Tidsmissar – Att missa ett plan eller åtta

Av

-

I går var Svenska resebloggars utmaning i kampanjen #svenskaresebloggarsseptemberdrömmer bokningsmissar. Jag läste några inlägg om bokningsmissar på väg till jobbet i dag och skrattade lite för mig själv på tunnelbanan. Sen kom jag att tänka på mitt eget största reseproblem och satte kaffet i halsen. Jag har inte gjort några bokningsmissar, men jag har stora problem med klockan och tidpunkter.

Problemen

Skillnaden på halv sex och 18:30. På något sätt som jag inte kan logiskt förklara så mixar jag ihop dessa två faktorer, men jag gissar det kan ha att göra med att båda har 6/18 i sig och att det är en halvtimme involverat. Och tyvärr är det aldrig så att jag dyker upp en timme för tidigt utan i stället en timme senare än utsatt tid
Skillnaden på 18:00 och kl åtta på kvällen. Här gissar jag att boven är att siffran 8 är involverad i båda tillfällen.
Skillnaden mellan när planet lyfter och när det landar. Jag genomför ofta korta flygningar på en timme mellan Oslo och Stockholm och på flygbiljetten finns det två tidpunkter; ett för när planet lyfter och ett för när det landar. Förvirring kan lätt uppstå här.

Exemplen

Och exempel på det hela? Ja, var ska jag börja…… Det dyraste var nog när jag var i Kroatien för många år sen med fyra väninnor. Turismen hade precis öppnats igen till Kroatien och flygmöjligheterna var begränsade, så vi flög till Zagreb och skulle ta färja med övernattning från Rijeka till Dubrovnik. Som gick kl 18. Självklart uppstod problem 2 ovan; jag var bokningsansvarig och visste tydligen inte skillnaden på klockan 18 och 8 p.m. Dock löste vi det genom att ta en taxi till båtens nästa hamn, som tur var så var det en trög färja. Kostnad; 1500 kronor.

Det värsta var nog när Maxime som för första gången skulle flyga helt själv mellan Stockholm och Oslo (mellan 4 och 12 flög hon som unaccompanied minor, mao hade hon en SAS-anställd som följde henne) och hennes pappa skjutsade henne till flygplatsen. Här hade jag nog gjort en kombination av 1 och 3 för planet gick 17:30 och inte 18:30 som jag trodde. Som tur var så var de lite tidiga till flygplatsen och planet något var försenat, så det löste sig, men Maxime fick springa gråtande och puttas först genom säkerhetskontrollen etc.

Det finns mer…

I övrigt finns också dessa; den gången både Maxime och jag skulle ta tåget till Oslo. Jag skulle kliva på i Stockholm och Maxime en timma senare från landstället i Katrineholm. Det går enkelt att gissa sig till vem som var på Stockholms Central samtidigt som tåget avgick från Katrineholm.

Eller när jag för bara något år sen skulle hålla en jobbpresentation i Oslo och hade fått hemskickat en flygbiljett till kl 20 dagen innan presentationen. Eller var det möjligtvis kl 19 och planet landade kl 20??? Också här löste det sig galant genom att planet var försenat. Men jag har också missat ett plan mellan Oslo och Tromsö beroende på att jag tog fel på tiden, men som tur var så var också detta en jobbresa och biljetten var ombokningsbar.

Och tyvärr än nu mer…

Jag kom nu också mitt näst värsta slarv tidsmässigt som tyvärr också drabbade Maxime. I tio-tolvårsåldern brukade hon varva mellan att flyga och åka tåg mellan hemmet i Oslo och pappan i Stockholm (hon föredrog tåg för att hon var ”trött på att flyga….”). I denna stenålderstid gjorde vi det så att pappan gick till Centralen och köpte pappersbiljetter som han postade till mig.

Vid något tillfälle så är han säker på att han har köpt en biljett på lördagen medan jag är säker på att det är söndagen. Jag dubbelkollar datumet på biljetten som jag har hemma och visst är det på söndagen. Eller… Jag sätter Maxime på tåget med biljetten och en mobiltelefon i fall något händer i handen. Efter någon halvtimme ringer hon gråtande och berättar att hon inte har biljett eftersom den hon har i handen var till dagen innan. Här fick hennes pappa lösa ut henne i Stockholm genom att köpa en ny biljett till rätt dag.

Tar hon lärdom av sina fel?

På något magiskt sätt så har tidsmissarna alltid löst sig för mig (och Maxime). Problemet är att efter varje miss så dobbel- och trippelkollar jag biljetten, sen går allt bra ett tag och jag slappnar av lite. Och då uppstår tyvärr problem 1, 2 eller 3 igen. Men jag erkänner att jag verkligen skäms när jag tänker tillbaka på vad jag har utsatt Maxime för.

Foton nedan är från den ödesdigra Kroatienresan.

Fotad från färjan som vi till slut kom med

I Zagreb

På ön Brac

Plivice nationalpark

Vinnaren av HomeExchange-tävlingen!

Av

Lena Löfblad

-

2

Vann gjorde Julia med motiveringen ”Min familj startade nyligen eget företag. Detta innebär till en början väldigt lite eller ingen lön för min pappa. Det hade varit så roligt att åka utomlands med familjen med fritt boende och dessutom möjligheten att ge min ort (och kanske familjens butik) ett extra besök!”

Grattis säger Maxime och jag, och hoppas Julia, som verkar vara världens snällaste och mest omtänksamma dotter, och hennes familj tycker HomeExchange är lika roligt som vi gör.

Tyvärr tog det lite längre tid än planerat att ta fram en vinnare. Nästan alla svarade på mail och när vi trodde vi hade läst alla svaren så upptäckte vi att nästan hälften hade fastnat i spamfiltret. Så då var det bara att börja om!

Vi bjuder på en bild från resan till Seychellerna i vintras som inte egentligen har något alls med inlägget att göra

Madrid – 10 höjdpunkter du inte får missa!

Av

Lena Löfblad

-

2

Madrid är Spaniens huvudstad men i Skandinavien har staden hamnat i skuggan av Barcelona. Vilket snabbast möjligt borde åtgärdas då Madrid har mycket att erbjuda och staden känns mer genuin än vad Barcelona gör.

Nedan listas 10 höjdpunkter du absolut inte får missa när du besöker Madrid.

1. Äta tapas

Tapas kommer från verbet tapar som betyder att täcka. Från början serverades öl med en tapas ovanpå glaset; man täckte ölen. Tapas är en av världens smartaste uppfinningar; många smårätter och mycket att välja mellan. Kött, skinka, fisk, skaldjur, grönsaker, sallad. Alla hittar något på menyn som de gillar och oftast behöver man tre olika för att bli mätt. Är man ett gäng så kan man helt enkelt ta in allt på menyn eller låta kocken välja!

På gatan Calle de la Cava ligger tapasrestaurangerna vägg i vägg, problemet är bara att hitta den godaste.

2. Se en flamenco-show

Flamenco är en helspansk musikform men ingen kan säga riktigt när och var den uppstod men den brukar förknippas med spanska romer. Influenserna är dock från både Egypten, Indien, Marocko, Turkiet och Grekland. Utöver dans, gitarr och sång så består flamenco också av att glada tillrop och komplement från övriga på scenen i stil med du är så vacker, du dansar så bra etc.Det finns en mängd flamencoställen i Madrid, vi valde Cardamomo som låg högt hos TripAdvisor. En rolig show och det ingick så mycket sangria vi önskade!

3. Flanera i Retiro-parken

El Retiro omfattar 120 hektar och ligger i västra delen av Madrids innerstad. Att jag älskar stadsparker kan ingen ha missat och Retiro är en av de finare jag har besökt. Det finns en stor insjö där det går att hyra roddbåtar och det finns flera mindre insjöar samt byggander. Den mest spektakulära byggnaden är utan tvivel Kristallpalatset som uppfördes sent 1880-tal. Parkens avenyer har namn efter tidigare spanska kolonier och heter Paseo de la Republica de Cuba, Paseo de Venezuela etc.

4. Köpa med en Iberico-skinka hem

Jambon Iberico är visserligen svindyr också i Spanien men priset är det halva mot hemma. Iberico kallas också Pata Negra och ska vara gjord på den särskilda grissorten som har svarta klövar. Efter slakten läggs skinkan ett dyng i salt, sen ska den lufttorka. Ju längre torktid; ju bättre skinka. Iberico Reserva hänger 24 månader.

5. Shoppa billigt på Rastro-marknaden

Söndagar tar Madrids alla försäljare med sina pinaler till Rastro-marknaden i stadsdelen Lavapies som har öppet kl 09 till 15. Marknaden är mycket populär bland lokalbefolkningen och ”halva Madrid” hittar dit runt lunch. Här kan du köpa fotbollsdräkt till den som förtjänar en sådan, kläder till dig själv, solfjädrar, leksaker eller varför inte en gasmask i ståndet för krigseffekter. Bara fantasin sätter gränserna!

6. Äta choklad churros på Chocolateria San Gines

Chocolateria San Gines har legat på samma plats i Madrid sen 1894 och är en institution bland madridbor. Churros är stänger med munklinkande smak och konsistens. Med bakvärket kommer en kaffekopp smält mörk choklad som man doppar i. Vi bodde på samma gata som San Gines och det var alltid fullt på serveringen; huvudsakligen spanjorer med det fanns turister också. Inomhus är väggarna helt täckta med foton på spanska och internationella kändisar som har besökt stället. Vi satt precis under foton på Stevie Wonder och Jack Nicholson.

7. Besöka stadsdelarna Malasana och Chueca

Norr om avenyn GranVia ligger stadsdelarna Malasana och Chueca. Vad som tidigare var ruffig misär är nu Madrids hippaste stadsdelar med spännande och unika butiker, designerkrogar, och champagnebarer. Men mellan allt hipt och trendigt så finns det fortfarande sunkställen och gatukonst hittas på var och varannan byggnad. I Malasana hittas också största delen av Madrids nattklubbar.

8. Äta på en av stadens icke-tapas restauranger

Madrid har många restauranger som erbjuder mycket högklassig mat till humana priser. Vi åt en underbar lunch på en mexikansk taqueria i stadsdelen Chueca och resans godaste mat fick vi på Calle 30 i stadsdelen Malasana. För €100 fick vi två flaskor vin, tre förrätter och tre varmrätter.

9. Spana in alla vackra fasader

Lyft blicken upp från allt som händer i gatubilden och du vill mötas av fantastiska fasader. De vackraste gjutjärnsbalkonger och stram och elegant arkitektur. Och allt smakfullt renoverat!

10. Besöka en saluhall

Saluhallarna finns överallt i Madrid. Vi bodde precis vid Mercado de San Miguel, som låg nära Plaza Major. Detta är den finaste mathallen sett till utseendet och ligger i en byggnad gjord av gjutjärn och glas. Marcado San Anton ligger i Chueca och har en trevlig takterrass där det går att äta eller ta ett glas vin.

Ben Thanh Market i Saigon

Av

Lena Löfblad

-

0

Den stora marknaden Ben Thanh i Saigon i Vietnam ligger i ett av Saigons livligaste områden och mest händelserika områden. Ben Thanh är ett av de viktigaste landmärken i Saigon och besöks dagligen av ett stort antal båda vietnameser och turister.

Ben Trahn är en riktigt stor marknad som erbjuder allt både en turist och en vietnames kan behöva men den roligaste delen är utan tvivel den där det säljs mat. Där finns matstånden rygg mot rygg och det svåra är att välja vad man önskar äta just då. Utbudet varierar mellan de olika stånden men vad som är gemensamt för samtliga är att det är peka och chansa som gäller. Ingen pratar engelska och får att få en kycklingrätt (jag äter inte rött kött) så fick jag stå och vifta med armarna och efterapa en fågel!

Ben Tranh uppstod under tidigt 1800-tal när lokala handlare slog sig ner i området och började sälja sina varor. Efter att flera tidigare byggnader förstördes så uppfördes den nuvarande byggnaden 1912.

Som vanligt på asiatiska marknader så är stämningen hektisk och det finns mycket att fästa ögonen på. Och att fota, självklart! Och den som vill hittar nog ett och annat att köpa också.

Palma de Mallorca

Av

Lena Löfblad

-

0

Palma de Mallorca är en pärla av en charmerande stad belägen mitt i Palmabukten på sydvästra Mallorca. Bara ett stenkast med taxi från Magaluf och Palma Nova men i en helt annan värld.

Ögruppen Balearerna består av över 100 klippöar där Mallorca, Menorca, Ibiza och Formentera är de största öarna. Mallorca är största ön och Palma är huvudort både på Mallorca och för den baleariska ögruppen.

I april 1955 genomfördes Sveriges första charterresa till Mallorca och turism är fortfarande största näringen i Palma. En snabbkoll hos Ving visar att de erbjuder hela 18 olika resmål till ön. Halleluja!

Vi hyrde en airbnb-lägenhet under vår Palma-semester. Lägenheten, som prismässigt var ett kap i sig, visade sig vara ännu mer fantastisk i verkligheten än i annonsen. Den låg nära Placa Major och utgjorde vindsvåningen i en av Palmas vackrasta modernista-byggnader. På väg ut genom dörren snubblade vi alltid över ett gäng turister som lyriska stod och pekade och fotade uppåt och tittade vi ut från balkongen så såg vi turistkamerorna där nere i dussintal. Just det, jag nämnde balkongen. Jag menar; tittade vi ner från den nedre terrassen på 30 kvadratmeter så såg vi alla turisterna. Från lägenhetens balkong ovanpå lägenheten med 360 graders vy såg vi mest stjärnorna och kyrkotornen.

Hela vägen längst upp, bakom mosaiken, ligger terrassen

Maldiverna i oktober!

Av

Lena Löfblad

-

8

I mitten av oktober ska jag igen på en jobbresa till Bangalore i Indien. Tidigare Bangalore-resor har jag avslutat genom att flyga till Goa för att sola och bada några dagar.

Denna gången tar jag förlängningen av jobbresan ett steg vidare och åker vidare mot Maldiverna för en veckas rekreation. Maldiverna har alltid varit, och är fortfarande, ett av världens dyraste och mest lyxiga resmål. Men år 2009 så öppnade landet för vad som kallas local tourism. Tidigare har turisterna endast fått besöka resorts islands, men med lagändringen 2009 så får turisterna också besöka de local islands som tidigare har varit stängda. Detta medförde att billigare guesthouses började poppa upp på utvalda öar och det är nu möjligt att besöka Maldiverna utan att bli ruinerad samt att det gåt att få en inblick i det lokala vardagslivet. Jag kommer att dela min vecka mellan två local islands i ögruppen Alif Alif Atoll.

Maldiverna i oktober är vädermässigt lite riskfyllt eftersom det är slutet på regnperioden. Regnperiod på Maldiverna betyder inte en skur eller att det regnar nattetid, utan att det öser ner under timmar och dagar. Jag har googlat mycket kring vädret och det är 50/50% chans för sol respektive regn. Jag kryssar fingrarna och hoppas självklart på det bästa.

En av öarna jag planerar besöka är Ukulhas…

… där jag får låtsas som att jag är på bröllopsresa med mig själv

Cinque Terre – Corniglia

Av

Lena Löfblad

-

0

Corniglia är geografisk mittenbyn bland de fem städerna som utgör Cinque Terre. Den skiljer sig från de andra fyra genom att ligga på en bergstopp 100 meter över havet utan hamn och båtförbindelse eller strand. Upp från tågstationen leder Lardarina, en trappa bestående av 382 trappsteg, men eftersom du absolut vill besöka Corniglia så är et bara att börja ta sig uppför trappan.

Corniglia är den minsta av de fem Cinque Terre-städerna med 600 invånare. Utöver att vara den enda stad som inte ligger vid vattnet så har den också en annan känsla än de andra. Från vattnet sett är husen små och pastellfärgade, precis som i de fyra andra byarna, men när du börjar röra dig in i Corniglia längs huvudgatan Via Fieschi så är den ganska mörk och trång med oputsade eller mörka fasader. Flertalet hus ligger längs Via Fieschi och antalet gränder är lägre här än i de andra byarna. Via Fieschi slutar i utsiktsplatsen Belvedere Santa Maria där det är fin utsikt över de andra byarna och där det finns en trevlig bar att njuta en aperitivo innan maten. Eller ta en take away-pizza och äta den på muren, Belvedere Santa Monica är helt enkelt ett populärt ställe att spendera kvällen på.

Det sägs att Corniglia är den av de fem små städerna där man fortfarande kan få en känsla av hur livet en gång var i dessa fem små byar. Jag gissar då att det syftas till de byoriginal som vi såg i olika situationer på Via Fieschi båda gångarna vi besökte Corniglia och som var ganska så underhållande att stöta på.

Cinque Terre – Riomaggiore och Manarola

Av

Lena Löfblad

-

4

Cinque Terre är italiensk och betyder de fem landen. Kuststräckan, som omfattar de fem byarna på den italienska rivieran, sträcker sig över 12 mil med Monterosso i norr, sen följer Vernazza, Corniglia, Manorola och Riamaggiore som den sydligaste byn. Alla fem byarna har små färgglada hus, branta gränder och ligger mellan branta berg och omges av terrasser där det växer vindruvor, citronträd och olivträd.

Hur mycket mer idylliskt kan det bli?

Riomaggiore

Riomaggiore är den sydligaste byn och också den största med hela 1700 invånare. Byn är belägen i en dal där bebyggelsen klättrar upp längs båda bergssidorna och det finns en huvudgata med affärer och restauranger samt smala gränder som leder upp till bostadshusen. Tågspåret med gångtunnel under skiljer bostadshusen från hamnen och till den lilla stranden bredvid hamnen får man ta sig via en smal stig.

Jordgubbsrisotto eller citronrisotto, någon?
Jag borde kanske ha köpt hem en för att prova, men så blev det inte

Manarola

Ministaden bara 800 meter norr om Riomaggiore är Manarola som har 900 invånare. Detta är båda den äldsta staden och den med flest vinodlingar, och det är här också det lokala dessertvinet Sciacchetrà framställs.

Manarola har ingen strand, men har i stället vad som i guideböckerna kallas ett swimming hole bestående av klippor med avsatser där man kan sola. Det var vid badklipporna som Viveca och jag tog första doppet i på Italienresan och det var helt fantastiskt att bada där. Visst är det en helt annan känsla att bada från klippor i det klara och djupa vattnet än att gå i från en strand?

Gatukonst i Florens – Clet Abraham och trafikskyltarna

Av

Lena Löfblad

-

2

Det var i Florens som renässansen föddes under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal. Det var här Michelangelo målade, högg skulpturer och byggde den ena kyrkan vackrare än den andra. Det var i Florens Italiens mäktigaste och mest förmögna bodde och de maffigaste palatsen restes. Florens förknippas i vanliga fall främst med bildad klassisk konst och arkitektur men staden hyser också några av nutidens mest kända och uppskattade gatukonstnärer.

Den mest kända florentinska gatukonstnären är Clet Abraham med sina modifierade trafikskyltar. De finns lite överallt i centrala Florens och idéerna för olika modifieringar verkar aldrig ta slut hos Clet. Konstverken klistras självklart upp i skydd av nattens mörker och Clet åker själv runt med stege.

Clet och konsten

Clet är ursprungligen från Frankrike men har bott i Florens i mer än 30 år och första gången Maxime och jag såg hans konstverk var i Paris sommaren 2012. Det ska också finnas några i Barcelona och i Lissabon men huvuddelen av konstverken befinner sig i Florens. Viveca och jag såg 28 olika motiv under vår vecka i staden, samtliga dokumenterade nedan.

Hur båda snygga och häftiga är inte skyltarna? I love them all! Så enkelt och samtidigt så verkningsfullt. Mina personliga favoriter är nog de stiliserade figurerna i helsvart även om jag också älskar idén bakom hur han låter Michelangelos David-staty bära enkelriktad-symbolen.

Holmenkollen och Frognerseteren i Oslo

Av

Lena Löfblad

-

0

Bara 30 minuter utanför centrala Oslo kan du uppleva fäbodar, en timrad restaurang, utsikt över hela Oslo och världens mest moderna hoppbacke! Vad är det jag pratar om? Holmenkollen och Frognerseteren, självklart.

I ett inlägg skrivet under förra sommaren om Frognerparken så utnämner jag denna till min personliga favorit bland Oslo sevärdheter och dissar Holmenkollen ganska hårt. Shame on me! Jag har nu tagit mig tiden att besöka version 2.0 av Oslos stolthet; Holmenkollen skidbacke.

*Fritjof Nansen gick på skidor över Grönland 1888 och var först i världen att nå Nordpolen*

Holmenkollen skidbacke

Den nya hoppbacken stod färdig 2011 och är något helt annat än den tråkiga föregångaren. Den övre delen av backen svävar i luften utan stöd i marken och är ett imponerande syn. Besökscentret ligger i höjd med själva hoppet och har ett museum och en hoppsimulator m.m. Det går att ta sig helt upp i tornet med en hiss och den modiga kan också åka zipline från toppen till längst ner i backen.

Holmenkollen kapell

Bredvid hoppbacken ligger Holmenkollen kapell, som uppfördes år 1903 och har så länge jag minns varit den mest populära kyrkan i Oslo för vigsel och barndop. Den ursprungliga kyrkan brändes ner i 1992 av den ökända kyrkobrännaren, satanisten och mördaren Varg Vikenes, som också stod bak branden i Fantoft stavkyrka i Bergen. Redan 1996 stod nya Holmenkollen kapell färdig, uppförd genom privat insamling, som en kopia av den ursprungliga kyrkan men med moderna faciliteter.

Korrketrekkeren kälkebacke

Någon kilometer norr om Homenkollen ligger Frognerseteren, som också är slutstation på tunnelbanans linje 1. Frognerseteren är startpunkt för en mängd turstigar, cykelstigar och skidspår samt kälkbacken Korketrekkeren (korkskruven). Korketrekkeren är ca 2 km lång och det tar ca tio minuter att åka ner och det är fantastiskt roligt. Det går helskottes fort och jag hade en krock för 15 år sen som slutade med ambulans,tre dagar på sjukhus och två veckors sjukskrivning. Men priset tar min väninnas engelska väninna som hälsade på en helg och krockade med en älg så hon också fick köras bort i ambulans. Vilken historia att berätta från Oslovistelsen!

Nedan finns en video som jag googlade fram från Korketrekkeren där man tydligt ser hur fort det går.

Frognerseteren restaurang och hotell

Vid Frognerseteren ligger Frognerseteren restaurang och café, en timrad byggnad med drakormament, uppförd 1867 av Oslos dåvarande rikaste man Thomas Heftye. Frognerseteren tillhörde Frogner hovedgård i Oslo centrum och brukar räknas som Oslo första hytte. I restaurangen kan man söndagar äta söndagsstek och när jag jobbade i Oslo och hade utländska kollegor på besök så tog jag dem alltid hit för middag.

Frognersetetren café har i alla år varit kända för sin svindyra äppelkaka, jag minns att den kostade nästan hundralappen redan när jag var tonåring. Jag hade därför gissat på att den skulle kosta 118 kronor nu. Stor var förvåningen när det visade sig att den bara kostade ca hälften av min gissning; 62 kronor.

Framför uteserveringen ligger vackert ett knippe fäbodar och det var i en större av dessa fäbodar som Oslo-avtalet om fred mellan Israel och Palestina framförhandlades år 1993! Caféet ligger 425 meter över havet och uteserveringen har fäbodar precis nedanför och utsikt över hela Oslo. Mer idylliskt 30 minuter från stan kan det knappast bli.

Jag tar officiellt tillbaka min tidigare dissning av Holmenkollen och rekommenderar med detta alla som besöker Oslo att ta sig dit. Tyvärr ligger Holmenkollbacken en liten bit från Holmenkollens tunnelbanestation, så bil är att rekommendera om man önskar besöka både Holmenkollen och Frognerseteren, men det är inte omöjligt med tunnelbana. I båda fallen rekommenderas det att avsluta med ett besök i Frognerparken i centrala Oslo.

Plus för gratis parkering både vid Frognerseteren och Holmenkollen

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Det lutande tornet i Pisa

Av

Lena Löfblad

-

0

Japp, det lutande tornet i Pisa lutar verkligen. Närmre bestämt fem grader från centrumlinjen, vilket utgör fyra meter. Tillsammans med Il Duomo i Florens och Colusseum i Rom så utgör det lutande tornet i Pisa Italy´s Big Three.

Tornet är domen i Pisas klockstapel och påbörjades 1173. Ett decennium senare stoppades arbetet då tornet redan hade börjat luta. Det hindrade dock inte staden från att 100 år senare göra ett nytt försök; stadens mest erfarna hantverkare och murare kallades in för att räta upp tornet och fortsätta bygget. Det framkom mycket snabbt att alla försök till att räta upp tornet misslyckades men man valde i alla fall att fortsätta bygga på det mer och mer lutande tornet. När tornet stod färdig 1360 var det redan ökänt som det lutande tornet.

Reduktion av tornets lutning

Sent 1980-tal var lutningen 4,5 meter från centrumlinjen och varje år ökade lutningen med 1 millimeter. Under åren 1990 till 2001 stängdes därför tornet för att förstärka grunden för att motverka att lutningen blev för stor. När tornet öppnade igen så hade lutningen reducerats med 43 centimeter till ca 4 meter.

Att besöka det lutande tornet

Tornet är 56 meter högt och har 296 trappsteg. För att kom upp i tornet; boka biljetter online i tid. Vi köpte våra biljetter ca tio dagar innan och då fanns det bara mycket tidiga eller sena biljetter att köpa. Och ingen vill besöka Pisa utan att ha varit uppe i det lutande tornet!

Det lutande tornet i Pisa är en av Italiens mest kända sevärdheter men utöver tornet med den tillhörande kyrkan, som självklart heter Il Duomo, och baptisteriet har inte Pisa mycket att bjuda på av sevärdheter. Dock är antalet turister som besöker staden högt men de flesta kommer på dagsutflykt från Florens eller besöker staden i samband med att de flyger till Pisa för att besöka Toscana. Pisa är en studentstad och stadens restauranger och barer är i hög grad anpassad studenterna.

Gryteknuten och kanotpaddling i västra Norge

Av

Maxime Löfblad

-

1

Dag två av min resa till Vestlandet i Norge tillsammans med Fransesca, Julia, Karin hade vi planerat att tidigt på morgonen ta oss från Preikestolen till Kjerag men tyvärr fanns det ingen bra buss eller färja mellan dessa två populära ställen. Dessutom går färjan från Kjerag endast en gång på söndagar och med denna hade vi inte hunnit med vårt flyg hem kl 13. Så var obs på detta! Med lite förändring i schemat så beslutade vi att ta en natt till i en sovsal på Preikestolhyttas hostel. Eftersom vi var fyra personer så hade vi turen att få ett eget rum även här.

Vi började dagen med frukostbuffén på hotellet och valde en vandringsrutt till Gryteknuten. Denna rutt slutar på toppen av ett fjäll som erbjuder utsikt mot Stavanger- och Tauhållet. Detta var lite mer av en skogstur men trots det ganska krävande med tanke på hur brant det var. Rutten var också 4 km och beräknades ta fyra timmar men vi gjorde den fram och tillbaka på två timmar. Därför åt vi lunch utomhus på Preikestolhytta och sedan paddlade vi kanot resten av eftermiddagen.

Belém i Portugal

Av

Lena Löfblad

-

0

Lissabons stadsdel Belém är känd för två fenomen; sina många imponerande byggnader, monument och trädgårdar samt smördegsbakelsen pastel de nata. Belém ligger ungeför femton mituters spårvagnsresa väst om Lissabon.

När vi kliver av spårvagnen i Belém så är det första vi ser en lång kö av människor på trottoaren. Vi fattar direkt att de köar till det kända konditoriet Fábrica de Pastéis de Belém som tillagar och serverar den originella pastel de nata men efter att ha förvissat oss om att bakverken inte tar slut innan vi har kommit tillbaka från vår sightseeing så startar vi vår vandring.

Vi tar oss först till Beléms mest kända byggnad Torre de Belém – Tower of Belém – som i dag ligger ett fåtal meter från den norra banken av älven Tangus. När tornet restes under 1500-talet så låg det på en ö mitt i älven men under 1700-talet flyttades älvens dragning. Torre de Beléms ursprungliga funktion var försvar men det har också fungerat som fängelse.

Torre de Belém har blivit en symbol för stadsdelen och hittas överallt på nyckelringar, postkort etc.

Bröllopsfotografering vid Torre de Belém

Vi fortsätter sen vår vandring mot den enorma klosterbyggnaden Mosteiro dos Jerónimo – Hieronymites Monastery – som ligger på andra sidan spårvägen. Klosterbyggnaden är den längsta byggnaden jag kan minnas att ha sett någon gång och jag försöker ta en bild som visar hela byggnadens längd på ett bra sätt men får det inte till. Väldigt storslaget och maffigt.

Mosteiro dos Jerónimo påbörjades 1501 och stod färdigt 1601. Byggnadsstilen är manuelinsk och kännetecknas av rik ornamentering.

Sen var det äntligen dags att bege sig till Fábrica de Pastéis de Belém för att testa det berömda pastel de nata-bakverket. I vanlig konditori-ordning går det antingen att sitta ner och fika eller att köpa hem bakverk. Vi valde att sitta ner och beställde var sitt bakverk och eftersom vi var i Portugal så kändes det på sin plats med ett glas portvin till.

I Mosteiro dos Jerónimo-klostret användes stora mängder äggvita för att stärka båda civila kläder och nunneklädsel. Genom att göra så fick man stora mängder äggula över och av dessa började man baka kakor. Receptet förfinades och till slut hade man kommit fram till dagens recept på pastel de nata. Efter revolutionen i Portugal i 1820 så avskaffades många religiösa ordnar och kloster började stängas. Munkarna började då sälja sina pastel de nata från ett närliggande socker-raffinaderi. När Mosteiro dos Jerónimo stängdes 1834 såldes receptet till socker-raffinaderiet som 1837 öppnade Fábrica de Pastéis de Belém. Och det resterande är historia.

Fábrica de Pastéis de Belém är ett ganska stort konditori i en äldre byggnad
med flera större och mindre rum, inte så olikt Sturekatten i Stockholm

Pastel de nata går antingen att äta som de är eller med kanel.

Torre de Belém och Mosteiro dos Jerónimo är sen 1983 listade på UNESCO:s världsarvslista. Innan Vasco da Gama gav sig ut på sin resa mot fjärran östern så spenderade han sin sista natt på portugisisk jord med att be i klostret som då låg på den plats där Mosteiro dos Jarónimo i dag ligger. Båda Torre de Belém och Mosteiro dos Jerónimo uppfördes för att hedra Vasco da Gamas resa och som ett minnesmärke över Portugals storhetstid under den tid de stora upptäcktsfärderna pågick

Preikestolen i västra Norge

Av

Maxime Löfblad

-

2

Preikestolen i västa Norge är ett av Norges mest kända vandringsleder och passar för de flesta; både gammal och ung. På väg upp är utsikten magnifik och fotostoppen dyker upp var och varannan meter.

Fransesca, Julia, Karin och jag började vår resa med att flyga från Stockholm till Stavanger via Oslo. Från Stavanger till Preikestolen reser man lättas med färja + buss. Vi tog färjan från Fiskepiren (30 minuter) till Tau och därifrån tog vi en buss (30 minuter) som stannade på Preikestolhytta parkering. Gällande biljetter så var det enklast att köpa det med kort/kontant på färjan där de erbjöd en tur/retur för 250 kr inkl. färja + buss.

Boende nära Preikestolen

Vi valde att bo på vandrarhemmet Preikestolhytta där vi betalade 1400 kr per natt för fyra personer och då ingick frukostbuffé samt sängkläder. Jag bokade i slutet på maj, så kom ihåg framförhållning då rummen ofta bokas tidigt. Frukostbuffén hade rikligt med bröd, pålägg, juicer och yoghurtar. Man fick även göra matsäck från buffén och ta med sig mackor för 75 kr. Rummen är av vandrarhem-standard med delat dusch/toalett och våningssängar. WiFi ingår!!!

Hotellet och vandrarhemmet ligger precis intill Revsvattnet som är en vacker insjö där de erbjuder att paddla kajak och kanot för 100-200 kr som vi gjorde sista dagen.

Vandringen

Utgångspunkten för vandringen upp till Preikestolen är parkeringen där bussen stannar så det är perfekt att ställa ifrån sig bagaget på hotellet/vandrarhemmet innan man beger sig upp. Vandringen upp är 4 km och beräknas ta ca fyra timmar fram och tillbaka. Vi började kl 10 och var tillbaka strax innan kl 14:30. Stigen upp är väl utmärkt med skyltar och består utav stora stenar, plankor, berg, gräs och skogsstigar. Vi såg både femåriga barn och pensionärer med kryckor så det är tydligt att stigen är menat för alla. Självklart blev man svettig och andfådd men eftersom det är så vacker omgivning så stannar man ofta upp och njuter som resulterar i en vilopaus.

Väl uppe på Preikestolen är det mycket turister så vill man ha fina bilder utan dessa så bör man säkra sig en morgon med blå himmel. Tyvärr verkade det vara disigt på morgonen samt eftermiddagarna så var obs på detta. Se till att ha en liten ryggsäck med vatten och en smarrig lunch som ni kan njuta av på toppen för där vill man sitta länge. Kom ihåg sittunderlag.

Gällande väder och kläder så hade vi ca 14 grader, mest moln och lite sol. Jag hade fått låna stabila vandringsskor, regnbyxor och regn/vindtät jacka. Detta var vi väldigt tacksamma för då det började droppa på vägen ner. Se till att ha detta i ryggsäcken ifall att! Under detta hade jag en träningslinne, en tunn långärmad träningströja samt träningstights. Skippa fleece, hoodtröjor och underställ!

Arabiska baden i Palma

Av

Lena Löfblad

-

2

I de vindlande gränderna bakom Palmas katedral hittar man Banys Arabs, arabiska baden, byggda av morerna under 900-talet. Badet består av ett litet runt rum med 12 pelare och flera ljusinsläpp i taket och är vackert i sin enkelhet, men det som utmärker sig är trädgården.

Från badet kliver man ut genom en öppning formad i den kända moriska nyckelhålsformationen och in i en grön och frodig trädgård. Enorma pelargoner på pelare, monsterorna har en halvmeter stora blad och citronerna hängande i träden är extra gula. Trappor, balustrader, en brunn och kyrkotorn i bakgrunder förstärker den känslan av att vara i någons trädgård. För den som har vandrat länge bland Palmas gränder och kyrkor så finns det ett flertal små bord att sätta sig ner och vila vid. Lägg till att vi är nästan helt själva om att besöka baden en söndag sent i maj och lyckan blir total.

En riktig oas i den annars hektiska staden Palma. Adressen är Carrer de Can Serra 7 och öppettiderna alla dagar är klockan 09 till 19. Inträdet är €3.