Utflyktsdag två valde vi att köra österut från Reykjavik; på ringvägen som tar en till de södra delarna av ön.
Vattenfallet Skogafoss är 60 meter högt och ett av Islands högsta. Man ser vattenfallet från huvudvägen, och det ligger något söder om Myrdalsjökull; ungefär vid Skogar. Om jag ska vara ärlig så tyckte jag att detta var ett mycket häftigare vatten fall jämfört med Gullfoss som vi besökta dagen innan. Men det är kanske bara jag…
Vi tog oss upp för trappstegen för att se början av det 60 meter höga vattenfallet |
Tone en blå prick långt bort över floden |
Jag kan lova att det stänkte ganska rejält! |
Sen åkte vi vidare till glaciären Myrdalsjökull. Tyvärr var inte glaciären bländande vit, utan ganska smutsigt mörkgrå. Hmmmmm. Men den kändes som en glaciär, och det var några vi såg som klättrade på den.
En stor sten som har slipats ner av glaciären |
Vi åkte sen vidare mot Vik. Utanför Vik ligger i sjön tre branta klippor vid namnet Reynisdrangar som betyder trollklipporna. Legenden säger självklart att det är tre troll som har förvandlats till sten. Området på land där man ser klipporna från var också väldigt fint.
Vulanen Hekla i bakgrunden |
Vik är en mysig liten ort med låga hus med spröjsade fönster, känd för att vara stället på Island där det regnar mest. Vi åt middag på ett bra ställe med just spröjsade fönster och spetsgardiner, det fanns två ställen att välja på. Självklart började det regna när vi åt. Eftersom det skulle bli mörkt inom kort så vände vi i Vik. Jag ville egentligen fortsätta till Vatnsjökull, som är Island största glaciär, för att se om glaciären var vit där, men chauffören vägrade. Och när jag nu ser avståndet på kartan jämfört med avståndet från Reykjavik till Vik så hade hon helt rätt.