Polignano a Mare – Staden på klippan med lagunstranden

Av

-

När vi gör research infor vår resa till Apulien, på den italienska klacken, så dyker bilder på Polignano a Mare upp. Gulliga torg, gränder, historiska byggnader med patina och belägen på en klippa. Lägg till en bildskön indragen vik med en strand och turkost vatten. Hit ska vi!

Jag bestämmer mig mycket snabbt för att inte bara ska vi stanna här tre nätter av vår veckolånga semester, utan att vi ska också bo ovanför stranden; med utsikt över denna och med balkong vi kan dricka vår prosecco på. Kosta vad det kosta vill.

Som tur är så tycker min väninna Viveca precis likadant.

Staden Polignano a Mare

Vi läser att i juli och augusti hittar en stor mäng turister till Polignano a Mare. Fullsmockade turistorter är ingen vi brukar söka oss till, men vi reser i början av juni och tänker att det borde vara lugnt. Vilket det också är.

Staden är precis lagom för tre dagar; vi hinner med allt vi vill göra men inte att ha tråkigt. Vi bor mitt i gamla stadsdelen, vilket är precis så jag gillar att bo, med restauranger på vår gata.

Utöver viken som utgör den kända stranden så ligger hela Polignano a Mare mycket dramatiskt och spektakulärt på klippor högt över havet. Husen ligger helt ute vid klippkanten och här och var hänger de också ut över den. Gatorna är smala och brokiga och ibland slutar de i utsiktsplattformar; med eller utan serveringar.

Frukosten bestod av två valfria bakverk och kaffe eller juice, jag tog alltid två croissanter

Någon minut från våra lägenheter ligger stora torget Piazza Vittorio Emanuelle II, med rådhuset och en kyrka samt givetvis några restauranger på torget. Vi lockas inte riktigt av utbudet här och vårt favorittorg blir i stället Piazza San Bernedetto, med baren Serafini. När jag ser genom mina bilder ser jag att vi tre av tre dagar är på Serafini och dricker aperol sprits eller limone spritz. Vi gillar också La Cueva Café, som ligger mysigt på ett hörn och har utmärkta hugo spritz, med fläder, och plockmat.

Boendet B&B Prestige

Jag bokar ofta mina boenden via hotels.com och där hittar vi mycket snabbt det lilla boendet B&B Prestige, beläget ovanför klipporna vid stranden. Här finns tre lägenheter, alla rymliga med separat sovrum och vardagsrum. Två av lägenheterna har balkonger med utsikt mot stranden och den tredje har takterrass mot staden.

Trappan upp till min lägenhet på B&B Prestige

Jag bokar först och väljer lägenheten på första våningen med soligt balkongräcke i gallerutförande, Viveca väljer lägenheten på markplan med balkong byggd i sten. Jag har ett litet kök, ett vardagsrum med två soffor och massor av garderober. Allting ljust och med valv i natursten.

Viveca har lite färggladare och maximalistisk inredning och öppen spis, i övrigt är lägenhetrna likande. Ägaren, en supergullig och elegant italienska, visar oss en lucka som går att öppna mellan våra rum. Ja tack, självklart vill vi göra så. Plötsligt har vi en etagelägenhet med två sovrum och två balkonger.

Vi sitter oftast på min balkong, då det är lite bättre utsikt därifrån pga öppnare med galler. Jag vill definitivt säga att balkongerna var en bra investering, här sitter jag tidig morgon och väntar in att Viveca vaknar och innan middag går det i rosé och bigarråer.

Vi får vi frukostbiljetter och intar denna på ett närliggande café. Vid utcheckning berättar ägarinnan att de håller på att bygga eget kök med matplatser på bottenvåningen, där de framgent kommer servera egen frukost.

Bredvid La Cueva Café, perfekt att skåda från uteserveringen när vi dricker våra hugo spritz

Restauranger i Polignano a Mare

Vi får mycket bra tips på restauranger via vårt boende. Osteria dei Mulini ligger exakt en minut från våra lägenheter, med uteservering mot gatan. Vi har inte bokat men går förbi precis innan klockan 19 och kniper det sista bordet på uteserveringen. Bor man i en stad som har a mare i namnet måste man äta skaldjur, så det gör vi. En frutti di mare och en pasta med räkor. Mums. Vi passar lika bra på att ta varsin tiramisu till efterrätt också, fast jag egentligen är mer för förrätt än efterrätt.

Restaurang Antiche Mura verkar vara en klassiker i stan, vi får den rekommenderat från boendet och överallt vi läser verkar den vara allas favorit. Tyvärr är det fullbokat två av våra kväller i Polignano a Mare och stängt den tredje. Vi kikar dock in en kväll och det ser genuint italienskt ut. Endast inomhusbord vad vi kan se.

Dock behöver vi inte leta länge efter ett annat ställe efter missödet med Antiche Mura, för på samma gata hittar vi Il Grottina som också ser precis så där italienskt ut som vi vill ha det. Vi tar in skinka och ost till förrätt och igen pasta med skaldjur till huvudrätt och det är fantastiskt gott. Vid grannbordet sitter ett stort gäng italienska gubbar, lagom högljudda och mycket gestikulerande.

Vi äter också lunch sista dagen på L’Archibugio, där vi; hör och häpna, väljer pasta med skaldjur. Här finns också endast bord inomhus, men det var helt OK för sista dagen regnade det.

All mat vi äter i Polignano a Mare är verkligen god; här är det lätt att hitta de små och genuina restaurangerna som italienarna själva söker sig till.

Tips och info om Polignano a Mare

Polignano a Mare ligger i området Bari, i Apulien. Avståndet till staden Bari är en dryg halvtimme med bil och till Brindisi tar det en knapp timme.

Det går både buss och tåg till Polignano a Mare. Vi reser dit från Alberobello med buss och sedan vidare till Brindisi med tåg. Tåget tar också ca en timme.

I skrivande stund flyger RyanAir direkt från Stockholm till Brindisi.

Precis norr on Polignano a Mare ligger San Vito, som är ett gammalt fiskeläge med ett tidigare kloster helt nere vid vattnet. Vi har tänkt ta oss hit, men fastnar helt enkelt i fina Polignano a Mare och kommer inte i väg.

Läs mer från Apulien:
Den vita staden Ostuni på kullen
Att bo i en trullo i Alberobello

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Alberobello – Att bo i ett italienskt smurfhus

Av

Lena Löfblad

-

4

Den italienska regionen Apulien är högsätet för de små vitmålade stenhusen med de kägelformade taken. Husen påminner inte så lite om ett elegantare smurfhus och det formella namnet är en trullo, eller trulli i plural.

Staden Alberobello är där det finns flest trulli i hela regionen, och är också den mest kända trullidetinationen.

Och varför började man bygga sina hus som trulli då?

Trulli uppfördes först och främst på landsbygden i Apulien, den största samlade koncentrationen ligger i Alberobello, men det finns också trullibyar i närheten av Bari. Trulli är fortfarande en boendeform som används, längsmed vägen ser vi dem lite överallt.

På äldre ritningar kan man redan på 1700-talet se trulli i staden. Man vet inte riktigt varför denna konstruktion uppstod men en populär teori är att pga höga skatter i området, och för att undvika dessa, så byggdes husen på ett sätt som snabbt kunde tas ner och flyttas. Dock ser jag inte helt logiken i detta, då murarna är tjocka och det måste ha varit ett enormt jobb att ta ner hela huset och flytta det. Plus mycket tungt. Tungt som sten.

Något med konstruktionen gör att alla trulli bara är i en våning och varje hus har många kägelformade tak, ofta ett per rum. I lägenheten vi bodde i hade vi kägelformat tak också i ena badrummet, utöver i vardagsrum, matrum och ena sovrummet.

Alberobello är med på UNESCOs världsarvslista sedan 1996.

Om Alberobello

Innan vi går vidare så måste vi prata lite om namnet på staden. Albeeerobeelllooo. 😘 Jag vet inte hur många gånger jag har uttalat stadens namn med tydlig och överdriven italienskt uttal. Det är som musik mina öron.

Vi var först väldigt skeptiska till att bo här pga att det online varnas för alla turister som besöker staden, och hur förstörd och själlös den är. Ursprungsplanen var att bo i en trullo någon halvtimme utanför staden, som jag hade fått rekommenderat, men när det var fullt där och vi enades om att resa runt med buss och tåg så blev det till att bo i Alberobello.

Vi kom därför till staden med mycket låga förväntningar och blev mycket positivt överraskade. Den mest turistiga delen är den söder om gatan Largo Martellotta/Via Indipendenza, där området Rione Monti ligger, men det finns också andra områden. Bara vi håller oss till de andra områden så kommer detta att gå bra, tänkte vi.

De ljusblåa markeringarna är trulliområden

Turistområdet Rione Monti

Vi kommer fram precis innan lunch och vår trullo är inte klar. Vi lämnar väskorna på förmedlingen Trullideas kontor och eftersom vi då är mitt i turistområdet så bestämmer vi oss för att börja med att leta upp trullikyrkan.

Vi börjar gå uppför en av gatorna i den solfjäderformation som går upp från Via Indipendenza och som sträcker sig över hela Rione Monti. Det går uppåt och uppåt och gatorna kantas av trulli och färgglada blommor. Det går trögt eftersom vi stannar hela tiden, men det är en liten stad och sträckan är inte lång innan vi är vid trullikyrkan Chiesa Sant’ Antonio. Kyrkan är fin men det är kanske mer kul i sig att det finns en trullikyrka än vad bygganden imponerar.

Visst finns det andra turister här, och visst finns det tråkiga souveniraffärer, men det känns som att de flesta turister befinner sig vid kyrkan och på vägen som leder upp till den, samt längs Largo Martellotta/Via Indipendenza. Vi blir väldigt positivt överraskade över hur lugnt det är i staden, ibland lönar det sig att ha låga förväntningar. Det måste tilläggas att vi var i Alberobello första veckan i juni, det är troligtvis annorlunda i augusti.

Det äldre trulliområdet Rione Aia Piccola

Rione Aia Piccola ligger nordost om Via Indipendenza. Namnet betyder området med små gårdar och består av 400 trulli, varav flertalet är bostadshus.

Här är det betydligt mindre kommersialiserad jämfört med Rione Monti och känslan är helt annorlunda. Det är mycket mindre välpolerat här; fasaderna är inte lika kritvita och vid vissa gator är husen helt omålade. Det är nästan inga andra turister i gatorna och stämningen är lugn.

Precis söder om Rione Aia Piccola ligger en lummig park med ett fik samt träd och sneda och vinda trappor. Vi köper en kaffe och vilar i värmen på en stenbänk. Väster om området, och söder om Piazza del Poppolo, ligger terrassen Panorama Belvedere med en fantastisk utsikt över trullitaken.

Trullo Savrano och Basilica del Santi Cosma e Damiano

Det sista trulliområdet är betydligt mindre än de två andra, och ligger också en liten promenad bort. Trullo Sovrano är egentligen bara ett kvarter, bakom ståtliga kyrkan Basilica del Santi Cosma e Damiano. Om få turister hittar till piccola-området så hittar ännu färre hit.

Besöket i Sovrano blir ganska kort pga områdets storlek, men det är absolut värt turen hit.

Restauranger i Alberobello

Vi frågar efter restaurangrekommendationer på vår trulli-incheckning. Vi får två mycket bra tips; båda belägna nästan uppe vid Sovrano och långt från turiststråken.

Vi kikar först in på Trattoria Amatrulli, som ser genuin ut och där bara är italienska gäster, men som endast har bord inomhus och som vi ratar beroende på detta. Vi vill verkligen sitta utomhus, så vi går vidare till La Cantina. Här finns utomhusbord och eftersom vi egentligen är lite efter lunchtid så får vi ett toppenbord.

La Cantina är mer stilfullt och mindre rustikt än Amarulli men med en avslappnad känsla. Vi beställer varsin pasta, som kommer in på stora eleganta tallrikar och som smakar ljuvligt.

Vårt boende Hermanas Relais Luxery Trulli

Det är Viveca som hittar Hermanas Relais och som bokar. Vår trulli ligger i utkanten av turistområdet Rione Monti, jag vill egentligen bo i Rione Aia Piccola för mer genuin känsla men låter mig övertalas.

Hermanas visar sig vara ett toppenboende på alla sätt! Vi har ett kombinerat vardagsrum och matrum med en stor och en mindre inomhus trullikägla, två sovrum, varav jag har trullitak i mitt, och två badrum.

Läs mer: Ostuni – Den vita grannstaden på kullen

Men bäst av allt är trädgården, med både stort matbord, två solsängar och en liten sittgrupp. Samt en gräsmatta, blommor och dekorativa detaljer på husväggen och stora krukor. Här pratar vi ombonat och utformat med kärlek. Vi tycker trädgården är så toppen att vi hämtar en stor focaccia och köper en flaska vin till middag och äter där ute.

Som frukost kan vi välja mellan tre olika menyer; både Viveca och jag tar ”den salta” och anger när maten ska levereras hem till oss. Vid utsatt klockslag plingar det på dörren och vi får varsin låda med den mest fantastiska frullen.

Vi är båda helt lyriska över Hermanas trulli och hade gärna stannat längre och haft detta boende som bas för att göra dagsutflykter i området.

Tips och fakta om Alberobello

Vårt stopp innan Alberobello är staden Martina Franca och stoppet efter är badorten Polignano a Mare. Det går att åka buss till båda men vi väljer taxi för att resa till Alberobello men buss vidare till Polignano.

Mellan Alberobello och Polignano ligger stalaktitgrottan Grotte di Castellana, som vi egentligen ville få med oss. Vi skulle åka buss och lyckades inte lista ut hur vi skulle göra med bagaget och fick tyvärr skippa denna.

Fantastiska Hermanas Relais har också ett tredje sovrum med egen ingång via trädgården och rymmer totalt fem personer.

Vi tyckte inte att det var så fruktansvärt många turister i Alberobello i början av juni men det är nog smart att undvika juli och augusti.

Ad Astra – Hotell och SPA i Södertälje

Av

Lena Löfblad

-

0

Under 2022 öppnade AstraZenecas gamla huvudkontor i Södertälje omgjort till hotell med tillhörande SPA. Hotell Ad Astra omtalar sig själv som På Rivieran endast 28 minuter söder om Stockholm och bilderna visar glada gäster i baddräkter och sofistikerade solhattar.

Precis min stil.

Jag har vid flera gånger försökt övertala Maxime att hänga med till Ad Astra men hennes svar har hela tiden varit Nej, jag har inte sett några influensers eller andra kändisar som har varit där. Detta är ett hotell för de som jobbar på Scania eller bor i närheten. Jag har hela tiden kontrat med Nej du tar fel, det är ju ett destinationshotell som The Steam. När det lanserades var jag helt säker på att ingen orkar åka till Västerås för att bo på hotell, men jag tog ju helt fel. Dessutom inger bilderna samma känsla som på Ellery.

Maxime vägrade fortfarande att följa med, men under påsken checkade jag in på Ad Astra med min väninna Viveca.

Lounge och incheckning

Vi har bokat paketet Afternoon Indulgence, som ger oss tidig incheckning klockan 13 och inträde till SPA-et klockan 13 till 16. Vi ankommer med pendeltåg och buss och är framme straks innan 12.30. Vivecas rum är klart, men inte mitt.

Jag väntar i loungen, som är trevlig med soffor och fåtöljer i sammet i olika färger. Mitt på golvet hänger en öppen brasa från taket och runt denna en sittgrupp. Jag hittar också ett shuffleboard och ett biljardbord.

Tio minuter i ett frågar jag om mitt rum är klart, vilket det inte är. Vid incheckningstiden är det inte heller klart, så jag frågar om jag får gå in i SPA-et och ta bilder innan det fylls upp av andra gäster. När jag är klar med detta är det 20 minuter efter incheckningstid och mitt rum är fortfarande inte klart. Nu har jag tyvärr tappat tålamodet, men sätter mig för att vänta ytterligare. Jag behöver ta bilder på rummet innan jag går till SPA-et, det blir snabbt dåligt ljus i början av april, så att gå direkt till SPA-et är inget alternativ.

Efter några minuter kommer tjejen från receptionen ut med ett nyckelkort. För att kompensera den sena incheckningen så har jag fått ett annat ledigt rum, vilket också innebär en uppgradering.

Min rum Executive Corner Suite hos Ad Astra

Och det är en rejäl uppgradering jag har fått. Min hörnsvit är enorm, med sex fönster, en loungedel med soffa och ett matbord. Mycket rymligt! Badrummet har både badkar och dusch, med elegant mörkgrönt kakel och kranar i mässing.

Med egen hall och matbord inges en känsla av att vara i en lägenhet och de öppna takbjälkarna ger en ombonad känsla. På ena väggen finns en stilren platsbyggd bar, med en väldigt snygg Sjöstrand espressobryggare i mässing. Hörnsviterna ligger mot hotellets baksida, jag har utsikt mot de kringliggande bostadshusen.

Jag tar på den fina randiga badrocken jag hittar i garderoben på rummet och de matchande flipflopsen och beger mig ner till SPA-et.

Vivecas rum Spacious Collection Canal View

Självklart följer jag med och kikar på Vivecas rum också. Som utlovat är det utsikt över kanalen, vilket just nu också betyder byggarbetsplatsen på andra sidan, och ligger precis över SPA-ets två utomhuspooler.

Rummet går i ljust grönt och innehåller förutom sängen en fåtölj med ett litet bord. Rummets största behållning är enligt mig den breda fönsterbänken med kuddar, där jag slår mig ner och kikar på båtarna som passerar i kanalen. Älskar rum med djupa fönsternischer att sitta i, andra bra hotell med detta i Stockholm är Downtown Camper och Frantz.

Läs mer: Hotell Downtown Camper
Läs mer: Hotell Frantz på Söder

Vana SPA

Ad Astras SPA är i regi av Vana SPA. Viveca, som var på plats en bra stund innan mig, har tagit en dubbel relaxbädd vid stora poolen inomhus. Inomhus hittar vi också ett väldoftande hamamrum med välvt tak och stenbänkar samt en sauna och en ångbastu. Utanför saunan ligger en tolvgradig pool, för den som har fallenhet för sådant.

Bäst, roligast och lyxigast är swim-outpoolen, där vi går ner i det sköna 38-gradiga vattnet inomhus, därefter öppnas den lilla glasdörren och vi simmar vidare utomhus i infinitypoolen. Denna blir min absoluta favorit.

Den andra utomhuspoolen är en bubbelpool, där solstrålarna når ner under förmiddagen och det också är helt underbart. Såhär tidigt på året är varken solsängar eller andra möbler placerade utomhus, om det inte är planerat för att möbleras här ute så är det ett tips från mig.

Spritz i baren Luce

Vid 19-tiden träffas Viveca och jag i baren Luce. Vi beställer varsin viol spritz, som är god men tyvärr är den varken lila eller smakar jättemycket viol. Lite besviken blir jag allt. Vi hänger först i baren och dricker halva drinken, så flyttar vi oss ut i loungen mot gatan; det är trevligare stämning och miljö där.

Middag i restaurant Vivace

Ad Astra skyltar med flera restauranter; huvudrestaurangen Viviace, som serverar italienskt, pizzarestaurangen Impasto och orangeriet Cielo. Under sommarhalvåret har La Pizza öppet inne i atriet och det serveras året om en barmeny i Luce. Även om alla ställen har olika namn så är det öppet mellan de olika restaurangerna och all mat tillagas i samma kök.

I vårt paket ingår tvårättersmiddag i Vivace. Vi får välja mellan tre förrätter och tre varmrätter. Viveca väljer fritto misto till förrätt, dvs friterad fisk, skaldjur och grönsaker, medan jag tar in en buffelmozzarella med Taggiascoa-oliver, pesto och olja.

Till huvudrätt tar Viveca örtbakad lamm med puré på jordärtskocka, bakade tomater och cannellinibönor, som är mycket vacker att se på och som enligt henne också smakar utmärkt. Jag tar en pepparhalstrad tonfisk med sallad på oliver, kapris och cipolla di Tropea med pistagenötter och rostade pinjenötter. Min mat smakar också fantastisk men jag har frågat om att få den serverad utan tomater och är tyvärr inte lika fotogenisk som Vivecas. Till maten dricker vi båda varsitt glas cava, som Viveca kompletterar med ett glas nebbiolo till lammet.

Alla våra rätter är goda och vällagde, middagen på Ad Astra imponerar oss båda. Gästerna består dels av hotellgäster men också många boende i området, där den senare gruppen huvudsakligen beställer deras napolitanska pizzor. Poppis mad andra ord! De ser fantastiska ut och hade jag stannat mer än en natt, eller ätit lunch, så hade jag också testat en pizza.

På väg upp till rummen tar vi en avslutande vända i loungen, nu är det ganska många gäster här som spelar biljard och shuttleboard. En klädhängare fylld med ytterjackor vittnar om att många av bargästerna inte heller bor på hotellet.

Frukost i restaurang Vivace

Vi börjar andra dagen på samma sätt som vi avslutade dagen innan; i restaurang Vivace. Frukostbuffén innehåller det mesta av det kalla man kan önska sig, medan det varma serveras som a la carte vid bordet.

Det finns en handfull rätter att välja mellan på a la cartemenyn, och det är en rätt per person som gäller hos Ad Astra. Jag tar pannkaka och Viveca beställer äggröra med bacon. In kommer en styck amerikansk pannkaka till mig och en liten portion äggröra med en baconskiva till Viveca. Ganska snålt och jag kan inte låta bli att jämför med Jacy´z i Göteborg, där jag nyligen var, och där det var fritt fram att beställa så många a la carterätter man önskade.

Läs mer: Hotell Jacy´z med koncepthotellet JQ

Vi sitter länge vid frukosten, sen checkar vi ut och går tillbaka till SPA-et. Tydligen skulle det vara få gäster i SPA-et denna röda påskmåndag, så vi som hade sovit över fick tillgång till klockan 13 också på avresedagen. Solen gassar i bubbelpoolen och vi spenderar nästan hela vår tillmätta tid i denna.

Vad tyckte vi om Ad Astra då?

Vissa delar av hotellet är väldigt snyggt och exklusivt inrett; jag älskar stilen med sammet i dova färger och färgglada kuddar. Stramt och stilrent i formen och nästan minimalistiskt i valen av färg och mönster. Dock känns det som att Ad Astra inte har valt att gå hela vägen med renoveringen, i ett rum har det gamla golvet i terrakotta sparats, i ett annat har inte taket bytts ut och ett tredje har kvar välvda bågar som skriker 80-tal inmurade i väggen. Det framstår som om de har snålat lite på helheten.

SPA-et är mycket fint och den kombinerade swim out- och infinitypoolen är stunning. Känslan i hela SPA-et är lyxig och ombonad. Middagen i Vivace var också väldigt god, vällagad och delikat, och pizzorna på Impaso verkar vara en hit. Ad Astras frukost gjorde inte lika bra intryck som middagen men den var definitivt god.

Rörande klientelet så vill jag säga Maxime har rätt; för mig framstår Ad Astra mycket som ett hotell och en restaurang för den som bor i Södertälje, inte som ett destinationshotell som lockar gäster från Stockholm. För att göra det intrycket komplett så hade Scania en konferens på hotellet samtidigt som vi var där, hur de nu kan ha det under påskledigheten.

Läs mer: The Steam i Västerås
Läs mer: Ellery i Stockholm

Jag kan inte låta bli att tänka att detta delvis beror på att hotellet inte hade en pangöppning på samma sätt ESS-gruppen hade när The Steam och Ellery öppnade, dvs med alla Sveriges största influensers som marknadsförde hotellet. Förutom ett inlägg på Instagram så har jag inte sätt eller läst om någon annan jag följer som har varit på Ad Astra. I dessa dagar har rätt personers marknadsföring i sociala medier ofta mycket större genomslagskraft än reklamboards på stan.

Det är självklart inget fel alls på att vara ett hotell för den som har behov av ett boende just i det området, grejen med Ad Astra var mina förväntningar utifrån hemsidan om att det skulle vara ett destinationshotell. Om det är jag som feltolkade hemsidan eller om hotellets intentioner från början var annorlunda låter jag vara osagt.

Praktisk information om Ad Astra

Ad Astra ligger vid Snäckviken i Södertälje. Det tar 28 minuter dit med bil från Stockholm enligt hotellet själv. Den som reser kommunalt kan ta pendeltåget till Södertälje centrum och promenera en kvart eller ta bussen två hållplatser.

Det finns flera olika paket att boka, där flertalet innehåller SPA och middag. Vi valde Afternoon Indulgence med SPA klockan 13 till 16 på ankomstdagen och middag klockan 20, vilket kostade 2600 kronor för en person i dubbelrum.

Vi bokade rumstypen Spacious Collection Canal View. Utsikten över kanalen var inte mycket att skriva hem om, då kanalen är smal och det byggs för fullt på andra sidan. Men rummet i sig var väldigt fint och bara sittbänken i fönstret var värt de extra slantarna jämfört med ett standsrdrum.

När vi kom tillbaka från SPA-andet så hade vi i båda rummen fått små bakverk serverade. Utöver att dessa var riktigt goda så älskar jag små uppmärksamheter som detta.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Våra aprilresor 2012 till 2021

Av

Lena Löfblad

-

0

April är en månad med lite varierande antal resor, eller mer precist om det görs resor eller ej. Ofta är påsken under denna månad och då har jag ofta varit hemma i Oslo och röjd i trädgården där framför att åka bort.

En och annan resa har det i alla fall blivit, ena året blev det tom fyra under samma månad! Fast vi reser mycket så är detta lite i överkant även för oss.

2012 – Östersjökryssning

Det var påsk och Maxime och jag var på en Östersjökryssning till Tallinn, Helsingfors och St Petersburg. Fartyget var M/S Princess Anastacia, som är gamla Viking Olympia, och var tyvärr så långt ifrån en hit det går att komma. Roliga destinationer, då.

2014 – Portugal

Min väninna Tone gifte sig i Cascais i Portugal helgen innan påsk och jag passade självklart på att göra detta till en hel semester över helgdagarna. Först begav jag mig några dagar till fantastiska Sintra, för att så möta upp min väninna Viveca i Lissabon.

2016 – Iran

Mmmm, finfina Iran. Ett av de finaste länder jag har varit i. Jag skulle gärna åka tillbaka och utforska flera delar; så vacker arkitektur och natur samt så vänliga invånare. Jag reste dit med min norska väninna Hanne och var i Teheran, Isfahan och Shiraz.

2017 – Svalbard, Malta, Argentina, Nice

April 2017 var en månad med i överkant många resor för både Maxime och mig. Först ut var Svalbard för oss båda, en fantastisk resa med massor av snö och vinteraktiviteter.

Dagen efter Svalbard satte jag mig på flyget till Malta. Vi bodde i fina Valletta och åkte till ännu finare Mdina samt till grannön Gozo.

Under påskledigheten åkte Maxime till Buenos Aires för att hälsa på en väninna som var utbytesstudent där ett halvår.

Slutligen åkte Maxime i slutet av månaden en långhelg till Nice med sin farmor, där de också passade på att besöka Antibes och Monaco. Mycket imponerande med tre resor av Maxime under en och samma månad.

2018 – Färöarna

Vår julklapp till vår mamma/mormor var en resa till Färöarna. Vilket ställe och vilken natur! Vi bodde i Torshavn och gjorde fantastiska dagsutflykter därifrån.

2019 – Krakow

Maxime och jag åkte en helg till Krakow. Till trots för magnifik arkitektur och utflykt till saltgruvan Wieliczka, så föll ingen av oss hundraprocentigt för Krakow. Kan ha varit för att överallt runt oss var det brittiska och svenska svensexor.

2021 – Sigtuna

Exakt två månader efter att jag förra, och första, gången bodde på Sigtuna stadshotell så var jag tillbaka. Det var påsk och jag hade lockat med mig min väninna Lotta för häng i Sveriges äldsta stad.

2023 – Södertälje

Årets påskresa gick till Södertälje utanför Stockholm! Närmre bestämt SPA-hotellet AdAstra, som öppnade i höstas. Vi stannade exakt 24 timmar och SPA-ade båda dagarna, chillade i fina hotellrummen och åt en mycket god middag.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Bästa tips till Petra – Ett av världens sju nya underverk

Av

Lena Löfblad

-

4

I över tio år har jag drömt om att återvända till Petra; den rosa staden i Jordanien. Platsen där natur och kultur möts på det mest storslagna sätt. De naturligt skapade mjukt rundade klipporna i varma färger, kombinerat med de 2000 är gamla uthuggna fasaderna.

Det är omöjligt att inte bli imponerad och berörd av detta underverk.

Petras framväxt, fall och återupptäckt

De äldsta delarna av Petra höggs ut i klipporna i etapper från ca är 100 f.Kr. till år 100 e.Kr. Detta gjordes av folkslaget nabatéerna, som var ett nomadfolk från den arabiska halvön. Området där Petra ligger var då det begav sig en strategisk plats där inte mindre än sex olika karavanvägar möttes. Nabatéerna agerade ökenpolis och tulltjänstemän för de karavaner som passerade Petra och staden blev alltmer välmående.

Det var också välståndet och rikedomen som blev Petras fall. Den romerske kejsaren Trajanus ville åt Petras tillgångar och erövrade staden år 106 e.Kr. Samtidigt med detta ändrades handelsvägarna och inkomsterna från dessa sinade. och. På 400-talet kom kristendomen till staden, nya kyrkor restes och befintliga byggnader gjordes om. 300 år senare intog igen araberna Petra men lät staden förfalla och Petra tappade sin glans. Den glömdes bort av omvärlden, endast lokala beduinstammar vistades i området.

År 1812 återupptäcktes Petra av schweiziska Johann Burckardt under en resa för att utforska den arabiska halvön. På vägen dit fick han höra talas om Petra från några lokala bybor och bestämde sig för att utforska området. Det var dock först efter fredan mellan Israel och Jordanien 1994 som området blev allmänt tillgängligt.

Mot Petra

Jag är del av en grupp på en veckolång rundresa i Jordanien och vi kommer fram kvällen innan och sover över. Jag har också varit i Petra för tio år sedan, på en dagstur från badorten Aqaba.

Som så många sevärdheter är det ju tidigare desto bättre som gäller också för Petra. Vi lämnar hotellet klockan 07 på morgonen och börjar gå in i området en halvtimme senare.

Bab al-Siq

Den första biten, kallad Bab al-Siq som betyder vägen till ravinen, går på en grusväg, med klippor och några uthuggna gravar längsmed vägen. Den mest kända delen här är Obesliskkammaren, som är ett mycket bra smakprov på det som komma ska längre in.

Al-Siq – Ravinen

En trappa upp och vi är där. Al-Siq. Den smala ravinen mellan klipporna som leder in till Petras hjärta. Vi kastas rakt in i naturens dramatik. Klipporna är upp mot 70 meter höga och mer eller mindre lodräta, men också mjukt rundade. På det smalaste är ravinen bara tre meter. Ju längre in vi kommer ju varmare blir sandstenen i färgen och man fattar varför Petra har fått namnet Den rosa staden.

Det hela är så dramatiskt, vackert och imponerande att det är svårt att tro att ställen som detta existerar. Jag passar på att njuta till max, både av upplevelsen i sig och att fotografera vad jag ser.

I höfthöjd går vattenkanaler, uthuggna av nabatéerna för mer än 2000 år sedan, för att samla regnvatten och leda det till Petras centrala delar. En bidragande orsak till Petras framgångssaga när det begav sig var att staden var självförsörjande på vatten.

Al-Siq är 1,2 kilometer lång, och med alla stop uppskattar jag att det tog mig en halvtimme att gå.

Khazne al-Firaun – Skattkammaren – The Treasury

Plötsligt öppnar ravinen sig. Vi är här! Khazne al-Firaun; Petras definitivt mest kända byggnad. 25 meter bred och 40 meter hög, i två våningar och med kolonner, korintiska kapitäl och en fris. På svenska Skattkammaren och på engelska The Treasury.

Här finns beduiner som säljer läskburkar och erbjuder kamelridning eller guidning upp till en grotta i bergsväggen mittemot The Treasury. Den mest kända sevärdheten betyder också den mest besökta, flest andra turister och mest kommers. Här finns båda fräscha toaletter och et tehus som också säljer mackor och annan snacks. Perfekt för den som börjar tidigt och missar frukosten på hotellet.

Jabal Al-Madhbah – Fasadgatan – The Street of Facades

Vi lämnar den öppna platsen framför The Treasury och kommer in en bredare ravin vid namn Jabal Al-Madhbah. På vänstra sidan ligger först flera gravar utformade som stora fyrkantiga block och efter dessa en hel vägg med uthuggna gravar i bergsväggen. Det är sistnämnda som har gett denna del namnet Fasadgatan eller The Street of Facades.

Efter alla dessa uthuggna gravar ligger den stora amfiteatern, men denna ska vi inte se riktigt än. Vår guide har en plan.

Upp bland sagolika grottor och hissande utsikt

Vi ska nämligen ta oss upp i höjden. Inte en av de vanliga stigarna, säger vår guide, utan en mycket bekväm liten omväg utan större utmaningar men med fantastisk utsikt. Ja tack, svarar vi.

Vi går uppför en tappa vid graven Tomb of Unayshu och fortsätter på trappsteg uthuggna i berget. Redan efter första avsatsen kommer vi till första belöningen som är en grotta vi kan gå in i, med finaste utsikten över The Street of Facades.

Åt andra hållet ser vi mot dalen och landskapet utanför centrala Petra och Wadi Musa. Jag är alldeles till mig över allt det spektakulära och när guiden vinkar oss mot sig hoppar jag som en gasell fram mellan stenarna på det ojämna underlaget. Och där är den; utsikten över amfiteatern. Bara denna är värt att gå upp för.

Härligheten slutar dock inte med detta, för vi fortsätter och nu kommer vi till en stor grotta med de mest fantastiska naturliga färger och mönster som jag har sett. Det är ljust som marmor, gyllene och mörkorange sjatteringar överallt. Som ett brinnande berg, obeskrivligt vackert.

Kungagravarna – The Royal Thombs

Bara några steg vidare så når vi området för de kungliga gravarna. De arkeologiska utgrävningar som har gjorts har inte gått att härleda till vilken grav som tillhörde vilken nabatéisk kung, gravarna har därför namnsatts efter deras utseende.

Från vänster The Palace Tomb, The Corinthian Tomb, The Silk Tomb och The Urn tomb

Vi passerar först den mest anonyma graven av de tre, The Silk Tomb, dock med vackra färgsjatteringar på fasaden. Målet är den ståtliga The Urn Tomb; belägen högt upp och ovanpå dubbla våningar valv. Denna anses vara den vackraste kungagraven, högrest med fyra pelare och fönster i två våningar. Det går att gå in i The Urn Tomb och taket är mycket iögonfallande.

De två sista kungliga gravarna ligger sida vid sida. The Corinthian Tomb uppvisar en tydlig inspiration från The Treasury men har skadats mer av tidens tand. The Palace Tomb har fått sitt namn eftersom den påminner om en palatsfasad i fem våningar. När det begav sig var fasaden 50 meter lång och nästan lika hög, vilket måste ha utgjort en imponerande syn.

Stigen, landskapet och den bysantiska kyrkan

Ca 150 meter efter The Palace Tomb börjar trapporna upp till Jabal al-Khubtha, som är där man får den fina ovanfrånbilden av The Treasury. Det tar ca 45 minuter att ta sig hela vägen dit; en brant väg men mestadels trappor. På vägen blir man belönad av ännu en vy över amfiteatern, innan man kommer fram till beduintältet som har lagt vantarna på bästa utsiktsplatsen. Vill man se The Treasury från ovan, och det vill man ju, är det bara att snällt köpa te för att få tillträde till området.

Jabal al-Khubtha är inte med i vårt program, i stället svänger vi vänster; och har igen finfin utsikt över det närliggande landskapet utanför ravinen. Vi går på breda stigar och passerar en bro över en smal ravin med en intorkad flod under. Stigen slutar vid den bysantinska kyrkan, vars största behållning är det stora mosaikgolvet som är runt 1500 år gammalt.

Vi rundar av vår egen lilla omväg och går ner mot huvudgatan. Vi hamnar där de 800 trappstegen upp mot Al-Deir, eller The Monastry, börjar, men vi ska inte dit upp i dag.

The Collonaded Street och The Great Temple

I stället svänger vi ut på Petras huvudgata, som här bär namnet The Collonaded Street. Av det som engång var The Collonaded Street kvarstår mycket litet, endast en och annan kolumndel ligger längsmed huvudvägen.

På höger sida ligger den monumentala trappan upp till The Great Temple och vi kliver upp. Till trots för namnet The Great Temple så har man kommit fram till att detta inte var en religiös byggnad, utan en enorm mottagningshall med en teater en trappa upp. I dag återstår endast två terrasser med enorma kolumner.

Därefter är det dags att lämna härligheten igen, fem timmar efter ankomst väntar vår bil utanför för färd mot nya äventyr. Jag går sakta genom Al-Siq tillbaka för att njuta, glada över att inte vara bland hjordarna som nu är på väg in i Petra.

Petra by Night

Kvällen innan gjorde vi också ett kvällsbesök i Petra. Tre dagar veckan är det kvällsöppet och man går då genom Bab al-Siq och Al-Siq i skymningen med levande ljus på marken. Vi avslutar vid The Treasury där fasaden lyses upp i olika färger och en enslig flöjt spelar i mörkret.

Läs mer: En vecka i Jordanien

För mig var detta en helt OK upplevelse, men den går inte att jämföra med att besöka Petra dagtid.

Praktisk information om Petra

Petra är ett UNESCO världsarv sedan 1985 och utsågs år 2007 till ett av världens sju nya underverk.

Petra ligger vid staden Wadi Musa, vilket är ca 18 mil söder om huvudstaden Amman och 10 mil norr om Aqaba.

Det finns en uppsjö av hotell i Wadi Musa, vi bodde på ett Marriott-hotell en liten biltur från ingången till Petras. För den som vill bo i centrala Wadi Musa finns ett trevligt Mövenpick-hotell ett stenkast från ingången.

Öppettiderna är 07 till 19. För bästa upplevelse, dvs färre andra turister, rekommenderas det att hänga på låset på morgonen. Inträdet är 50 JD för den turist som bor över på hotell i Jordanien och 90 JD för den som är i landet på dagsutflykt. Om jag inte minns fel från mitt förra besök så köper man inträdet via sitt hotell för att få det billigare priset. Inträdet för jordanier är 1 JD, vilket jag tycker är mycket sympatiskt.

Petra by Night har öppet måndagar, onsdagar och torsdagar, från 20.30 till 22.30. Inträdet är 17 JD, endast kontant betalning.

En JD är i skrivande stund lika med knappt 15 SEK. Den lokala valutan är knuten mot USD och som i övrigt i Jordanien går det att betala med dollar utan att förlora på kusen. Jag betalade 25 USD för inträde till Petra by Night.

Petra ligger 800 meter över havet och det är betydligt kyligare här än i Aqaba och vid Döda havet.

Resan till Jordanien var en pressresa arrangerad av landets turistorganisation. Bilder, text och synpunkter är helt och hållet mina egna.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Villa Dagmars bar och restaurang Trädgården

Av

Lena Löfblad

-

0

Villa Dagmar ligger på Nybrogatan i Stockholm, ett stenkast från Östermalmstorg. Det kombinerade hotellet och restaurangen öppnade 2021 och på bottenvåningen finns en restaurang längst in i lokalen, vinbaren Dagges mot gatan samt atriet Trädgården som också dubblerar som cocktailbar.

Stället blev snabbt en favorit för många stockholmare, så också för mig och mina vänner, och det är särskilt Trädgården vi dras till. Här träffas vi for ett glas vin efter jobbet eller en lördag eftermiddag. Jag har också suttit här en och annan gång med datorn och jobbat dagtid. Lokalen är ljus och öppen och det finns både en stor bar att sitta runt eller en mängd soffor och mindre bord.

Deras drinkar är utomordentliga, med enorma isspjut i, som aldrig smälter och som inte gör drinkarna vattniga. Menyn i Trädgården är lagom stor och allt jag har ätit är väldigt gott. Det finns några varmrätter, som sallader, tartar och club sandwich, och en handfull pizzor att välja mellan. Utöver detta erbjudes det också desserter i form av glass eller mousse.

Jag har testat flera rätter; club sandwich, som serveras med pitabröd och separat sås vid sidan om kycklingen, kycklingsallad samt både den vita pizzan med chevre och den röda med svamp. Flera av rätterna som serveras är dekorerade till rena konstverken och att äta med ögonen är också något jag uppskattar.

Jag har sedan öppningen haft ögonen på Villa Dagmar för en staycation och bo över på hotellet också; än så länge har det tyvärr inte blivit av. Ännu mer sugen blev jag när mina norska vänner var i Stockholm över nyår, medan jag var i Poznan, och bodde i två olika rum; det ena hade badkar i rummet! Ja, tack. Jag får se när jag får till en staycation, det har länge varit högt på listan.

Kalvschnitzel a la mode — kalv, Gruyère, prosciutto cotto och örtsmör

*Pizza Al Funghi — confiterad Karl-Johansvamp, champinjoner, rödlök, torkad skinka och XO-sås*

Sallad Niçoise — grillad tonfisk, grönsallad, bönor, oliver, tomat, ägg och sardeller

Pizza Chevre — getost-Sainte Maure, lavendelhonung, pistage, n’duja salami och timutpeppar

*Fruktig och syrlig longdrink som bartendern freestylade till mig / Kycklingsallad — oliver, kronärtskocka och parmesan*

Oxtartar Toscana — parmesan, sardeller, Chianti-kokt lök, svartpeppar och vitlök

Läs mer: Restauranger i Stockholm

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

4 hotell mitt i stan med takpool

Av

Lena Löfblad

-

0

Jag tycker mycket om kombinationen pulserande stad och att sola och bada. På en weekendresa gillar jag att vika några timmar eller en dag åt att vila i solen, och enligt mig är den optimala lösningen då att bo på ett hotell mitt i stan med takpool. Självklart går det att åka iväg till en strand för några timmar men finns det en pool på hotellet så är det lätt att bara slinka upp dit någon timme på väg in eller ut.

Poolen behöver inte vara så stor, det viktigaste för mig är solsängen och ha möjligheten att kyla ner mig vid behov. Det jag alltid kollar upp är solförhållanden vid poolen, detta är särskilt viktigt om det är en pool på marknivå då det ofta är andra byggnader som skuggar vid något tillfälle under dagen. Jag brukar gå grundligt till verks genom att kika på alla bilder som finns i annonsen; ser det ut som andra byggnader kan skugga? Därefter läser jag alla recensioner; skriver någon något om poolen? Ibland kikar jag på Google Maps för att se åt vilket väderstreck poolen poolen ligger. Är jag fortfarande osäker har jag vid två-tre tillfällen mailat till hotellet och frågat om solförhållanden. Varje gång har jag fått seriösa och ärliga svar, men jag har också skrivit i mailat att solandet är viktigt för mig.

En annan viktig faktor är antalet solsängar; finns det bara ett fåtal är tyvärr risken stor att de är upptagna när jag kommer dit under eftermiddagen. Så nära men ändå ingenstans att ligga ner.

Här har jag samlat fyra hotell jag har bott på som har haft mycket fina takpoolar, miljö och hotelläge.

Las Palmas på Gran Canaria

Hotellet La Cordial de Vegueta ligger i Vegueta, dvs Las Palmas gamla stadsdel, på Gran Canaria. Vegueta ligger en kvarts bilresa från turiststranden Canteras, många turister kommer hit på dagstur men färre väljer att bo här.

Hotellet La Cordial valde jag just för takpoolen. Detta är ingen stor pool, mer för att doppa sig, men solsängarna är relativt många, vilket ofta är en bristvara vid små pooler. Utsikten från poolen är också stunning, nästgårds ligger det gamla biblioteket med sin fina fasad. På taket finns också en bar med många bord, som på kvällen fylls upp av glada kanarier. Läget är absolut mitt i stan.

spanien kanarieoarna gran canaria vegueta las palamas

Kyrenia på Norra Cypern

Detta hotell valde jag också för poolens skuld. The Arkin Colony Hotel är ett femstjärningt hotell med casino och har en stor pool på taket i Kyrenia. Utsikt åt ena hållet mot havet och borgen och åt andra hållet mot bergen på de centrala delar av Cypern.

Till torget och huvudgatan tar det två minuter att gå och fem minuter till hamnen.

Florens i Italien

Igen ett hotell som jag valde enbart för poolens skuld. Hotel Kraft i sig är totalt o-charmigt och inget att skriva hem om. Men Florens är en stad utan stränder och jag ville ha möjlighet att sola och bada när jag var där. Att det sedan var för kallt för detta i oktober kom som en liten överrakning.

Krafts största behållning är absolut utsikten till katedralen Il Duomo från takpoolen och den stora terrassen en våning ner. På terrassen går det också att äta frukosten. Läget är tyvärr en kvarts promenad från city, vilket jag bokade med helt öppna ögon då jag hade varit i Florens tidigare. Det finns också andra hotell med takpool i staden men oftast till en betydligt högre kostnad.

Stockholm i Sverige

The Winery Hotel ligger vid Brunnsviken i Solna, en bit utanför Stockholm. Hotellet är relativt nyöppnat och producerar vin i sitt vineri på bottenvåningen. I restaurangen är det vinet som bestämmer vilken mat som serveras till.

På taket ligger en liten men knakande god takpool och det finns ett fåtal solsängar. Om det önskas att sola och vila gäller det att inte söla efter frukosten. Det finns också en bar och flera bord att sitta vid. På detta; finfin utsikt över Brunnsviken, det gäller bara att blicka över motorvägen som går precis utanför hotellet.

Bubblare – Marina Bay Sands i Singapore

Jag har varken bott på hotellet eller badat i den berömda infinitypoolen, men jag har besökt baren bredvid och avundsjukt sett över staketet och in på hotellgästerna i poolen. Jag ångrar fortfarande att vi inte kostade på oss att bo på Marina Bay Sands då jag var i Singapore med en väninna, nästa gång jag ska till staden ska jag definitivt bo där.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

En vecka i Jordanien

Av

Lena Löfblad

-

6

– Artikel i samarbete med International Drivers Association –

Jag har precis kommit hem efter en veckas rundresa i Jordanien. Jag har förflyttat mig från norr till söder i landet i detta fantastiska land och upplevelserna har stått i kö. Livlig storstad, storslaget världsarv, bada i Döda havet, sova i tält i öknen, lyxhotell vid stranden och god mat.

En vecka som innehöll precis allt jag gillar.

Amman

Resans första dag spenderades i Amman, där vi såg vi ruinerna efter det stora citadellet mitt i stan, vi besökte marknaden och färgglada gatan Rainbow Street.

Både till lunch och middag vankades det meze; dvs smårätter bestående av bland annat olika röror. Mmmm, hummus gjord på kikärtor, baba ganoush på auberginer och labneh från avrunnen yoghurt. Bland det godaste jag vet och jag tröttnar aldrig.

Döda havet

Döda havet ligger bara en timme från Amman, vilket gör det till en populär helgdestination för boende i Amman. Vi kom hit precis efter lunch och hade en fantastisk eftermiddag och kväll där vi guppade omkring i det supersalta vattnet, kletade in oss med lera från Döda havet och solade vid den fina poolanläggningen.

Petra

Nästa stopp på rundresan var den rosa staden Petra, upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Här passade vi lika bra på att både göra ett kvällbesök och ett besök dagtid. På kvällen är vägen in bland de branta klipporna upplyst av levande ljus och den kända fasaden till The Treasury lyses upp i olika färger.

Dagtid har man åtkomst till hela området och det är magiskt vackert och storslaget. Vi var på plats strax efter klockan sju på morgonen och gick därifrån klockan tolv; men jag hade gärna stannat ännu längre. Det gick dock icke, för ännu ett äventyr väntade.

Wadi Rum

Nu var det nämligen dags för öknen Wadi Rum. Här fick vi bo i halvklotsformade glampingtält, med riktiga sängar och eget badrum, åka på ökensafari i jeep och se solnedgången samt rida på kamel. Ett riktigt magiskt drömdygn. Inget är som öknen.

Aqaba

Sista stopp på resan var staden Aqaba, belägen vid Röda havet. Detta är en badort och utöver att sola vid poolen på vårt top notch hotell Hyatt-Regency så passade vi på att åka på en båttur med möjlighet för att snorkla och se både koraller, fiskar och ett gammalt plan i vattnet.

Efter Aqaba var resan över och det var dags att bege sig till Amman och flygplatsen igen. Till trots för tonvis med väldigt varierade upplevelser i Jordanien så är det ett ganska litet land, det tar knappt fyra timmar från Aqaba till flygplatsen utanför Amman. Bästa sätter att uppleva Jordanien är en rundresa med bil och för att hyra bil är det bra att kunna visa upp ett internationellt körkort.

Maten var verkligen jättegod hela veckan; på riktigt åt jag hummus och baba ganoush till både frukost, lunch och middag varje dag hela veckan. Och vad tar jag mig själv i att göra nu när jag skriver detta? Jo, jag drömmer om mera hummus här hemma i Stockholm.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Våra marsresor 2012 till 2023

Av

Lena Löfblad

-

0

Mars! Årets mest lovande månad. När årstiden under 31 dagar ändras från vinter till vår, från kallt och grått till sol och vårvarmt och när dagen blir 2,5 timmar längre. Månaden när livet igen känns hoppfullt.

Mars är också månaden jag fyller år! En finfin månad på alla sätt, också för att resa. Såhär har Maxime och jag rest de senaste tolv åren.

2012 – Kap Verde

Mars 2012 åkte jag på en sista minuten charterresa till ön sal på Kap Verde. Jag gillade Kap Verde skarpt och tyckte inte alls att det blåste plågsamt mycket, som alla säger.

2013 – Turkiet

Under påsken 2013 åkte min väninna Viveca och jag på en rundresa till Turkiet, där huvudnumret för oss var två dagar bland kalkstensbassängerna i Pamukkale. Vi började resan i Antalya, där vi också tyckte mycket om den gamla stadskärnan.

2014 – Marocko

Det vankades pressresa till Marocko! Vi åkte först på en fyradagars resa till en glampingcamp i Saharaöknen, för att avsluta med några dagar i Marrakesh. Mitt första möte med glamping; något jag älskade direkt.

2015 – London

Jag träffade upp mina norska väninnor i London, där vi bland annat drack Alice i Underlandet-inspirerad afternoon tea. Tyvärr ett fruktansvärt regnväder precis hela tiden, men så kan det ju bli i London.

2016 – Berlin, New Orleans/Chicago och Venedig

Mars 2016 var ett månad då både Maxime och jag reste mycket. Jag började månaden med att hälsa på min syster, som då bodde i Berlin. Vi gjorde både klassiska turistgrejer och hon tog med mig till hidden gems som hon hade upptäckt under tiden hon hade bott där.

Under påsken åkte jag en vecka till New Orleans med mina vänner Lotta och Mats; en stad som är precis lika jazzig i verkligheten som det som visas på film. Superhäftig på alla sätt. Eftersom vi skulle mellanlanda i Chicago på vägen hem så passade jag på att hoppa av där och stanna några dagar.

Maxime firade påsk i Venedig med dåvarande pojkvännen; enligt henne precis lagom temperatur och inte överbelamrat av andra turister.

2017 – Tokyo

Körsbärsblomning i Japan! 🌸 Jag hade en bonusresa med SAS att ta ut och tog det excellenta beslutet att lägga denna till Tokyo och Kyoto, dessutom mitt i körsbärsblomningen.

japan-körsbärsblomning-tokyo-kyoto-sakura

2018 – Beirut

Påskresa igen! Viveca och jag åkte till Libanon i Beirut. Vi åt fantastisk mat, gick flera miljoner steg, och gjorde en fantastisk dagsutflykt. Libanon är ett fantastiskt land men kanske inget att åka till just nu.

2019 – Mexiko

Jag satte mig på charterflyget på min födelsedag! Målet var fina ön Isla Holbox och jag var supernöjd med mitt val. Precis som jag ville Mexiko skulle vara. Jag hann också med en dagsutflyckt till världsarvet Chichen Itza och åt genomgående fantastisk mat.

2020 – Georgien

Precis dagarna innan världen stängde ner i mars 2020 så hann Maxime komma hem från kompisgängets skidresa till Gudauri i Georgien, hon åkte hem tidigare pga jobb. Alla andra var kvar när flyg efter flyg ställdes in men de kom sig mirakulöst hem som planerat. Georgien erbjuder en annorlunda men mycket bra skidresa.

2021 – Restauranger i Stockholm

Covid härjade igen och resandet begränsades. Dock passade jag på att skapa lite resekänsla med staycations på hotell och restaurangbesök i Stockholm. Under mars åt jag både på Farang med Maxime och på då nyöppnade La Perla by Ingrosso med mina väninnor.

2022 – Kenya

Världen öppnar och det går att resa igen! Jag var då snabb med att boka en safariresa med standinslag till Kenya. Tio fantastiska dagar och jag var så glad när jag kom hem.

2023 – Jordanien

Det var dags för ett återseende med Jordanien! Under en vecka har jag varit på rundresa till huvudstaden Amman, vid Döda havet, besökt den rosa staden och världsarvet Petra, sol- och badorten Aqaba samt bott i glampingtält i öknen Wadi Rum.

En mycket bra spridning på resorna under mars månad, dvs olika sorters resor och upplevelser. Strand, skidor, storstäder, safari, världsarv, naturupplevelser, öken, turkost vatten och vit snö. Mars; jag gillar dig.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Området Sakarya och staden Sapanca utanför Istanbul – Våra 8 bästa tips

Av

Lena Löfblad

-

0

istanbul-topkapi — Aldrig har en färskpressad juice smakat så gott

Cirka två timmar öster om Istanbul ligger området Sakarya och staden Sapanca. Istanbul och ständerna i alla ära, men här finns det äkta Turkiet, med genuin mat och dryck.

Häng med utanför de vanligaste turiststråken men ändå i storstadens närhet.

1 Richmond Nua hotell och SPA i Sapanca

Richmond Nua ligger vackert till vid Sapancasjön, och alla hotellets rum har utsikt över vattnet. Flertalet hotell i och omkring Sapanca har SPA, så också Richmond. Fördelen här är att det är ett hotell bara för vuxna, så det blir inga överraskningar med massa barn i SPA-et.

I SPA-et fick jag en hamam-behandling, jag märkte tydligt skillnad på kvaliteten på produkterna som användes här och andra ställen. Det finns en utomhuspool och stora gräsmattor samt en trevlig promenadstig längsmed vattnet.

2 Strandpromenaden i Sapanca

Ett litet stenkast från hotell Richmond Nua ligger stadens strandpromenad. Här finns restauranger på pelare i vattnet, affärer, restauranger och barer längsmed promenaden, det går också att hyra en trampbåt.

I början av december var det en fredagskväll många som flanerade omkring, jag kan förställa mig hur livligt det är här på sommaren.

3 Elite World Grand hotell och SPA i Sapanca

Elite World Grand hotell och SPA är ett stort och lyxigt hotell i utkanten av Sapanca. Jag bodde inte på hotellet men besökte SPA-et och fick en Bali-massage. Lyxig känsla både på hotellet, SPA-et och utomhusområdet. Mitt absoluta val vid en resa tillbaka.

4 Sasa och Golevi restauranger i Sapanca

Jag skrev ovan att flertalet hotell i Sapanca har SPA men det är också så att många av restaurangerna är belägna på hotellen. Vi åt på de två restaurangerna Sasa och Golvevi, som både serverade turkisk och internationell mat.

Sasa ligger vackert på en pir utskutande i vattnet, med stora panoramafönster och en liten terrass. Golevi har både fönster och tak som kan öppnas och en stor uteservering med bord helt ute mot vattnet. Som nämnt ovan; båda är också hotell.

5 Floden Acarlar Gölü Longozu

Även om Sapancasjön är fin så är det ju kul att se lite mer av omgivningarna. Floden Acarlar Gölü Longozu, eller Acarlar Foodplain, är en flodslätt. Och vad är en flodslätt eller flodstrand? Det ska jag förklara, för jag fick själv googla floodplain; det är ett område som brukar översvämmas av floden och som ger bördig mark som bland annat lämpar sig för odling.

Längsmed floden har det byggts trädäck, där det tar ca en halvtimme att gå fram och tillbaka. På vår högra sida går floden och i december är miljön mystisk och spöklik. På vänstersidan ligger gårdar och det odlas på den fruktbara marken. Den rurala känslan är påtaglig.

6 Tunatan restaurang

Tunatan restaurang är känt över stora delar av Turkiet för sina efterrätter gjorda på pumpa. Här finns en hel monter med efterrätter som alla har detta som huvudingrediens. Pumpan tillagas steg för steg, där varje steg kan ta upp mot ett dygn, och varje steg blir också en sorts efterrätt samtidig som den också kan tillagas vidare i nästa steg för att bli en ny variant.

Jag är ingen stor fan av pumpa, men flera av efterrätterna var riktigt goda. Kan det bero på sockermängden?

7 Den ottomanska staden Tarakli

Tarakli, en mycket välbevarad ottomansk stad med anor från 1500-talet blev en stor favorit hos mig. Så stor att det blev en egen artikel.

Läs mer: Den ottomanska staden Tarakli

8 Kombinera med en natt i Istanbul

Självklart ska du passa på att stanna till i Istanbul också. Jag kan rekommendera både stadens historiska område Sultanahmet, med Hagia Sofia, Blå moskén och Topkapipaltset.

Ett annat bra tips är området Beyoglu, med massor av caféer och restauranger, bland annat Mikla med en Michelinstjärna.

turkiet istanbul mikla restaurant michelin

Läs mer: Hagia Sofia och Basilikacisternen
Läs mer: Topkapipalatset
Läs mer: Blå moskén
Läs mer: Stadsdelen Beyoglu
Läs mer: Stjärnkrogen Mikla

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Grönland – Bland isberg och valar i Disco Bay

Av

Lena Löfblad

-

0

På Grönland bor vi största delen av tiden i staden Ilulissat. Utanför ligger Diskobukten, eller Disco Bay, och här är det flest isberg på hela Grönland. En given destination för oss, för varför åker man till Grönland om det inte är för isbergens skuld?

Vi fattar fort att den mest populära aktiviteten i Ilulissat är midnattsbåttur, så denna är vi snabba med att köpa.

Med båt mot Ilulissatfjorden

Avfärden är klockan 21 på kvällen, från bryggan nedanför hotellet Hvide falk, vilket passar oss alldeles utmärkt då detta är hotellet vi bor på. Båten är lite sen i land, och släpper snabbt av de som har avslutat sin båttur och vi går ombord.

På väg ut får vi veta varför de var sena, det finns en hel skock knölvalar ute i bukten och de var tvungen att spana in dem. Vi får veta att vi kommer inleda vår midnattsbåttur med att åka till samma ställe, så att vi också får se valarna. Mycket bra beslut.

Vår båt vid namn Snilla är lagom stor, så att vi kan röra oss runt lite, men inte bland de stora röda som man ser glida omkring på vattnet.

Kaptenen gasar på för att hinna med valarna innan de förflyttar sig för lång bort. Guiden märker att jag blir lite otålig när vi swishar förbi det ena isberget efter det andra, men lugnar mig med att det kommer bli massor av tid för isbergen efter valarna. Tumme upp!

Valarna i Diskobukten

Vi ser valarna från avstånd, de är ganska lätta att identifiera där de blåser upp vatten när de andras ut. De dyker igen snabbt och kan simma ganska långt innan de kommer upp igen, men vi har tur och de rör sig inte alls långt från båten. Runt oss ser vi fyra-fem valar dyka och komma upp igen.

Upplevelsen är magisk, jag älskar hur de låter när de kommer upp. Vi stannar ett bra tag men vi måste åka vidare. Vi har ju egentligen ett helt annat program än valar för kvällen.

Isbergen och glaciären Kangia

Orsaken till att det finns så många isberg i Diskobukten heter Kangia, och är en glaciär. Kangia är största glaciären på norra halvklotet och producerar imponerande 20 miljoner ton isberg per dygn, året om! Detta är alltså enorma mängder. Glaciären ligger längst in i Disco Bay, ca fem mil inåt på ön från Ilulissat, som ligger helt ute vid havet.

Isbergen ligger verkligen tät i tät, överallt runt oss finns de i olika storlekar. Några är enorma, som stora öar och jag läser att de är flera hundra meter långa, och andra mindre. Finast är de med räfflad yta, som jag inte tröttnar på att fota från alla vinklar.

Vi glider omkring på vattnet i vad som känns som evigheter och jag vill inte att det ska ta slut. Isberg flyter runt mig på alla håll och huvudet vrids runt-runt-runt. Vi åker så långt in i Diskobukten och mot Kangia som går för isen just i dag; detta ändras dag för dag. Vi har en liten båt och vill absolut inte fastna.

Läs mer: Val och valross på Svalbard

Solen blir mer och mer gulorange och detta är det närmaste vi kommer solnedgång på Grönland, på sommaren är det midnattssol och solen lyser dygnet runt. När vi inte kommer längre in stannar båten en ett tag och vi njuter utsikten och stillheten. Det känns som vi är helt själva på hela Grönland. Guiden serverar drinkar med flera tusenårig is i, som han fiskade upp ur havet någon timme tidigare och som han har hackat loss isbitar från.

På väg tillbaka svänger vi förbi och ser den gamla inuitbosättningen Sermermiut. Några minuter innan midnatt kliver vi i land igen på bryggan och jag är extremt glad för att jag har femtio metar att gå till hotellet.

Läs mer: En vecka på Grönland – Dag för dag

Diskobukten och Ilulissatfjorden, inklusive Sermermiut, är med på UNESCO:s världsarvslista. Vi köpte vår båttur från Albatros Arctic Circle, som också äger hotellet Hvide falk.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Riche Fenix på Götgatan på Söder

Av

Lena Löfblad

-

0

Restaurang Riche Fenix ligger längsmed kända Götgatan på Söder i Stockholm. Stället öppnade hösten 2022, ingår i gruppen Svenska brasserier och är i familj med bland annat Riche och Sturehof vid Stureplan.

Detta var höstens stora snackis; alla ville dit. Mitt första besök var en fredag några veckor efter att de hade öppnat, när min väninna och jag kom dit en kvart innan öppning klockan 16 en fredagseftermiddag ringlade redan kön på trottoaren. Fem minuter efter öppning var alla bord tagna.

Grilled cheese på surdegsbröd med tomatsalsa

Lokalerna inhyste från början apoteket Fenix, som under 1980-talet ersattes av baren och restaurangen Fenix; där stora delar av originalinredningen från apoteket behölls. 2014 flyttade amerikanska kafékedjan Starbucks in, och all tidigare inredning revs ut och väggar vitmålades. 2021 började renoveringen av det som skulle bli Riche Fenix; färg och karaktär är återigen tillbaka i lokalen.

Lokalerna

Riche Fenix lokaler består av tre delar; baren med STOP-skyltarna, stor bardisk i sten och terrakottafärg på väggarna, till väster om denna en matsaldel som också går i terrakotta och längst in en blå matsal. Det går inte att boka bord och det är först till kvarn som gäller. Maxime och jag är här en onsdag i mars när snön vräker ner och de flesta stannar hemma.

Varmt bröd med egenkärnat smör och mortadella / Tortellini med spenat, pecorino och parmasan

Vi ankommer strax efter att Riche Fenix öppnar klockan 16 och det går att välja och vraka mellan borden. Vi sätter oss först vid ett fönsterbord i bardelen men det är iskallt utomhus och drar kallt från fönstren. I stället hittar vi ett bord i den främre matsalsdelen, under en snygg fris och runt hörnet från en hjärtformad spegel som Maximes syster har gjort.

Maten på Riche Fenix

Detta är mitt tredje besök på Riche Fenix. Några känner jag igen och har provat medan andra är nya. Korv i bröd i bröd med merguez, senapskräm och rostad lök för 80 kronor är redan en klassiker och är kvar, det samma är tartaren på innanlår med citronkräm och löjrom ovanpå bitar av belgisk våffla.

Vi är hungriga och tar in allt gott på menyn. Vi börjar med varmt bröd med deras eget kärnade smör och dagens chark, som är mortadella. Bröder och smöret är himmelskt; när jag först äter bröd vill jag att det ska vara så. Jag äter inte mortadella men Maxime gillade denna mycket. Till detta tar jag en mellanöl och Maxime ett glas cava.

Efter en liten paus beställer vi flera rätter. Det blir nu den tidigare nämnda tartaren, asiatiskinspirerad sticky chicken med salladslök, chili och sesam, tunna pommes med majonnäs, tortellini med parmesan, pecorino och spenat samt grilled cheese med tomatsalsa.

Mina vänner har båda de tidigare besöken tagit in tartaren och Maxime gör också detta. Det kommer fyra fyra bitar med mycket kött och rejäla klickar löjrom. Mycket prisvärt för 160 kronor. Mina vänner har älskat denna vid tidigare besök, men Maxime blir inte helt såld.

Grilled cheese är gjort på riktigt gott surdegsbröd och med en smakrik ost. Tomatsalsan är en passerad sås som ifs är god men jag tycker den tar bort fokuset från det goda brödet och osten. Pommesen är krispiga och goda, visst är riktigt tunna godast?

Maximes systers spegel, del av utställningen I´ll be Your Mirror

Tartar på innanlår med citronkräm och löjrom på belgisk våffla

Sticky chicken är kryddstärk och god; kombinationen mört kycklingkött och den krispiga sötstärka ytan är en stor favorit hos mig. Riche Fenix variant faller mig gott på läppen och jag blir alldeles lyrisk över den fina skålen den serveras i.

Tortellinin är krämigt, al dente och toppad med parmesanflak. Som förväntas ganska mild i smaken; tyvärr gör jag misstaget att äta kycklingen innan och denna rätt blir väldigt smaklös efter den kryddiga kycklingen.

Detta är första gången jag är på Riche Fenix en vardagskväll och stämningen är betydligt lugnare än vid mina tidigare besök. De två tidigare gångerna har vi suttit vid de pyttesmå barborden i den stimmiga bardelen, jag älskar stämningen och att sitta där.

Läs mer: Husman på restaurang Tranan i Stockholm
Läs mer: Italienskt på Omino by Ingrosso

Jag gillar Riche Fenix mycket; både stämningen, lokalerna och maten, och kommer definitivt att återvända flera gånger.

Sticky chicken med salladslök, chili och sesam

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Diani Beach – Paradisstrand i Kenya

Av

Lena Löfblad

-

2

Når jag förra året skulle åka på för safari i Kenya så var det en självklarhet med några dagar sol och bad också. Diani Beach är den mest kända stranden i landet, och det framkom snabbt att här finns allt vad jag söker för en strandsemester. Turkost vatten och vit sand är det bästa jag kan få i strandväg.

Jag kommer tillbaka till Mombasa tågstation efter min safari, utanför stationen väntar en bil från mitt hotell på mig med en skylt med mitt namn. Knappt tre timmar senare är jag framme på mitt boende The Sands at Nomad. Diani Beach är lång och min resort ligger på den södra och lugnare delen.

Jag har bokat et dubbelrum mot trädgården och får ett stort och rymligt rum på andra våningen med trä, snygga turkosa detaljer och stor balkong. Jag älskar rummet från första sekund.

The Sands at Nomad

The Sands at Nomad är et femstjärningt hotell och det märks på detaljerna. Servicen är oklanderlig både i reception, i restaurangerna och vid poolen. På rummet fylls det på obegränsat med gratis vattenflaskor, viket är mycket bra för mig som dricker väldigt mycket vatten när det är varmt.

Poolområdet, som ligger snett nedanför min balkong, är mycket vackert. Mitt i ligger en ö med ett bord, runt poolen finns både solsängar och sittgrupper. Det finns givetvis en strandbar, som också serverar mat, och kvällstid byggs tapanyakirestaurangen Riva´s upp bredvid poolen.

Framför poolen ligger stranden för oss som bor i hotellrummen. Lyxiga cabanas på gräsmattan; ja tack till sandfritt runt sängen, och en trappa ner till den vita stranden. Vattnet är stärkt turkost och kristallklart och mycket varmare än vad jag trodde det skulle vara i mars. Jag är dåligt på att gissa temperaturer, men skulle anta 23-24 grader.

Apor och bush babies

Apor leker i träden nära stranden och plundrar sopkorgarna för matrester. Jag tillhör de som älskar apor och tycker de är supersöta, jag kan ligga i timmar och kika på dem.

På kvällen kommer det bush babies till poolbaren, som matas med uppskuren frukt. Personalen har märkt hur förtjust jag är i aporna, och berättar att de kommer fram varje kväll för att få mat. Jag ska lyssna efter något som låter som bebishyl i 19-tiden, då är det dags att gå ner. Det går inte att missa deras läten när jag först är uppmärksam. Jättesöta varelser med stora öron.

Jag försöker verkligen att fota de små djuren, men det är för mörkt och de är för snabba där de ilar fram och tar faten för att sticka igen, så jag får tyvärr inte en enda bra bild.

Bush babies heter egentligen galgoer, eller öronmakier på svenska, och är i släkt med lemuren.

Nomad Beach Bar och Indulge Fine Dining

Till vänster vid poolen går stigen till strandrestaurangen, en trevlig promenad förbi bungalowerna med egen uteplats och privat del av stranden.

Strandrestaurangen öppnar för frukost och stänger efter middag. Här finns flera olika avdelningar, med höga stolar vid barbord, vanliga enkla bord och sittgrupper med färgglada kuddar mot vattnet. Mitt i restaurangen ligger ett rum med ett enda stort bord, som är fine dining-restaurangen Indulge.

Det finns också ett utomhusrum där det ställs ut konstverk skapade av lokala konstnärer; så otroliga häftiga grejer men som tyvärr inte passar hemma hos mig. Mest imponerande är porträtten på kända personer som har skapats av LP-skivor.

Läs mer: Safari i Tsavo nationalpark nära Mombasa

Frukosten beställs från a la cartemenyn och redan första dagen hittar jag mina favoriter. Pannkakor, fruktsallad, och ägg och bacon utan ägg samt apelsinjuice. Frukosten brukar jag äta vid de vanliga borden, medan middagen äter jag antingen i sofforna mot stranden eller vid de höga barborden som också har utsikt över stranden.

Praktisk information om Diani Beach

Diani Beach är en lång strand söder om Mombasa. Ju längre norr, ju mer exploaterad. The Sands at Nomad ligger långt söderut, på Google Maps ser jag att det står Baobab Beach här, men hotellet sa själv Diani Beach.

Det tog i underkant av tre timmar att köra från tågstationen i Mombasa, inklusive färja från Mombasa Island till fastlandet. Under sommaren 2022 öppnade en ny bro och motorväg, vilket betyder att resan nu ska gå på under halva tiden.

Det går shared taxis/minibussar från Mombasa till Diani Beach men jag lyckades inte ta reda på när de gick och från var, så det slutade med att jag bokade en dyr hotelltaxi. När jag letade efter denna vid Mombasa tågstation såg jag att minibussarna gick också därifrån. Dock har jag ingen aning om hur ofta de går, vad det kostar och vad de stannar på stranden.

Jag tyckte väldigt mycket om The Sands by Nomad. Känslan var lyxig och fräsch, men det kändes ändå litet och personligt. Jag kikade också på systerhotellet The Sands att Chale Island, men valde bort det för att det ligger på en ö, och jag var rädd att det skulle kännas ödsligt, samt att det ligger längre söderut och jag vill minimera transportsträcken.

Jag hade varit på safari innan jag kom till Diani Beach, men för den som bara ska dit så går det att göra dagsutflykter till bland annat närliggande Shimba Hills Nature Reserve för safari där.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Restaurang Tranan – En klassiker sedan 1929

Av

Lena Löfblad

-

2

Jag åt nyligen middag med några grannar i min bostadsrättsförening. Vi gör detta årligen och brukar ofta gå för klassiska ställen, denna gång föll valet på Tranan vid Odenplan i Vasastan.

Numera består Tranan av tre fristående delar; Tranan café och restaurang, Grusgrus vinbar samt Tranans bar belägen i källaren. Vi var i restaurangdelen, med rutiga dukar och konst målad på väggarna.

Tranans historia

Tranan café och restaurang öppnade redan år 1929 och har alltid legat på samma adress på Karlbergsvägen. Här serveras husmanskost och den stekta strömningen har funnits med på menyn sedan öppningen. Detsamma har vissa av bryggerimöblerna som fortfarande står i matsalen.

När Tranan öppnade var det ett ölcafé, med generösa öppettiden från 05 till 24. De anställda var kvinnor och gästerna var män. De stora fönstren mot gatan, som de flesta nutida gäster älskar för luftigheten, var ett generellt krav från polisen då ölcaféer inte fick ha gardinerna fördragna, så att ordningsmakten lätt skulle kunna kika in.

Tranan fick snabbt många stamgäster, en av dessa var poeten och Klarabohemen Nils Ferlin, som ofta satt vid ett bord och skrev på baksidan av kvitton.

Förrätter på Tranan

Maten är som sagt klassisk och husman. Vi tar alla fem toast skagen till förrätt, som kommer in vilande på en toastrundel, och med en klick sikrom ovanpå. Mycket gott och en ganska stor portion för att vara förrätt. Som fördrink har vi tagit in en flaska mousserande vitt från Bairradaregionen i Portugal, och vi tar lika bra in en till likadan flaska till förrätten.

Huvudrätter

Som varmrätt går vi för lite olika val; det blir lax med gräddstuvad potatis, klassisk biff rydberg och svensk entrecote.

Laxen är egentligen gravad, men när jag har lite svårt för detta så erbjuder servitrisen raskt att de kan steka på den. Den kommer in i fyra skivor med mycket fin stekyta, precis som jag gillar min fisk. Jag gillar senapssås mycket och har behållit tillbehöret till originalrätten. Till min mat fortsätter jag med det vita mousserande vinet.

De tre tallrikarna med entrecote kommer in med en rejäl klick smör med rostad vitlök ovanpå, samt med varsin lilla bytta med potatisgratäng, tomatsallad och rödvinssås. Perfekt tillagad och väldigt gott, enligt de som valde köttbiten.

Minst lyckat var Tranans version av biff Rydberg. Köttet var segt och av smakerna var det inget som stack ut. Stor besvikelse hos grannen som stod mellan Rydberg och entrecoten, eftersom de andra var helnöjda med sitt val.

Till köttet tar de andra in en flaska rött från Laurent Miguel, en blandning av cabernet sauvignon och syrah, som alla upplevde att gifte sig fint med rätterna.

Efterrätter på Tranan

Jag har egentligen bestämt mig för att inte ta efterrätt, men när majoriteten önskar detta så faller vi två andra för grupptrycket. Det serveras två creme brulée med knäckig yta och fin smak, enligt de som tog denna.

Vi tre andra tar alla chokladfondant, som serveras med vaniljglass, hallon och hasselnötter. Detta är lika gott som det är vackert; den smakrika och fylliga choklad passar mycket bra ihop med de syrliga hallonen och det hela rundas fint av med den gräddiga vaniljglassen.

Glada och nöjda promenerar vi den knappa kvarten från Tranan hem till vår fastighet. Magen är ganska så full och uppskattar lite lätt massage.

Notan går på ganska så exakt 6000 kronor. Då ingår fem för-, huvud- och efterrätter, tre flaskor vin och två glas, samt kaffe till desserten. En mycket lyckad kväll, om vi bortser från incidenten med biff Rydberg.

Läs mer: Fem bra restauranger i Gamla stan
Läs mer: Fyra bra restauranger nära Drottninggatan

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Våra februariresor 2013 till 2023

Av

Lena Löfblad

-

0

Februari… En ganska så trist månad bland de tolv; kallt, mörkt oftast snöigt eller regnigt. Tur det går att resa bort då och detta är något både Maxime och jag ofta har gjort under denna månad.

Välkommen till de senaste tio februarimånader i våra reseliv.

2013 – New York

Maxime bodde i New York under 2013 och 2014 och jag hälsade på hela fem gånger. 2013 blev det ett iskallt besök i februari och varmare under tidig höst och igen över jul och nyår.

2015 – Seychellerna

Maxime och jag var tio dagar på fantastiska Seychellerna! En drömresa till riktiga paradisstränder. Vi var först några dagar på ön Praslin, innan vi åkte vidare till La Digue, där den kända paradisstranden Anse Source d´Argent ligger.

2016 – Hawaii

Året efter gjorde Maxime ännu en drömresa, hon var på Hawaii med sin pappa, hans fru och sina syskon på ön Oahu, där de hälsade på styvmammans familj! Gissa om jag satt avis hemma och hade velat följa med…

2017 – Tallinn

Jag åkte till Tallinn med min mamma. Tallinn är en av mina nära favoritstäder och vi fokuserade på mat och vackra byggnader.

2018 – Argentina och Bulgarien

Under februari 2018 var jag i Argentina tillsammans med min syster. Vi var i Buenos Aires, i kuststaden Carilo och på en estancia där vi red på hästar.

Mot slutet av månaden åkte Maxime med pojkvännen och deras kompisgäng på den årliga skidresan; detta år gick den till Bansko i Bulgarien.

2019 – Thorskogs slott och Farris bad i Norge

Första dagen i februari 2019 satte jag mig på tåget till Göteborg, tillsammans med mina Alaska-väninnor Jeanette, Katarina och Sofia. Vi skulle ha en blogg-workation och passade på att lägga den på vackra Thorskogs slott.

Mitt i februari fyller min mamma år och i 2019 firades detta på lyxiga SPA-hotellet Farris bad i Norge, där Farris är Norges svar på Ramlösa. Mineralvattnet alltså.

2020 – Singapore/Indonesien

Lite visste Viveca och jag när vi åkte till Singapore den 15 februari 2020 att detta skulle bli sista långresan på flera år. Vi gick och gick i Singapore; en stad som passar utmärkt att gå både med korta avstånd och med trottoarer överallt. Vi var uppe i kända hotellet Marina Bay Sands, var i parken Garden by the Bay och njöt av skyskrapor och modern arkitektur. Efter några dagar satte vi oss på färjan till ön Bintan i Indonesien; vi ville ha lite strandäng också.

2021 – Sigtuna stadshotell

Covid härjar igen. Inför en planerad dagsutflykt till Sigtuna bestämmer jag mig för att stanna kvar och sova över på Sigtuna stadshotell. Gillar både Sigtuna och stadshotellet mycket.

2022 – Gran Canaria

Februari 2022 åkte jag en långhelg till Gran Canaria! Jag bodde i Las Palmas gamla stadsdel Vegueta och gjorde en finfin dagsutflykt upp till öns höga berg och gulliga byar.

2023 – Hotell Jacy´z i Göteborg

Jag mötte upp fyra norska väninnor i Göteborg för att bo på relativt nyöppnade och superfina hotellet Jacy´z. Det blev wining, dining, utsikt och pool club; mycket lyckad helg.

Tidigare månadssummeringar:

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.