Vi var som sagt vid byggnaden kl 21 på kvällen första gången och fick många fina bilder av byggnaden när solen var på väg ner. Bland annat bannerbilden som vi har just nu.
Vi var som sagt vid byggnaden kl 21 på kvällen första gången och fick många fina bilder av byggnaden när solen var på väg ner. Bland annat bannerbilden som vi har just nu.
Taormina är ett ganska blandat semestermål; italienare och utländska turisker, barnfamiljer, par och kompisar på semester. Det finns en uppsjö av restauranger att välja mellan, men inga nattklubbar och barer där man hänger i baren. Vad vi hittade i alla fall. Dock fanns det tre trevliga loungebarar som vi hittade.
Den första heter Daqiri och lgger i en trappa vid domkyrkan Piazza del Duomo. Trevligt ställe, och man kan sitta och följa med på allt som händer vi torget. Man får alltid tre-fyra skålar snacks med drinkarna på alla ställen, och just här hade de friterad (?) mais som var väldigt god. Tyvärr var drinkerna ganska vattninga och inte särskilt goda. Även daiqirin (som man skulle tro var deras spesialitet) var vattnig och gjort på jordgubbspuré i stället för färska jordguddar. Icke godkänt Så hit gick vi bara en gång även om stället var trevligt. Alltid fullt kvällstid. På helgerna går det att boka bord.
Zagreb är inte Kroatiens vanligaste resmål, men eftersom staden är finare än vad man kan tro när man tänker ”en smutsig Öst-Europeisk huvudstad liggande mitt i landet” så vill jag slå ett slag för Zagreb.
Vi flög dit fem väninnor precis när Kroatien igen öppnades för turister, och på den tiden så kunde man inte flyga billigt till Dubrovnik eller Split. Så då blev det Zagreb för oss. Eftersom den ena tjejen hade en FN-kollega som hade ett jättestort hus i Zagreb som stog tomt (hon hade utomlanstjänst) så fick vi låna huset.
Efter några dagar i Zagreb tog vi en sorts kryssningsbåt från Rijeka till Dubrovnik, och sen jobbade vi oss upp igen längs kusten ort för ort.
Zagreb är definitivt värt en dag eller två.
Denna bilden är från precis utanför Zagreb. När vi skulle hem så hyrde vi bil
från Split för att åka förbi Plitvitce nationalpark, och precis innan Zagreb
körde vi vilse och kom förbi detta fina landskapet.
Tyvärr har Maxime förmågan att bli sjuk på semestern.
Första gången hände det då vi 2007 hade bokat in tre veckor i Grekland där vi tänkte besöka ett gäng öar under dessa veckorna. Vi hann med tillsammans en vecka i Aten/Kalamata när vi kom till Falasarna på Kreta och Maxime började må dåligt. Jag fattade direkt att något var fel då hon inte orkade följa med till stranden, hon älskar ju att sola. Efter några dagar insåg jag att Maxime var tvungen att träffa en läkare, och jag ringde försäkringsbolaget som skickade iväg oss till Chania ca 2 timmar undan. I Falasarna fanns ju knappast ett apotek… Från hotellet i Falasarna till bussen fick jag samtidigt släpa två resväskor och bära Maxime in på bussen.
Väl framme i Chania så var läkarmottagningen en privat klinik, och läkaren konstaterade snabbt att Maxime hade riktigt hög feber och en väldigt förstorad mjälte. Dvs ett elakt fall av körtelfeber, och Maxime åkte direkt in som patient på kliniken och blev liggande där tio dagar. Eftersom en förstorad mjälte kan spricka så fick Maxime endast röra sig försiktigt t ex när hon gick in och ur sängen (Emil, som dog hemma för några år sen för att han inte fick någon ambulans, dog av sprucken mjälte i samband med körtelfeber). Men det var egentligen inget problem eftersom hon mådde så dåligt att hon bara sov och knappast rörde sig alls. Hon hade hela tiden riktigt hög feber, orkade inte äta, var tvungen att få smärtlindrande muskulärt i spruta eftersom det är det som fungerar bäst vid så hög feber. Hon var verkligen jättesjuk och säger fortfarande att hon inte kommer ihåg något från de första dagarna på sjukhuset.
Efter tio dagar fick hon som sagt lämna sjukhuset och då var det två dagar kvar av semestern. Eftersom Maxime då ville sola så fick jag förhandsboka taxi till och från stranden eftersom hon knappast kunde gå 50 meter utan paus. Vi hade bokat båt till Aten och flyg hem därifrån, men avslutade semestern med att försäkringsbolaget flög oss direkt hem från Kreta och satte oss i en taxi hem från flygplatsen.
Jag såg senare att sjukhusvistelsen hade kostat vårt försäkringsbolag 60 000 kr, och vi fick också ersättning för förstörd semester som gjorde att vi samma höst kunde boka en ny resa till Gambia!
Körtelfebern resulterade också i att Maxime hela första året i gymnasiet fick gå på deltid för att hon inte orkade hela dagar, inte fick sporta över huvud taget (inkluderat inte springa efter bussen) och i flera år hade ett obefintligt immunförsvar som gjorde att hon blev sjuk en vecka varje gång någon hostade i hennes närhet eller om hon sov mindre än tio timmar per natt…
I Thailand 2009 var det en supersolskada som gav en öppna sår och svår feber vilket resulterade i en dag i sängen med högsta tillåtna dos Alvedon för att hålla febern nere.
Tunisien 2010; vanlig hög feber och sängliggande. Bilden nedan från dagen febern bröt ut, Maxime ligger aldrig i skuggan om inte något är fel.
Det finns egentligen inte så mycket stt skriva om Taormina; bilderna talar för sig själv.
Vy från Piazza IX Aprile |
Jag har sett marsipan formad som frukt många gångar tidigare, men jag blir alltid lika imponerad |
Längst bak i denna gränd låg vårt rum på hotel Vello d’Oro |
Il Duomo |
Det tog ett tag innan vi upptäckte cannoli, men när det hade gjorts så var jag helt såld på de med pistache |
En buske trimmad som en kentaur (hälften häst, hälften människa) är en typisk grej som jag låter mig facineras av |
Receptionen |
Utsikten från balkongen, dvs om vi hängde över räcket |
Utsikten åt andra hållet, dvs rummen med större balkong |
Trappgränden mellan Corso Umberto och Vello d’Oro |
Takterassen |
Utsikten åt ena hållet… |
… och åt andra hållet mot Naxos |
Frukostterassen |
Utsikt från frukostterrassen mot Piazza XI Aprile |
Bra utsikt, eller vad? |
Detta är första torget man kommer till i Castelmola och där bussen stannar. Vi åt middag på restaurangen här, maten var ok men utsikten var formidabel. Trappan i förgrunden är upp till slottsruinen. |
En av alla gränder |
Det tar som sagt bara 15 min med buss upp från Taormina (eller en timme att gå), och bussen går varje timme till kl 19 sen varannan timme till kl 23. Om man väljer att gå så finns det en särskild gångstig med en massa trappor, och man kommer då också förbi kyrkan Madonna della Rocca.
Viveca fotar mig som fotar henne och slottsruinerna |
En närbild som visar serpentinvägen… |
… och en översiktsbild som visar serpentin-helheten |
Viveca vid kratern |
Jeeparna från 2500 till 3000 på serpentinvägar |
Klocktornet på Piazza IX Aprile |
Vyn från Piazza IX Aprile |
Det finns kyrkor lite överallt i Taormina |
Huvudgatan Corso Umberto |
En av alla gränder |
Och längs den delen av parken som vätter mor Rue de Rivoli finns en nöjespark.
Maxime och jag var så himla nöjda med lägenhetsbytet vi gjorde i Paris i somras så vi har redan bestämt ett nytt byte med en lägenhet i Prag i oktober.
Jag blev ju så sugen på att åka till Prag igen då jag såg bilderna från när jag senast var där, så jag uppdaterade min bytesprofil på HemByte till att vi sökte lägenhetsbyte i Prag. Och vips så hörde ett par av sig med en fin lägenhet bara någon vecka senare. Paret vi ska byta med har vid sidan om sina jobb en sorts turistguidning och upplevelsesturer i Prag kallad Taste of Prague. Så vi hoppas att de i tillägg till vad vi kan läsa oss fram till på deras hemsida har en massa tips på restauranger m.m.
Torget i gamla stan i Prag. Fotat senast jag var där. |
Jag lovade/hotade i tidigare inlägg att återkomma med mer bilder från Versailles. Eftersom vi har ca 200 bilder därifrån behöver vi dela upp det hela, och vi börjar med själva slottet.
Till Versailles åker man RER C (den gula) till stationen Versailles-Rive Gauche, vilket tar ca 30 min från Invalide. Man borde absolut förehandsköpa biljetter på Internet innan man åker dit; annars får man köa minst en timme för att bara köpa biljetterna. Sen köa igen en timme för att komma in i slottet. Det står på hemsidan att webb-biljetterna antingen måste skrivas ut hemma eller att de kan skrivas ut hos något servicecenter framme i Versailles, men det går utmärkt bara att visa upp mailet på telefonen man får som bekräftelse på köpet. För en vuxen kostar det ca €25 för en högsesongbiljett som omfattar allt (slottet, trädgården, alla Trianon-palatsen m.m.), och det är lika bra att köpa den. Under lågsesong är biljetten billigare. För EU-borgare under 25 år är slottet och Trianon gratis, medan trådgården kostar ca €8 under helgerna. Vardagar är trädgården gratis för alla.
Versailles är helstängt måndagar, och det är störst tryck söndagar och tisdagar. Vi kom till Versailles kring kl 13 en lördag, och vi fick då köa ca en timme för att komma in. Väl inne i slottet är det som att gå omkring i en höstack. En mycket fin och påkostad höstack. Det är maffigt, det är stort, det är guld och det är värdefullt. Det enda konstiga, och som varken Maxime eller jag gillade, var att mitt i all den barocka interiören var det någon sorts utställning av modern konst. De fanns gigantiska högklackade skor i silver, en rosa helikopter gjort i fjäder och någon hängande bläckfisk i patchwork som såg för ….. ut. Vi fattar verkligen inte vad detta hade där att göra.
Versailles är jättefint, och alla som är i Paris borde ta sig tid att åka dit. Vi återkommer med inlägg om trädgården som var ännu finare än vad slottet var.
Spegelsalen |
De konstiga silverskorna |
Den konstiga rosa helikoptern |
Fantastisks målningar. Även i Versailles behöver det renoveras! |
Slottskyrkan |