De eoliska öarna – Stromboli

Av

-

Efter att vi hade lämnat Panarea så tog det bara någon liten halvtimme med båt innan vi var på Stromboli som är den nordligaste av de Eoliska öarna. Öarna är ganska olika; Stomboli är mer sliten och har inte den lyxiga prägeln, det var mer (dock inte mycket) gatuhandel, men främst påmindes man hela tiden på att man är på en vulkanö eftersom man ser vulkanen nära hela tiden.

Man går en bit förbi hamnen (och et hotell!), sen kommer man till huvudgatan. Som är ganska brant och slutar i ett ganska stort torg framför kyrkan (självklart) där det också fanns en restaurang. Stomboli är också känt för hiking och precis bakom kyrkan fanns en affär som organiserade just hiking och den såg ut att gå riktigt bra.

Utsikt från stora torget vid kyrkan

Huvudgaten

Standen på Stromboli ligger precis bredvid bryggan där alla båter lägger till,
och den är inte särskilt fin. Men det är en svart lavastand!

Viveca badar. Här se man tydligt den svarta stranden.

Vid hamnen fanns det ett gäng personer som sålde frukt, ost samt vanligt turist-skräp från sina bilar

När vi lämnade Stromboli så tog vi en sväng runt den vackra fyr-ön som man ser från hamnen

Om man fortsätter efter piazzan framför kyrkan så kommer man efter bara någon minut eller två till huset där Ingrid Bergman bodde under inspelningen av filmen som het just Stomboli. På denna gata ligger också den lokala teatern/bion och några affärer.

Det roligaste med Stromboli är dock att vulkanen fortfarande är aktiv, och varje kvart har vulkanen små gasutbrott som gör att lite lava sprutar ut. Vilket man kan se när det blir mörkt. Vi stannade med båten tre utbrott; ca 45 minuter innan vi påbörjade redan hem. Superhäftigt att se!

Hela båten fotar ön

Kyrkan med vulkanen i bakgrunden

Gatan ner mot Ingrid Bergmans hus

Den lokala teatern/bion

Någon gränd från huvudgatan

Miniutbrott från vulkanen på Stromboli

Kyrkan St. Barbara i Kutna Hora

Av

Lena Löfblad

-

1

Kyrkan påbörjades under slutet av 1300-talet, och är en av de mest kände gotiska kyrkor i Europa. dock färdigställdes kyrkan först år 1905 med att taket var färdigt. År 1995 hamnade kyrkan på en förtjänad plats på UNESCO:s världsarvslista.

St Barbara var ett av helgonen för gruvarbetare och kyrkan fick heta så eftersom Kutna Hora under många år var en ort som levde på sin silvergruva.

Det är mycket svårt att fatta att en liten ort som Kutna Hora har så många storslagna kyrkor; utöver St Barbara finns skelettkyrkan Kostnice, katedralen i Selnec samt St James i centrala Kutna Hora. Ännu mer förvånad blir i alla fall jag när jag på nätet kan läsa att St Barbara från början var planerat dubbelt så stor. Man kan läsa på nätet att under 1400-talet så var Kutna Hora den näst största staden i Bohemia, men det är i alla fall svårt att fatta behovet för alla dessa storslagna kyrkor.

Men kyrkan är fantastiskt fin, så missa den inte om ni har vägarna förbi Kutna Hora!

Karta över Kutna Hora där St Barbara är utritad.

Tyvärr fruktansvärt motljus, men ville fota de fina tornen.
En Maxime-prick längst fram

Kyrkan hade faktiskt en balkong. Man kan se den över porten på förra bilden.

För några kronor extra kunde man ta sig upp på galleriet.
Själva galleriet var ganska tråkigt, men utsikten från balkongen var fantastisk

Oslo håller på att bli en modern storstad!

Av

Lena Löfblad

-

0

Byggprojektet är väldigt omdebatterat och kritiderat, men jag tycker det är helt fantastiskt och höjer Oslos moderna arkitektur till en helt ny nivå.

Barcode heter det, och ligger mellan stadsdelen Gamlebyen och Oslo centralstation och nära operan. Namnet har området fått för att när man ser husen rakt framifrån så är de höga och smala och det är ungefär lika mycket luft mellan varje byggnad som byggnaderna är breda.

På andra sidan gatan (eller egentligen motorleden) ligger Oslos nya operahus. Det sto färdigt år 2004 och ritades av arkitektkontoret Snöhetta som också har ritat det nya biblioteket i Alexandria och kulturhuset på Ground Zero i NY samt The Reideer Pavillion på de norska fjällen. Operabyggnaden sluttar ner mot vattnet, och taket är populärt att promenera på. Taket används också som utomhus konsertscen, och det var här bla Kent spelade denna sommar.

Staropramens bryggeri

Av

Lena Löfblad

-

0

Är man svensk och är i Prag så är ett besök på Staropramens bryggeri i förorten Smichov obligatoriskt. Om inte Sverige är Staropramens största marknad utanför Tjeckien så är det i alla fall nära. Vi tänkte ställa frågan när vi var där, men glömde tyvärr bort detta

Man kan åka metron till stationen Andel och gå några kvartal eller åka spårvagn till hållplatsen efter Andel. Eller gå från Mala Strana, det är bara att följa spårvagnsrälsen och tar ca 15 min att gå. Vi åkte metro dit och gick tillbaka. Om man vill vara effektiv så är bryggeriet gansk nära både slottet Vyrehrad och Dancing Building.

Man måste göra en förehandsanmälan till den guidade turen, och den engelska varianten är kl 10, kl 13 och kl 16. Dock är det ingen levande guide, utan man slussas genom fem-sex rum av en inspelad röst som berättar i varje rum. Filmer visas det också, och det var riktigt bra även om det låter lite beigt när jag beskriver. Men på filmerna nedan syns det att det var roligt och bra.

Det kostar 200 czk, ca 70 kr, och då ingår också en öl i baren. Maxime tog den klassiska (hon är alltid så feg), medan jag testade en ofiltrerad som var lite åt weiss bier-hållet med inslag av koriander och äpple (som jag ifs inte kände av), och som inte går att få i Sverige.

Edinburgh

Av

Lena Löfblad

-

2

Maxime och jag var ju i Prag förra veckan. På Freedomtravel läste vi att Edinburgh hade utsetts till bästa staden att besöka, och sen såg jag själva repotaget i Svd när jag dagen efter surfade in för att läsa nyheter. Nyheterna hemma måste man ju få med sig även om man är bortrest, det är ju ett måste.

Vi hade med dator, men inte den dator där vi har alla bilderna arkiverade. Så tyvärr kunde jag inte i samma sekund slänga upp bilderna från när jag var i Edinburgh tillsammans med norska väninnan Marie Helen för 16 år sen för att besöka en annan väninna som heter Janne. (Ja, du läste rätt; i Norge är Janne ett kvinnonamn!) Man vill ju visa att man hänger med.

Både Marie Helen och Janne pluggade i Edinburgh, men medan Marie Helen flyttade tillbaka efter studierna medan Janne träffade en kille första dagen i plugget och stannade. Med detta repotaget friskt i minne så är det kanske läge att hälsa på Janne och hennes man igen.

Jag pratade i går med en väninna om återanvändning av gamla kyrkor och jag kom då på att i Edinburgh var första gången jag såg kyrkor som hade bygds om till bar, bibliotek, och restaurang. Jag kommer ihåg att jag under ett tag efter detta var helt besatt av att jag ville bo i en gammal kyrka. Kan ha något att göra med att jag pluggade kulturmiljövård på den tiden och vurmade för att bevara typ allt som det var. Nu sliter jag med hård hand ut alla platsbyggda köksskåp m.m. och ersätter med högblanka MBD-skivor och krom.

Här kommer i alla fall bilderna som bevis på att jag har varit världens bästa turiststad. Fast bevis och bevis; som vanlig finns inga bilder på mig eftersom jag är bakom kameran.

Princes Street. Kommer dock inte ihåg från var bilden är tagen.
Högt var det i alla fall.

Fantstisk solglasögonsmode á la 1997

Edinburgh Castle

Jannes hus

Stare Mesto i Prag – Gamla stan

Av

Lena Löfblad

-

0

I morgon eftermiddag åker vi hem från Prag. Vi har precis kommit hem efter att ha ätit en god middag på restaurang Kampa Park på ön Kampa nära Karlsbron.

Under tiden vi har varit här så har det medvetet inte publicerats några bilder från den äldsta stadsdelen Stare Mesto, där bla den astrologiska klockan finns och gamla stadens torg m.m. Orsaken till detta är att det varje dag när vi har gått upp har varit strålande sol och blå himmel, sen precis när vi har kommit in till stan så har molnen kommit och den fins blå himeln och solen som är så fin på bild har försvunnit. Vi har förstås hoppats varje dag i morgon är det kanske sol så vi kan ta några fina bilder. Men eftersom vi åker nu imorgon har vi insett att vi får visa de bilder vi har.

Så här dyker ett urval pittoreska bilder upp från utvalda delar av gamla stan i Prag. (Jag hade precis en freudiansk slipp och skrev gala stan i stället för gamla stan. Detta fick mig att tänka på att det faktiskt är ganska galet i delar av Stare Mesto.) Tyvärr är det ganska stor Västerlånggatsvarning över stora delar av Stare Mesto, och särskilt torget och den astrologiska klockan. Det är väldigt många guidade visningar, och man hamnar ofta i någon sorts kö bakom dessa. Vissa gator är ren mardrömmen. Tråkigt. Det är nio år sen jag senast var i Prag och det var inte alls samma hysteri då.

Prague Castle

Av

Lena Löfblad

-

0

I dag har vi spenderat dagen på Prague Castle.

Det finns tydligen sex olika biljetter att köpa, men eftersom vi inte orkade ta reda på alla detaljer kring allt vi ville se så köpte vi den som heter Long tour där allt var inkluderat. 350 czk för mig och 175 czk för Maxime, dvs en dröj 100-lapp för mig och hälften för Maxime.

Dock var det egentligen bara stora kyrkan, St Vitus, och de gamla arbetsrbodtäderna på Golden Lane som var av intresse. Old Royal Palace var också ganska roligt; det fanns en massa vapensköldar i taket. Annars var det mesta annat mediokert. I vår guidebok står det att St. Vitus är gratis, men det stämmer inte helt. Man kan komma innanför dörrarna och få se kyrkan därifrån gratis, men för att komma in och gå omkring behöver man biljett. Så en Short Tour-biljett hade nog varit tillräckligt, men man hade bara sparat ca 30 kr.

Det tog oss ca tre timmar att se allt, inkluderat fika. Jämfört med Vysehrad så är hela Prague Castle bebyggd och kullerstenslagd, mao inget gräs och egentligen ingen utsikt eftersom det är byggnader ut mot muren hela vägen. Undantaget är utgången mot öster där utsikten är fantastisk. Prague Caste ger mer stadskänsla än borgkänsla.

Kyrkan St. Vitus är dock mäktig. Stor och hög som bara det, och med fantastiska gotiska detaljer både på insidan och på utsidan. Jag tror det är de högsta och mest imponerande gotiska valven jag har sett.

Golden Lane är så pittoreskt det kan bli. De första husen/kåkarna man kommer till är i funktion som butiker som säljer hemmasydder kläder, träleksaker och annat nyttigt, medan de sista husen är inredda som de var under renässansen, kring 1900-sekelskiftet och så sent som på 1950-talet.

Vårt tips kring Prague Castle är; gå dit men ödsla inte bort tiden på allt som inte var outstanding. En dryg timme borde vara tillräckligt. Och skippa promenaden från den västra porten mot stadsdelen Hradcany med gatan Novy Svet och kyrkan Loreta. Så bra var det faktiskt inte.

Skelettkyrkan i Kutna Hora utanför Prag

Av

Lena Löfblad

-

1

Då Maxime och jag åkte till Prag i Tjeckien var en viktig orsak att vi ville besöka skelettkyrkan som på tjeckiska heter Sedlec Kostnice Ossuary och ligger i Kutna Hora. Här har det skapats dekorativ konst och funktionella element som lampor från skelettdelar efter de 40 000 personer som sägs ha begravits i kyrkan.

Utifrån ser kyrkan i Sedlec ut som vilken som helst kyrka, men när man kommer in hittar man skelettdelar från ca 40 000 personer. Formade som en gigantisk kristallkrona (nej vänta; det är inte kristaller, den är gjort på skelettdelar!), en vapensköld, fyra pyramider, kors på väggarna och annan utsmyckning. Det ser ganska makabert ut, men samtidigt otroligt fascinerande. Min syster Christiane var där för några år sen och jag fascinerades verkligen av bilderna och när vi nu skulle till Prag så ville vi självklart åka dit.

Historian bakom är att under 1200-talets blev kyrkans abbot skickat till Jerusalem, och han tog med sig lite helig jord hem som han spridde utöver kyrkogården. Hela kyrkogården blev efter det ansedd vara helig, och det blev självklart populärt att begravas där. Under 1500-talet byggdes kyrkan, och benen från kyrkogården fick ligga i kyrkans källare. 1870 köpte familjen Schwarzenberg kyrkan med kyrkogården och hyrde in en lokal hantverkare för att dekorera kyrkan med de 40 000 skeletten från källaren.

Jag måste erkänna att jag tycker det är en tanke morbid att dekorera med skelett men ganska så fascinerande var det i alla fall.

Utöver skelettkyrkan fanns det mycket annat också att se; ytterligare två fantastiska kyrkor och en mysig by. Men eftersom vi har så många bilder så dyker det upp egna inlägg för detta också.

Läs mer: Såhär åker du från Prag till Kutna Hora
Läs mer: Kyrkan Santa Barbara i Kutna Hora
Läs mer: Jungfru Maria och Johannes döparens kyrka

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Karlsbron och stadsdelen Malá Strana

Av

Lena Löfblad

-

0

I dag sov vi länge och gick hemifrån vid 12. I stället för att gå över vår vanliga bro in til gamla stan så valde vi i dag att ta oss över Karlsbron

Karlsbron binder ihop gamla stan i Prag, Stare Mesto och Malá Strana som ligger på andra sidan älven. Karlsbron är ett av Prags mest kända turistmål, och fin är den. Turistig med mycket skräpförsäljare och karikatyrmålare; ja tyvärr, men som sagt fint.

Vi gick omkring en sväng i Malá Strana först, och där är det väldigt pittoreskt och gulligt. Precis som guideboken säger; nästan för pittoreskt för sitt eget bästa. Massor med turister och turistiga restauranger. Men trevligt och fint i alla fall. Precis ovanför ligger Prague Castle, men det tar vi en annan dag. Kan inte ta allt under samma dag!

Vi gick sen och tittade i lite affärer, åkte till Staropramens bryggeri, och gick därifrån tillbaka till Malá Strana. Igen. Vi gick omkring och fotade lite mer, bla en sväng förbi ön Kampa, åt en god middag och åkte sem hem till lägenheten.

Både Karlsbron och Malá Strana är ett must i Prag.

Nu ska vi sova. I morgon ska vi på en heldagsutflykt utanför Prag, och ska upp tidigt för att åka tåg.

Malá Strana

John Lennon Wall

Staty på Karlsbron

Maxime på Karlsbron

Staty på Karlsbron

Prague Castle från Karlsbron

Vysehrad slott i Prag

Av

Lena Löfblad

-

0

Det slutade regna i går, och det blev en fin dag i alla fall. Efter brunchen var det bara att ta på solbrillorna och gå ut.

Det finns två slott/borgar i centrala Prag; Prague Castle samt det lite mindre Vysehrad som ligger helt söder i Nove Mesto.

Man kan antingen åka metro till stationen som heter just Vysehrad eller gå. Vi åkte metro eftersom vi bor på andra sidan stan och jobbade oss sen uppåt via Dancing Building och sen shoppinggatorna Hybernska, Na Prikope och Celetna.

Vysehrad har medeltida murar och vallgravar att bjuda på, en maffig kyrka och en tillhörande kyrkogård som är den häftigaste jag har sett. Och självklart fantastisk vy över staden.

Bara kyrkogården gör att Vysehrad är värt enn besök. I närheten ligger också Dancing Building och Staropramens bryggeri i fall man önskar slå flera flugor i samma smäll.

HemByte.nu och lägenheten i Prag

Av

Lena Löfblad

-

1

Här kommer en beskrivning av hur HemByte/HomeExchange fungerar.

Sajten finns över hela världen och är världens största på området; det finns tillsammans över 40 000 objekt. Av dessa är ca 18 000 i Europa, ca 14 000 i Nordamerika och ca 2000 i Oceanien. Det finns några objekt också i Afrika, Asien och Sydamerika, men tyvärr inte så många som man önskar.

I profilen lägger man först in beskrivning av lägenheten och sen en beskrivning av området man bor i. Man lägger också in beskrivning av sig själv i rutan för detta. Hos HemByte får man får lägga in så många bilder man önskar (hos många sajter kostar mer än två eller tre bilder extra) så lägg dit en bild på varje rum, och om man har ett pampigt trapphus e.l. är det smart att lägga in också detta, likaså bilder på omgivningen (restauranger, parker m.m.). Tänk mäklarens annons för att sälja lägenheten. Sen är det också bra att ha en bild på sig själv, många har en bild av hela familjen med hunden ute i naturen eller annat käckt.
Man anger vart man själv önskar åka (jag tror inte det finns någon gräns för antal länder/städer) och man kan också bocka i öppen för förslag. Sen anger man per land/stad när man vill åka, och också här går det att bocka för att man är flexibel med tidpunkterna. Det finns också fritextfält kring båda länder och tidpunkt.

Man kan göra sökningar både efter vem som har ett objekt i landet/staden man själv önskar åka till, eller söka på vem som önskar åka till Sverige/Stockholm (omvänt sökning), eller en kombination. Jag brukar oftast använda kombinationen när jag kommer på en stad jag vill åka till, för det är ganska många objekt och man blir lätt överväldigat. Lite då och då går jag in och söker på vem som vill åka till Sverige bara för att få inspiration, och det dyker upp tio-tolv sidor med 16 objekt per sida och tyvärr har jag då tröttnat efter tre-fyra sidor och stänger ner det hela.

Jag har lagt in några storstäder jag önskar åka till, men också öppen för förslag. I genomsnitt kommer det två-tre olika förslag per vecka året om, men ned större tryck inför sommaren. Vissa matchar våra kriterier (man kan lägga till fritext kring var ock när, t ex anger vi att vi endast önskar bo i gångavstånd från stan och strand och inte vara beroende av bil), medan andra tydligen skickar samma förfrågan till alla i t ex Stockholm utan att egentligen läsa vår profil.

Det kostar 70 kr per månad om man tecknar ettårsavtal (allt dras samtidigt), och 110 kr per månad om man tecknar tremånadersavtal.
Men är det inte osäkert? frågar många av mina vänner. Visst, en viss risk är det. Jag har inte frågat försäkringsbolaget, men jag gissar att min försäkring inte täcker om de snor eller förstör något. Jag har ju lämnar ut nyckeln. Men man märker ganska snabbt hur den som kontaktar en är, och man mailar ganska mycket innan man bestämmer sig. Jag brukar jämföra det med när han ska hitta rätt person under en anställningsintervju. Sen kan man i profilen se hur många byten som har gjorts tidigare, och man kan läsa recensioner från tidigare byten om detta finns (jag brukar se till att de vi byter med lämnar en recension om oss). Lite som TripAdvisor eller eBay. HemByte är ingen garant för att lägenheten man byter med faktiskt finns eller om något händer, de är bara en förmedlare av för personer som önskar byta med andra.

Vi brukar städa undan en garderob i hallen för ytterkläder, en garderob i sovrummet samt badrumsskåpet så de som ska bo hos oss har plast med sina grejer. Jag skickar ett mail till den andra part om att jag har gjort så, och då brukar de se till att göra det samma (om de inte redan hade planerat så).

Både under förra bytet i Paris och detta nu i Prag så har vi fått välkomstgåvor (vin, marmelad och choklad), och en massa beskrivningar och kartor för hur man går till stan, hittar mataffären, bageriet m.m. Det har vid båda tillfällen också funnits en lista över restauranger, caféer, barer m.m. Och vi lämnar självklart det samma hemma hos oss.

Här och här finns tidigare inlägg om vårt lyckade byte i Paris i somras.

Det bästa med HemByte är att man har möjligheten att stanna ganska länge på ställen där man annars inte gör så. Vi hade aldrig kostat på oss att bo två veckor på hotell i Paris (mellan 15 000 och 20 000 kr) eller en vecka i Prag; oftast blir det bara långhelger i storstäder. Stannar man längre har man möjligheten att lära känna staden på ett grundligare och mer avslappnat sätt; inte bara flänga omkring om man vill se alla stadsdelar eller gå upp och ner samma gator hela tiden.

Just nu är vi i en stor och jättefin 3:a i stadsdelen Bubenec i centrala Prag. 15 min att gå till slottet och 20 min att gå till centrum. Tyvärr regnar det i dag, och vi satsar på brunch på ett ställe som de vi byter lägenhet med har rekommenderat.

Såhär ser lägenheten ut:

Vardagsrummet

Arbetsrummet. Det finns ett skrivbord (med en Mac vi kan låna om vi vill) utanför bilden till höger

Arbetsrummets soffa/extrasäng i vilken jag sitter just nu

Köket

I sovrummet finns också en walk-in-closet!

Separat bad och toalett

Och vårt välkomnande

Panarea – En av de Eoliska öarna i Italien

Av

Lena Löfblad

-

0

Panarea är den minsta av de Eoliska öarna, eller de Lipariska öarna. Ögruppen ligger norr om Sicilien, och det är tillsammans åta öar. Den största är Lipari, vilket också är namnen på kommunen alla öarna tillhör och som har gett det alternativa namnet de Lipariska öarna.

Alla åtta öar är vulkaniska öar, och i dag finns det fortfarande två aktiva vulkaner; på Vulcano och Stromboli.

Om Panarea

Panarea har bara 300 året om-bofasta, men sommartid fördubblas siffran många gångar om. Ön har under de senare åren blivit känd för sina jet set-besökare; både italienska och internationella celebriteter. W Magazine hade ett ganska bra reportage kring jet setandet för några år sen. Kvällstid är tydligen Hotel Raya stället att vara enligt samma repotage och lite googlande från min sida. Vi var ju bara på dagsutflykt och testade följeligen inte nattelivet på ön.

Arkitekturen skiljer sig mycket på Panarea jämfört med övriga Italien. Husen är små och slätputsade i vitt med blå detaljer och man kan lätt tro att man är i Grekland.

San Pietro

San Pietro har en hamn och en huvudgata som slingrar sig upp till kyrkan, för sen att fortsätta till stranden (som för övrigt är öns enda strand). Vi prioriterade bort stranden; vi ville heller se San Pietro och stranden såg inte så fin ut när vi såg den från vattnet. Och San Pietro är mycket fin; fantastiska blommor och hela orten är mycket välbehållen.

Här finns ingen flagnade målarfärg. Men en massa mysiga gränder samt fina och färgglada blommor fanns. Affärerna är dyra; även om de inte sålde några märken som jag kände till i alla fall. Det var mer som en helt ordinarie strandsarong av okänt eller inget märke; 1600 kronor tack. Inte heller här finns några bilar, men det finns en massa golfbilar. Också taxi-golfbilar i fall man inte orkar gå.

Utöver San Pietro och stranden så är Panarea känt för sina vandringleder av olika svårighetsgrader och sin dykning, men vi testade inget av detta. Fanns inte tid!

Precis innan kyrkan, upp en stentrappa i berget, fanns något religiöst monument med en Jesusstaty och när man fortsatta hittade man den heliga familjen i en liten grotta.

Viveca och jag åkte till Panarea och Stromboli med TUI:s utflyktspaket.

Ålesund och norska fjäll

Av

Lena Löfblad

-

0

Eftersom min egen Oslo-lägenhet renoveras så lånar jag min syster Christianes lägenhet; hon är i Tokyo just nu. Macen har hon dock lämnat åt mig, och jag har festat loss på alla hennes semesterbilder.

I somras åkte Christiane på bilsemester till Ålesund på norska västkusten med en av sina anställda (hon äger en piercing-studio i Oslo). Stadsbilderna nedan är från Ålesund, medan forsarna, broarna och vyerna är från någonstans mellan Oslo och Ålesund. Jag tyckte bilderna var så fina att jag tog med dem utan att veta var det är; detta förtjänar att delas med hela världen.

The Reindeer Pavillion ritades av arkitektkontoret norska Snöhetta som faktiskt är ganska kända.
De har också ritat museums-byggnaden på Ground Zero i NY

Kyllingbroen är troligtvis Norges mest fotograferade bro

Sagoön Isola Bella vid Taormina

Av

Lena Löfblad

-

0

Florence Trevelyan var kung Edward VII’s älskarinna. Efter bråk med en av kungens andra älskarinnor valde hon att lämna England, och 1890 köpte hon ön Isola Bella från staden Taormina.

På ön skapade hon flera exotiska trädgårdar med bland annat importerade växter, en hundkyrkogård för sina hundar och byggde flera paviljonger och grottor.

För att nå ön i dag måste man vada över 20-30 meter från stranden. Med en gång när man kommer över till ön och innanför porten kan man gå ner till ett litet hus med terrass.

En trappa upp från första huset så kommer man till en massa grottor med växter. Grottorna bildar en liten labyrint med ljusinsläpp i taket.

Efter grottorna kommer man till en fantastisk terrass med de finaste växter, och helt bedårande utsikt. Blått hav precis överallt.

Förbi stora terrassen kommer man så till en pool i ljusgrön mosaik och naturstenar. Poolen är nu tom, och är avspärrad med rep. Jag var tyvärr tvungen att ta en bild på denna otroliga skapelse, och eftersom jag känner mig vuxen och ansvarig så var jag säker på att jag inte skulle ramla i och skada mig, så jag slank under avspärrningen. Självklart var det en vakt som såg såg mig, men han öppnade bara repet elegant åt mig; på samma sätt som man blir utsläppt från en nattklubb.

Det finns också ett större hus, en liten trappa ner från terrassen, som är stängt, men där man kan titta in genom fönstren. Och utanför här finns självklart också en liten terrass. Terrasser finns verkligen överallt på Isola Bella.

Isola Bella används både om stranden vid ön och om själva ön. Ön är numera ett naturreservat, och det kostar €4 att gå in. Det finns också en övre del av ön, men den är avspärrad för besökande. Men vakten fattade att jag var riktigt sugen på att se också den delen.

Efter grott-labyrinten, poolen och huset halvvägs upp så kom en ganska lång trappa som också var avspärrad. Här hade vakten som tidigare hade släppt fram mig förbi avspärrningarna vid poolen följt efter; också nu lyfter han avspärrningen och tecknar att jag får gå uppför trappan. Ja tack! Trappan slutade framför ännu ett hus med en uteplats med. De havsgröna klinkersten på golvet utomhus och portalen i sten var att bli kära i.

Precis bredvid huset fanns en mindre spiraltrappa upp till en ännu en utsiktspost där utsikten självklart var ännu finare än vid alla de andra utsiktsposterna på ön. Utsikten var fantastisk både mot vattnet och in mot stranden.

Den översta utkiksposten, det större huset längst upp och det lilla husen precis efter porten.

Vi får hoppas att det bara är tillfälligt att den översta delen av ön är stängt, och att ön i sin helhet öppnas för allmänheten. Typ i morgon.

Jag älskade verkligen Isola Bella, och är så glad för att jag lyckades lösriva mig från stranden och ta mig upp på ön. Det hela påminde lite om Gaudis byggnader och parker i Barcelona, och jag älskar ju de också.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.

Buda Castle Labyrinth

Av

Lena Löfblad

-

0

Buda Castle Labyrinth är en labyrint ihopsatt av en mängd källare uppe på Budas slottshöjd i Budapest, de flesta 10 till 15 meter under markytan.

Man började utförska grottorna under 1930-talet, och under andra världskriget fungerarde grottorna som skyddsplats. 1961 öppnades de för första gång, och man har sen dess bygga till en till ingång samt utvidgat labyrinten.

Jag hittar lite olika uppgifter på nätet huruvuda labyrinten stängdes ner förra året eller inte, men på hemsidan jag länkar til ovan så ser det ut att den är öppen.

Det är lite datorspelskänsla där nere (jag älskar adventure-spel), och jag tyckte det var väldigt häftigt. Ännu bättre blev det av att vi var nästan själv där nere och man kunde gå omkring och utforska alla mörka vrår själv.

Det fanns stayer, med och utan brinnande facklor, den fanns trasiga statyer om låg i vatten, det fanns stora, tunga dörrar som gick att öppna och dörrar med kjedjor som inte kunde öppnas. Det fanns också en mackapär i ett rum där det framställdes vin som man kunde smaka på.

Sen fanns det olika utställningar där nere, när vi var där en sorts framtidsutställning där man visade nutida föremål och man i framtiden gissade vad det var. Halvroligt.

Kolla upp om labyrinten fortfarande är öppen om ni åker till Budapest. Jag ska garanterat dit igen om jag åker till Budapest igen.

Boeronde på att både Christiane och jag snålade på blixten där nere så är bilderna ganska mörka, men det går absolut att se vad de föreställer.

Det är svårt att se på bilden hur stort huvudet är, men detta är ett jättehuvud som ligger i en vattenpöl

En hest med ryttare ihopbyggd med en pelare

Om Panarea

San Pietro

FÖLJ LADIES ABROAD

SENASTE ARTIKLARNA