaurangens uteservering, en annan utsiktspunkt på andra sidan stan. Utsikt över Oslo två gångar samma dag är inte pjåkigt för turisterna. Nina och hennes man Thomas är också med och vi äter musslor samt pizza och dricker Aperol Spritz i solnedgången.
Oslo sett från EkebergrestaurangenAperol Spritz i solnedgången
Mot Selma SPA i Sunne – För somliga av oss
Tyvärr måste jag hoppa av The svorska roadtrip 2019 då jag behöver jobba, dvs jag stannar i Oslo. Men i går morse åkte Viveca och Marie med buss från Oslo till Karlstad för att sen fortsätta med tåg till Selma SPA i Sunne. Själv sitter jag kvar i ett iskallt, blåsigt och regnfullt Oslo framför datorn medan de två andra skickar foton från middagen och berättar vilka behandlingar de har gjort och vilka pass de ska träna. De stannar två nätter och kommer hem till Stockholm sent i morgon, torsdag.
Förrätt på Selma SPA
Vad hände med Köpenhamn och Bergen, som jag skrev i början att jag föreslog de skulle fortsätta till? Väl, de två andra tyckte annorlunda än mitt förslag. De ville till västkusten. Så då bokade de hotell i två nätter och tågbiljetter till Lysekil. Men hon skriver ju Sunne i rubriken; är hon helt virrig norskan, tänker du nu. Ja, för de upptäckte att i Lysekil skulle det regna spik alla tre dagar. Och då kan man ju inte vara i en västkustidyll.
Så i nästan tre timmar i förrgår höll både Viveca och Marie på att googla mer inomhusvänliga möjligheter med bättre väder att boka om till, medan jag låg i hängmattan i koloniträdgården och njöt av värmen och lyssnade till planerna. Och inbillade mig själv att jag skulle vara med till Selma SPA. Men det skulle jag ju inte och nu sitter jag kvar i Oslo, ensam och kall i regnet. Så kan det gå.
Mitt bästa tågstips för sommaren
Gå med i SJ prio och åk första klass för halv priset under sommaren. Älskar detta erbjudandet och utnyttjar det alltid; varje år. Perfekt att åka billigare och få bättre komfort när jag ändå flänger mellan Stockholm och Oslo hela sommaren.
Bilderna från Göteborg är mina, i övrigt är det Ninas, Vivecas och Maries mobilbilder. Jag är tydligen inte så ivrig på att fota i den egna staden.
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.
