Ohrid – En semesterstad i södra Makedonien

Ohrid var staden ingen av oss hade förväntningar till men som blev en stor favorit hos alla fyra. Vad som skulle bli en natts vistelse blev snabbt till tre nätter.

My gillade munkarna som såldes på varje gathörn och att vi badade i sötvatten, Lotta gillade att glassen var extra god och strandpromenaden, Viveca åt den godaste grillade fisken under hela resan och köpte billiga flip-flops (observera plural), jag gillade alla kyrkor och att vi solade på en ponton bestående av vad som såg ut som sammansatta frysklampar.

Staden Ohrid och Ohridsjön

Ohrid ligger i Makedonien och är landets åttonde största stad. Den är belägen på norra sidan av Ohridsjön och andra städer belägna vid sjön är Struga och Pogradec. Ohridsjön är en av Europas största och äldsta sjöar och är nästan 300 meter djup och 30 kilometer lång. Mitt i sjön går gränsen mellan Albanien och Makedonien och Ohrid ligger cirka 30 minuter med bil från gränsen till Albanien.

Ohrid är en ganska liten stad med bara 50 000 invånare men det är också en populär semesterstad. Dock inte mer populär än att den har kvar sin charm.

Gamla stan med borg och antik teater

Dag två tar jag en sightseeingrunda innan mina medresenärer vaknar. På kartan ser det ut som att Car Samoils borg ligger evigt långt från vårt hotell och i guideboken beskrivs det hur jobbigt det är att ta sig upp. Men ägaren av vårt lilla hotell påstår att det bara är 15 minuter att gå och det visar sig stämma. Hela vägen går jag på kullersten och visst går det uppför men inga trappar. Jag ankommer 08:58 och får panik när jag möts av galler men en av gummorna som håller på att packa upp sina virkade varor hon senare ska sälja förklarar att porten öppnas om två minuter. Jag blir genast lugn igen.

Ovanpå borgens murar möts jag av underbar utsikt över staden och sjön. Car Samoil var Makedoniens härskare runt år 1000 och gjorde Ohrid till landets huvudstad under en kortare period.

På väg ner besöker jag den antika teatern, påbörjad år 200 för Kristus, som fortfarande grävs ut och jag försöker ta mig in i kyrkan Sankt Panteleimon. Som är under renovering och stängd. Sen är det dags att ta sig tillbaka till hotellet och plocka upp bikinin och solskyddet.

Stranden

Ohrid har stora stranden och lilla stranden. Lilla stranden är så liten att vi missade den då vi blinkade. Stora stranden har trevlig stämning med solsängar antingen på stenstranden eller på den flytande pontonen och en restaurang i olika nivåer. Vi väljer givetvis pontonen där vi bara kan resa på oss och dyka rakt ner i det kristallklara vattnet. Sötvattnet, som My gillar så mycket. Jag visste inte att sötvatten kunde vara så blått och klart innan jag kom till Ohrid, men så är det alltså.

Kyrkorna

Även om jag har förflyttat mig till stranden så är jag inte klar med dagens sightseeingande.

Ohrid är också känt som Balkans Jerusalem och orsaken till det är att staden en gång hade 365 kyrkor; en för varje dag av året. Numera är flertalet kyrkor borta men kvar finns bland annat Sankta Sophia mitt i staden och Sankt Panteleimon något ovanför staden. Den mest kända kyrkan är dock utan tvekan Sveti Jovan Kaneo, eller på svenska Sankt Johannes vid Kaneo, som ligger vackert på en udde bredvid stranden med Ohridsjön i bakgrunden.

Efter ett snabbt dopp för att svalka av mig bär det av mot Sveti Jovan Kaneo. Lotta och Viveca försöker övertala mig att vänta ett tag så ska de också följa med. Men jag står på mig och går på en gång. Och mycket riktigt; de två andra aldrig kom iväg. Kyrkan är Makedoniens mest fotograferade sevärdhet och jag har inga svårigheter att fatta varför.

Ohrid är upptagen på UNESCO:s världsarvslista sen 1979. Och vet ni vad? Stadens flygplats heter St Paul the Apostle. Är inte det världens finaste namn på en flygplats så vet inte jag.