Munnar är en fjällstation i Kerela; ca 15 mil in i landet (och upp) från Kochi. Höjden över havet är ca 2500 meter, och Munnar är känt för teplantagerna och för sina byggnader kolonialstil där engelsmännen drog sig undan för att drick te. Och gin och tonic….
Jag spenderade en jul och nyår i Indien mitt under det glada 2000-talet med mina väninnor Irene och Siri samt Irenes pojkvän Kenneth. Vi höll oss för det mesta till sol och bad, men vi var sugen på att se en brittisk fjällstation också.
Det tar ca fyra timmar med buss från Kochi till Munnar, den långa tiden beror på att det är riktiga serpentinväger bussen kör. Det vara bara vi som var turister på bussen, och på nätet rekommenderas det att hyra en bil. Och jag kan säga att chauffören körde som ett svin, men vi försökte lugna ner oss med att han körde vägen varje dag och troligtvis kände den mycket väl… Vi överlevde i alla fall.
Munnar var väldigt fint, men självklart kallt eftersom det ligger så högt. Jag hade bara med sommarkläder och höll på att frysa ihjäl när vi var ute på utflykt. Vi hyrde två rikshaws som körde oss runt och tog oss till ställen med de finaste vyerna.
Byggnaderna var självklart i brittisk kolonialstil och vi hyrde oss in på var sitt hotell i lyxklassen (det var väldigt fullbokat när vi kom dit, och vi hittade inte rum på samme hotell). På eftermiddagen gick vi runt lite i stan och såg oss omkring, sen stannade Siri och jag på vårt hotellrum och beställde roomservice och gjorde ansiktsbehandlingar. Jag färgade även håret; det var en grej jag hade på den tiden, jag hann aldrig med att färja håret hemma så när jag åkte på semester brukade jag ta med hårfärg. Jag kommer ihåg at Siri hjälpte mig att färja håret i Amsterdam också; då var färgen svart!
 |
| Teplantagen |
 |
| Observera hur jag hela tiden har linnen och de andra har långärmat |
 |
| Jag, med alldeles nyfärgat rött hår, och Siri: också med rött hår |
 |
| Solnergång i de Indiska fjällen |
 |
| Bussen från Munnar |
