En kort båtresa utanför stranden Anse Volbert på ön Praslin ligger den lilla ön Curieuse. 1979 fick ön status som nationalpark och det upprättades en Ranger´s Station vid stranden Baie Laraie för jättesköldpaddorna som fanns på ön. I dag lever det cirka 500 sköldpaddor på ön; 300 vid Ranger´s Station och 200 vilda på resterande delar av ön.
Maxime och jag bokade in oss på en heldagsutflykt till ön och det var självklart sköldpaddorna som var huvudattraktionen. Vi kom fram till ön cirka kl 10 och fick veta att kl 13 serverades det lunch på en strand på andra sidan av ön och det tog cirka en timma att gå dit genom mangroveskogen. Vilket var perfekt eftersom det gav oss två timmar med sköldpaddorna.
Puss-puss |
Stigen genom mangroveskogen |
Asiatiska turister på stranden Anse St José |
Jättesköldpaddorna är helt obeskrivligt söta och både Maxime och jag blev störtkära. I vanliga fall brukar det vara dvärgexemplar av olika djur som brukar vara sötast men för sköldpaddor är det verkligen ju större de är, ju sötare är de. Som jag skrev på Instagram när vi var där så var sköldpaddorna också så otroligt charmiga. De släpade och drog på sina klumpiga ben när de gick och rörde sig verkligen inte särskilt snabbt och hängde ofta med huvudet, men när jag fotade dem så stannade de till och sträckte på halsen och posade riktigt fint.
Jag skulle sååååå gärna vilja ha en hemma, det är precis samma känsla som varje gång jag umgås med apor; då vill jag också ta hem en. Dock är det så att an jättesköldpadda kan väga upp till 400 kilo så att ta en i resväskan hade blivit ganska svårt. Och den hade kanske blivit lite frusen i Skandinavien.
Jag skulle sååååå gärna vilja ha en hemma, det är precis samma känsla som varje gång jag umgås med apor; då vill jag också ta hem en. Dock är det så att an jättesköldpadda kan väga upp till 400 kilo så att ta en i resväskan hade blivit ganska svårt. Och den hade kanske blivit lite frusen i Skandinavien.
Efter att ha lekt med sköldpaddorna i evigheter, och var de sista som var kvar vid Ranger`s Station, så var det dags att påbörja marschen mot andra sidan ön. Det var en riktigt fin hajk genom tjockaste mangroveskogen med möte med flera gigantiska krabbor som också stod stilla och posade och inte visade minsta rädsla.
St Pierre Islet |
Maxime i mangroveskogen |
Väl ute från skogen kom vi fram till stranden Anse St José som under åren från 1883 till 1965 användes som en koloni för människor som led av hudsjukdommen lepra/spetälska. Huset Doctor´s House i kolonistil står kvar och är i dag museum, men vi hann inte besöka detta eftersom vi valde att ta ett dopp och sola innan lunch. Som vanligt på Seychellerna var också denna stranden mer än trevlig.
Dagens sista stopp var snorkling vid holmen St Pierre´s Islet. Snorklingen var konstigt nog medioker; vi hade trott den skulle vara fantastisk eftersom vattnet var kristallklart. Inget fel på vattnet, men det fanns knappast fiskar där. Men det gjorde inget, för St Pierre har en helt fantastisk liten holme att beskåda från båten.
Stranden Anse St José |
Kuriosa; sköldpaddorna på Curieuse kommer från den obebodda atollen Aldabra som är en del av Yttre Seychellerna. Aldrabra har det högsta antalet jättesköldpaddor i världen; över 100 000 stycken.
Låter härligt! Jag funderar på att åka dit 🙂 Är dock otroligt rädd för ormar och undrar om det finns några på ön?
Hälsningar Nikolina
Hej. Vi såg absolut inte en enda orm varken på Curieuse eller på Seychellerna som helhet. Dock ett gäng ödlor men de tycker jag inte gör något. Jag är också rädd för ormar men ödlor går bra.
De är såååååå söta. Tror jag får planera in en ny resa till ett ställe där det ginna jättesköldpaddor
Så fine bilder! Ser fantastisk ut! De skillpaddene var virkelig gigantiske 😀
Heeelt fantastisk! Dette skal absolutt opp på min travel bucket list 😀
HUr coolt som helst! 🙂 Alltså vad mycket det finns att upptäcka. Helt klart söta också-