Pamukkale ligger tre-fyra timmar inåt i landet med buss och det ligger ungeför lika långt frän både Antalya, Alanya, Bodrum, Side m.m. Pamukkale betyder bomullsslott på turkiska och det är inte svårt att fatta hur man kunde ge kalkstensbassängen det namnet.
Travertinebassängen har formats under flera tusen år och man har badat i dem lika länge. Vattnet håller en temperatur på ca 36 grader och det sägs innehålla alla mineraler som finns. Kalkstenen beläggs med mossa och annat slagg av vattnet och vattentillförseln till de olika bassängen regleras enligt schema för att undvika missfärgningarna. Tyvärr var de finaste och mest fotade stängda just nu för uttorkning. Bummer! De nyare bassängen ligger som pärlor på en snor nedför en sluttning och räknar sex-sju stycken. Vatnet är mitt-på-vaden-djup och det är tillåtet att vada och bada. Vattnet är varmt och skönt och det är inte alls halt att gå nerför, fast det ser fruktansvärt halt ut.
Området som omfattar travertinebassängen, dvs den vita kalkväggen, är väldigt stort och på avstånd och på bilderna ser det ut som en massiv snövägg. Själva bassängen otroligt vackra och det är verkligen mäktigt att både stå och kolla nerför sluttningen och se bassängen. Tidens tand har också gjort att det har också växt fram väldigt vackra mönster i den vita kalken.
Utöver travertinebassängen finns också den antika staden Hierapolis, men kring den måste jag be att få återkomma.