West Village 2014

-

3

Bland alla inläggen i utkast-korgen hittade jag ett gammalt inlägg med endast bilder från Drottningholm från förra året när jag körde min slottsturné Sthlm runt.

Och vad passar bättre än bilder från ett svenskt slott på midsommarafton? Glad midsommar önskar vi båda med bilder från inga andra än kungaparets trädgård!

Maxime firar med vänner på sin takterrass vid Battery Park, sen går de ner till svenska konsulatets evenemang i Battery Park City. Det brukar tydligen dyka upp flera tusen personer där för picnic, sill och köttbullar, så det gäller att komma tidigt för att få plats med sin picnicfilt. Själv firar jag igen på Rökeriet på Fjäderholmarna. Eftersom jag inte har varit en hel helg i Sthlm sen slutet av april, dvs två månader, så vill jag gärna stanna i stan denna helgen.

Bild lånad från slottguiden.info

#tbt – Nessebar i Bulgarien

Av

-

Det känns som de flesta svenskar har ett kluvet förhållande till Bulgarien. Det finns de som hatar landet för dåligt rykte, dräggigt festande, dålig mat och halvdana stränder. Sen finns det de som älskar Sunny Beach för ditt ändlösa festande. Sist finns de som åker dit för att det är ett av Europas billigaste land att semestra i.

När Maxime och jag åkte på charterresa till Nessebar och Sozopol sommaren 2009 så var det mest för att vi önskade testa en del av Europa där vi inte tidigare hade varit. Alla chaterföretagen har fyra-fem olika orter att välja mellan i Bulgarien och det var inte alls svårt att hitta två som passade vår smak och vi valde en vecka på varje ställe.

Vi föll verkligen för Nessebar; det kan bero på att vi bodde på ett trevligt lite hotell mitt i gamla stadsdelen och hade både restauranger och ruiner nästgårds. De gamla stadsdelarna både i Nessebar och Sozopol är väldigt trevliga. Sen är inte stränderna något att ropa hurra för, men de är absolut bra. Rörande maten så är det så att många restauranger både har mexikanska rätter, italiensk samt mat från grillen. Jag tror misstaget många gör är att de beställer pasta eller mexikanskt och faktiskt har en förväntan om att det ska smaka som i Italien eller Mexiko. Det gör det självklart inte; vakna upp, du är i Östeuropa och mat från andra länder smakar illa där. Precis som svenska restauranger har försvenskat pastarätterna så har bulgariska restauranger anpassat dem för Buligariska gommar. Håller man sig till grillad fisk och annat från grillen så var det väldigt gott.

Murray´s Cheese och Faicco´s Italian Specialities i West Village

Av

-

Hos både Maxime och mig scorar West Village mycket högt på listan över favorit-områden på Manhattan. Bleecker St är huvudgatan i West Village och på den ligger de två fantastiska mataffärerna Murray´s Cheese och Faicco´s Italian Specialities vägg i vägg. Jag älskar att gå in i båda, men har än så länge inte handlat något där.

Faicco´s Italian Specialities

Murray´s Cheese

Neapel III

Av

-

Det finns inte så mycket mer att säga om Neapel än det som redan har sagts här och här. Vi hade låga förväntningar till staden (även min frisör vars mamma bor i staden varnade oss) men vi tyckte att den var som vilken som helst storstad i södra Europa. Så lägg gärna in en dag eller två om Neapel är flygplatsen man landar på och sen ska vidare.

Borgo Marinaro

Piazza del Plebiscito

Pizza Dante sent på kvällen

Mer Piazza Dante

Världens häftigaste

Av

-

2

Världens häftigaste är en riktig rolig samling listor av världens häftigast ditten och datten som jag hittade för ett bra tag sen när jag slösurfande som värst. Jag älskar att klicka mig in på den, främst för att se bilder på världens vackraste platser, vattenfall, fjäll m.m. Ni fattar; ställen jag lätt kan låta mig inspireras att åka till. Om jag ska vara helt ärlig så var det bilden på Pamukkale i Turkiet under listan världens märkligaste platser som gjorde att jag bokade resan dit förra året.

Det finns åtta olika kategorier att klicka sig in på, jag är naturligt nog mest intresserad av Jorden, Byggnadsverk samt Människan (konstig namn på denna kategori då man kan ledas till att tro att den innehåller anatomi och skelettdelar, men så är det inte). För den som har intresse av sådant så finns också kategorierna Djur, Sport, Underhållning m.m.

Här är min topplista över Världens häftigaste topplistor (visst var jag fyndig nu?):

Listan över, som i sig själv är mer än tillräckligt lång, är bara ett axplock av det jag tycker är absolut bäst. När man först har kickat sig in så hittar man vidare till de roligaste listorna med de finaste bilderna och man är fast i timmar. Jag lovar.

Shilin betyder stenskog och ligger i provinsen Yunnan i Kina.
Shilin har plats 7 på listan världen märkligaste ställen.

Och var har Maxime och jag varit då av världens häftigaste/vackraste/högsta/märkligaste ställen????

Världens sju underverk:
– Mausoleet i Halikarnassos, Turkiet. Ligger vid populära Bodrum och vi var förbi ruinhögen, som mausoleet är i dag, när vi var i Bodrum för 15 år sen.
– Cheopspyramiden, Egypten.

Världens sju nya underverk:
– Colosseum, Italien.
– Petra, Jordanien.
– Kinesiska muren, Kina. Maxime på gymnasieresa för några år sen.

Världens vackraste platser:
– Grand Canyon, USA.
– Geirangerfjorden, Norge. Är man norska så har man självklart varit här på 800 bilsemestrar när man var liten.

Världens vackraste sjöar:
– Plitvicesjöarna, Kroatien.

Världens häftigaste vattenfall:
– Pass, men Skogfoss på Island och Plivice i Kroatien är i alla fall med längst ner med liten stil.

Världens märkligaste platser:
– Pamukkale, Turkiet.

Världens häftigsta övergivna platser:
– Varosha (Famagusta), Cypern. Har dock inte varit i själva Famagusta, men när jag var 14 år och var på Cypern med familjen så kommer jag ihåg att vi stod vid ett staket och kollade in, precis som på bilden.

Världens häftigaste slott:
– Palácio Nacional da Pena i Portugal.

Världens högsta broar:
Pass.

Världens högsta byggnader:
– Petronas Twin Towers, Kuala Lumpur, Malaysia.
– Burj Khalifa, Dubai, Förenade Arabemiraten.

Högt och lågt om Rom

Av

-

Under barocken, dvs 1600-talet, fanns det två stora arkitekter i Rom; Bernini och Borromini. Ingen av de två arkitekterna kunde inte utstå den andre och det pågick ett öppet krig.

Bernini var klassisk monumental och rumsren och fick uppdrag som Petersplatsen och Scala Regia, som är en kardinalernas trappa mellan Petersplatsen och Vatikanen. Han har också formgivit fasaden till Palazzo Barberini som tillhörde en av de stora familjerna i Rom under perioden. På Piazza Navona har han gjort fontänen Fontana dei Quattro Fiumi (fyra älvar) där det sägs att statyn som föreställer Nilen vänder sig bort från Borrominis kyrka vid samma torg för att släppa se den.

Borromini var mer folklig, vulgär till sättet och gillade mer att experimentera med arkitektoniska former än att följa det klassiska tänket inom arkitektur. Hans mest spektakulära byggnader är den pyttelille kyrkan San Carlo alla Quattro Frontane mitt i en gatukorsning, Roms tidigare universitetskapell Sant’Ivo Sapienza samt en spiraltrappa i Palazzo Barberini. Kyrkan Sant’Agnese in Agore vid Piazza Navona är enorm och har också den kurvlinjiga fasader.

Borrominis kyrka San Carlo alla Quattro Fontane

Och spiralspiran på Borrominis kapell Sant’Ivo alla Sapienza

Berninis elefantobelisk Elefantiono nära Pantheon

Il Vittoriano är en enorm byggnad i kritvit marmor uppförd 1885 för att hedra Italiens första kung Vittorio Emanuele II. Byggnaden är djupt hatad av de flesta romare och personligen håller jag med. Den är överdimensionerad och enorm och att bygga i en antik stil med pelare är inte OK under sent 1800-tal. Precis lika tacky som de antika pelarna som fanns på en del påkostade 80-talsvillor i värsta Dallas-stil. Eller varför inte jämföra med en svulstig gräddbakelse till brudklänning med puffärmar och spets när vi först talar om 80-talet. Not nice.

Förresten så tipsar Maxime och jag om våra smultronställen i New York och på Sicilien hos Expedia denna vecka. Här finns inlägget hos Expedia. Och jag inser samtidigt att vi har glömt att skriva eget inlägg on Cloisters. Vi får se vad som dyker upp nästa vecka…

Seychellerna i februari!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Av

-

Både Maxime och jag är i total extas! Vi har nämligen bokat en resa till Seychellerna i februari nästa år! Vi har tidigare skrivit om ”budgetresor” till ögruppen och nu har vi alltså bokat!

Vi kommer vara på Seychellerna tio dagar och kommer att fördela vår tid mellan ön La Digue, där världens mest fotograferade strand ligger, och antingen Mahe eller Praslin. Vi har inte riktigt bestämt oss än och har bokat hotell på båda öarna och får boka av ett senare.

Flygresan går loss på 6700 per person och guesthouses kostar ca 1000 kr per natt för båda. Så en budgetresa i normal betydelse är det ju inte, men med seychelliska mål är detta riktigt billigt.

Åååååå, februari kom fort!

Samtliga bilder lånade från http://www.travelbeyond.se/destinationer/seychellerna

Osteria del Gallo Nero i Tallinn

Av

-

2

På väg till hotellet efter middagen i fredags så gick jag förbi vinbaren Osteria del Gallo Nero några gator från rådhustorget i gamla stan. Jag såg direkt att detta var en kandidat till lördagens middagsrestaurang och eftersom det bara fanns sex-åtta bord så bokade jag bord på en gång.

Vilket toppenställe! Det serveras antipasti-brickor, italienska sallader, bruschetta etc, dvs inget varmt tillagat. Vi tog tre stora antipasti-brickor och två sallader och oh-lala, vilka goda ostar och korvar, mortadella och parmaskinka. Mycket mat och humana priser. Till efterrätt fanns endast tiramisu och även Maria, som inte gillar tiramisu, tyckte den var god.

Till lunch samma dag så slank jag ner på uteserveringen på en trevlig italienare jag gick förbi. Det var först när jag fick menyn i hand som jag såg att stället het Trattoria del Gallo Nero. Helt utan att veta om det hade jag alltså lyckas sätta mig på det planerade middagsställets systerkrog!

Här serveras pasta, varmrätter etc och min pasta smakade som i Italien. Trattorian är också ganska liten, så en bordsreservation är nog att rekommendera också här.

Tallinn

Av

-

Nationaldagshelgen firas för min del i Tallinn med sju av mina väninnor från jobbet.

I sista sekunden beslutade jag mig att boka av alla SPA-behandlingar för att i stället strosa och sightseeinga i Tallinn. Och det var helt rätt beslut eftersom Tallinn har visat sig från sin allra bästa sida i dag. SPA-behandlingar kan jag göra hemma!

Jag gillar verkligen Tallinn och det är faktiskt fjärde gången jag är här (denna gång var det inte jag som bestämde vart vi skulle eftersom vi är så många), första gången var 2002. Det är ganska mycket som har ändrats under dessa 12 åren, bland annat så har både shoppingen och maten blivit bättre. Tyvärr har också souvenirbutikerna blivit fler…

Min syster Christiane var första gång i Tallinn sent 90-tal och hon köpte då hem en äkta kyrklig rysk ikon från 1500-talet till mig för 1500 kr. När jag var där själv första gången så fanns det antikaffärer över allt som sålde ryska ikoner och ville jag köpa fler, men priset hade mångdubblats. Numera går det inte alls att köpa ryska ikoner i Tallinn och det är också exportförbud på dem.

Viru-porten med tinnar och torn i bakgrunden

Nicolaikyrkan

Utsikt över nedre del av gamla stan från från övre del av stan; Toompea

Mina väninnor framför rådhuset. Eller solglasögonreklam om man så vill

Rådhuset

Rådhustorget

Matryorshkor finns att köpa överallt

Det pågår förresten ett MC-konvent här också denna helgen och det är 10 000 MC-knuttar i Tallinn

#tbt – Kochi i Indien

Av

-

Åter till Throwback Thursday (#tbt): 2003 firade jag jul och nyår i Indien med Siri, Kenneth och Irene. Min första resa till Indien.

Kochi är största orten i området Kerala i Indien, och Kerala ligger söder om Goa på västkusten. Stora delar av Kochi byggdes av nederländare och i delar av stan ser man detta tydligt på husen. Kerala är en väldigt fin del av Indien, med fina strandorter som Varkala och bergsstationer som Munnar.

Mitt indientips är att skippa Goa, som faktiskt inte är så fint, och åka direkt till Kerala. (Nu valde jag i alla fall Goa framför Kerala i december förra året, men det var mest beroende på flygtider mm eftersom jag hade så kort tid efter affärsresan.)

Jag kommer inte riktigt ihåg vad detta var för rum; tror det var väntrummet för bussen eller något

Siri, Kenneth och Irene

En kväll gick vi på någon sorts teater. Som var sådär kan man säga…

Natursköna Atlasbergen i Marocko – Och förskönande arganoljan

Av

-

När jag var i Marocko i mars tillsammans med ett gäng andra resebloggare så styrde vi kosan över Atlasbergen mot Sahara direkt från flygplatsen. Och dessa bergen är långt i från pjåkiga! Vi fyra i bilen hängde alla ur fönstren för att fota och vi fick stanna till vid flera tillfällen.

Atlasbergen

Atlasbergen sträcker sig 240 mil i öst-västlig riktning genom Marocko, Algeriet och Tunisien och skiljer medelhavsklimatet i norra delarna av länderna från Sahara-öknen i södra delarna. På den norra sidan är bergskedjan delvis grön och frodig medan den på södra sidan är mer ökenlik.

Men väldigt, väldigt, väldigt vacker från båda hållen.

Arganoljefabriken i bergen

Mitt uppe i bergen stannade vi till för att äta och när vi hade ätit klart så besökte vi en arganoljefabrik. Arganolja är mest känt i Sverige under namnet moroccan oil och används huvudsakligen i håret.

Arganträdet växer i södra Marocko och kan bli upp till 400 år gammalt. De största träden blir tio meter höga och trädkronan kan bli upp till 70 meter i diameter, där grenarna ofta hänger ner till marken. På vår ökenutflykt till Sahara i mars i år såg vi arganträdet flera gångar.

Oljan görs på arganfröna som finns inne i arganfrukten; tre i varje frukt. Om arganoljan framställs traditionellt, vilket självklart var vad som visades för oss, så krossas först frukterna med en sten för att komma åt fröna och sen mals fröna med någon snurrmojäng för att utvinna oljan.

Det går åt ca 30 kilo frön för att utvinna en liter olja, så bra arganolja är dyrt också i Marocko. Oljan används både i skönhetssyfte, dvs insmörjning av hud och hår, samt i matlagning. Om fröna rostas innan oljan utvinnes så får oljan en nötaktig smak. Vi fick smaka oljan vid flera tillfällen och särskilt den nötaktiga var väldigt god; perfekt för att doppa bröd i.

Resan till Marocko sponsrades av Sahara Experience och Visit Morocco
och anordnades av Norske reiseblogger.

Cabo da Roca – fastlands-Europas västligaste punkt

Av

-

Cabo da Roca är fastlands-Europas västligast punkt och hop on-hopp off bussen som jag tog till Conventos dos Capucho åkte förbi och stannade till några minuter så då passade jag på att kolla in stället.

Inte så mycket att ropa hurra för och definitivt inte värt en egen utflykt. Men klipporna i vattnet var ganska fina, det fanns en fyr samt en fint blomsteräng. Dock läste jag att vägen från bilvägen längs vattnet från Cascais till Cabo da Roca är väldigt vacker, men vår taxi tog motorvägen för att spara tid eftersom mitt resefölje var i Sintra bara på dagsutflykt.

Det är roligt att ha varit vid fastlands-Europas västligaste punkt. Jag ser på Wikipedia att Europas nordligaste punkt ligger i Norge så jag får kanske se att ta mig dit också; norska som jag är.

Restaurangen Enotca Ferrara i Trastevere, Rom

Av

-

4

Enoteca Ferrara är en restaurang i området Trastevere som min väninna Lotta fick rekommenderat av en väninnas man som är från Rom. Han är också vinkännare och är med i en vinkällare på Grevgatan i Stockholm där vi innan resan fick komma och dricka de godaste italienska viner och åta skinkor och ost. Men det var inte riktigt temat.

Ferrara har, som sig hör och bör när man får den rekommenderat av en avancerad vinkännare, en omfattande vinlista och en sommelier i matsalen. Förstaintrycket av restaurangen var att den var något stiff och verkade dyr. Maten var i övre prisskiktet av vad vi åt i Rom men portionerna var rejäla och det smakade himmelskt. Jämfört med svenska restauranger var det billigt. Och restaurangen var inte alls stiff, utan supertrevlig.

För att ta sig till matsalen så får man gå genom den enklare baren som när vi kom dit vid 20-tiden var smockad och där det serverades gratis aperitivo (tilltugg) till drinkarna. Tyvärr var baren tom när vi hade ätit färdigt. Vi gick då ut i de livliga gatorna och kollade lite och hittade en uteservering. Trastevere är en populär stadsdel och kan väl jämföras med SoFo i Stockholm. Tyvärr appellerade den inte riktigt till oss då klientelet var i genomsnitt mellan 20 och 25 år och ganska många av ställen var enkla/sunkiga på ett sätt som är ok för en 20-åring men som inte passade oss.

Ferrara Enoteka kommer vi definitivt att återvända till vid nästa tillfälle i Rom men då utan planer om att fortsätta kvällen i Trastevere.

Vinlistorna! Den ena för röda och den andra för vita.

Conventos dos Capuchos vid Sintra

Av