Vi packar våra väskor och lämnar vårt hotell i Muscat efter frukost. Vi ska på glamping i den omanska öknen; bo i lyxiga tält, rida på kameler, klättra upp för sanddynorna och åka sandboard.
Öknen Wahiba Sands, också kallad Sharqiya Sands, är lättillgänglig från huvudstaden Muscat. Vi kör först två timmar på utmärkta motorvägar till orten Al Wasil, sen svänger vi av och ökendynorna bräder ut sig på en gång. Efter drygt 20 minuters körning når vi vår camping Arabian Oryx Camp.
Arabian Oryx Camp
Det är incheckning klockan 15 men eftersom vi vill hinna med så mycket som möjligt så ankommer vi direkt efter lunch. Våra arabiska tält är klara och vi får checka in på en gång. I varje tält finns två queen size sängar med ordentliga täcken och sänggavlar och ett badrum med rinnande vatten och dusch.
Upp på sanddynerna
Vi har en enorm sanddyna bara runt knuten och Viveca och jag bestämmer oss direkt för att ta oss upp på den. Den är hög och jag vet sen Marocko att det är tungt att gå uppför en sanddyna, så jag beräknar tiden upp till att ta en timme men säger inget till Viveca. Dryga tio jobbiga minuter senare är vi uppe och vi ser att Hanne och Peder är på väg upp bakom oss.
Läs mer: Glamping i öknen Erg Chegaga i Marocko
Jag älskar sanddyner och njuter verkligen av vyerna här uppe. Vi fotar och spanar åt alla håll och bara njuter. När vi går ner igen är det som att moonwalka och vi tömmer varje sko för en liter sand.
Lotta och Niklas åker i stället iväg på sandboard, visst ser det häftigt och actionfylld ut?
Kamelridning
Är man i öknen så måste man rida på kamel. Det tycker Hanne, Peder, Viveca och jag och vi bokar in en kamelridning i solnergång. Min kamel har korg om mulen och jag borde fattat redan då att den är lite bångstyrig. Den både reser sig och lägger sig ner utan att ha fått signal från guiden; hade jag inte hållit fast ordentligt vid båda tillfällen så hade jag slängts av framåt respektive bakåt.
Vi rider i vår egen grupp och fast jag hatar att sitta båda på kamel- och hästryggar så är omgivningarna så vackra att jag inte kan låta bli att utsätta mig för detta.
Middag, camphäng och stjärnhimmel
Niklas och Lotta möter oss när vi kommer tillbaka från kamelridningen; de har också varit på actionåkning nerför sanddynorna. Samma som vi fyra andra såg från kamelryggen och jag sa att jag skulle dö av skräck. De två andra tyckte det hade varit roligt nerför första dynan, sen lite sådär… Jaha, vi är olika.
Vi hänger lite i de stora gemensamma utomhussofforna och slappar och läser våra böcker. Sen tillbaka till tälten innan middagen serveras mellan klockan 19 och 21. Som de flesta andra är vi där klockan 19 och det är buffé som gäller.
Maten är god och vi köper till alkoholfri öl; ingen alkoholservering i öknen. Efter middagen går vi ut igen till utomhussofforna och vilar våra stinna magar. I grannbyggnaden spelar en grupp arabisk musik och det dansas. De andra går och lägger sig men jag stannar kvar. Efter ett tag drar jag mig också tillbaka mot mitt tält men stannar till vid utomhussoffan och kollar upp på stjärnhimlen.
Oasen Wadi Bani Khalid
Nästa morgon träffas vi till frukost, sen checkar vi ut och ger oss av. Vi ska till oasen Wadi Bani Khalid, som ligger en dryg timmes färd bort. Vi kör tillbaka till byn Al Wasil, och korsar stora vägen.
Framme på parkeringen är vi långtifrån ensamma men området är stort. Wadi Bani Khalid är en oas mellan bergen med flera naturliga poolar och vattendrag efter varandra, som ett pärlhalsband. Den nedersta poolen, och första från parkeringen, är den största och finaste. Det är här palmerna växer och här fiskarna som äter hud från fötterna finns.
Här ligger också restaurangen, som serverar en trevlig buffélunch med resans godaste hummus. De nedre delarna är offentliga du måste täcka dekolletage, axlar och knän; också om du badar. Det finns vakter som stoppar dig om du försöker bada i bikini.
Wadi Bani Khalids övre delar nås genom att följa en stig över stenar och trappor mellan klipporna. Längst in är det en grotta men eftersom man delvis får gå genom vatten var det ingen av oss som tog oss dit. Det tar cirka tio minuter att gå hela vägen. Här finns flera mindre poolar och eftersom den övre delen är privat så är det här OK att bada i bikini.
Jag badade inte men de av oss som gjorde det sa att det var fantastiskt. Efter avslutade aktiviteter sammanstrålar vi på restaurangen, där några äter buffén och andra bara dricker den goda omanska lemonaden med mynta.
Sen är det dags att ta oss till Muscats flygplats för att lämna bilen. Vi har nämligen ett flyg till Salalah i södra Oman att passa. Nu är det sol och bad för hela slanten som gäller.
Våra bästa tips för öknen i Oman
Nedan har vi samlat våra bästa tips för ett besök i öknen Wahiba Sands och oasen Wadi Bani Khalid i Oman. Bästa campen med de finaste tälten och de roligaste ökenaktiviteterna att göra.
- På väg till öknen stannade vi till nära Al Wasil och åt en riktig god lunch på restaurang Al-Sharique. Det du vill ha är paradrätten beskriven som chicken on fire, se bilden nedan.
- Du måste ha 4WD för att köra i öknen mellan Al Wasil och campen. Sekunden efter att jag tog bilden längst upp på Lotta som kör fick vi för oss att stanna för att fota. Vi hade glömt aktivera 4WD när vi körde in i öknen och fastade rejält i sanden och fick dras loss av en förbipasserande bil.
- Vår camp Arabian Oryx Camp hade tre olika standarder och prisklasser på sitt boende. Murade sandfärgade bungalows, bungalows målade randiga för att se ut som tält samt riktiga arabiska tält. Vi bodde i tälten. De två förstnämnda har arabisk känsla med mattor och textiler medan tälten inuti är helt vita med sandfärgad matta. Alla har eget badrum med riktiga sängar och det finns en liten kyl och vattenkokare. Halvpension ingår. De arabiska tälten kostade cirka 1300 kronor per natt.
- Det finns många andra campar i närheten. Den mest kända är 1001 Nights, som har lyxigare tält med arabisk känsla utan att vara stenhus, samt en pool. Vi körde också fel först och kom till Desert Nights Camp, som också såg väldigt trevlig ut. Vi var sent ute med att boka resan, det var högsäsong och vi behövde fyra tält. Utbudet var mao begränsat.
- Hade vi inte åkt nästa dag till stranden i södra Oman så hade jag funderat på att boka in mig två nätter på 1001 Nights, eller annan camp med pool, och vika tid ät att slappa och sola vid poolen. Att ligga på en solsäng och läsa med öknen som kuliss, tänker jag.
- Oryx Camp erbjuder både 15 minuters och 30 minuters kamelridning, samt 1 timme och 15 minuters solnedgångsridningen. Sistnämnda kostar nästan 500 kronor. Vi blev övertalade att göra solnedgångsridningen men det var 45 minuter att sitta på en sanddyna och vänta in att solen gick ner. Jag rekommenderar stärkt att ta 30 minutersturen tidigare på dagen och klättra upp på en sanddyna för solnedgången i stället.
- Det är asfalt hela vägen till Wadi Bani Khalid, så här behövs inte 4WD. Ställ in GPS:en på Wadi Bani Khalid Parking för att komma hela vägen fram, annars hamnar du i byn vid samma namn.
Flertalet bilder är mina men en och annan bild är lånad från mina fem parters in crime; Hanne, Lotta, Niklas, Peder och Viveca. Jag älskar iPhone och delade album!
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.