Vår första morgon i Albanien vaknar vi i staden Orikum. Vår resa från Ohrid till Berat tog nästan dubbel så lång tid som Google Maps informerade om. För natten fick vi hitta ett boende på första bästa ställe. Men vi vet att det är till Dhermi vi vill ta oss för att stanna.

När vi vaknar i Orikum så kollar vi igen Google Maps och vi får veta att det är 39 kilometer och 32 minuter mellan de två städerna. OK; sträcken verkar denna gång stämma överens med tiden som anges. Piece of cake, tänker vi ock ger oss iväg utan frukost.

Över fjällpasset Llagora

Vi har inte åkt långt innan jag observerar att färdsträckan på mobilkartan efter ett tag antar seriösa serpentinsvängar. Och mycket riktigt, efter ett tag bär det uppåt. Och det svänger. Vi passerar ett stånd i vägkanten som säljer honung och Lotta tvärnitar, hoppar ut och köper en kruka.

Vi fortsätter uppåt. Och uppåt igen. Både övanför och under oss ser vi vägen som snirklar sig fram och när vi kommer över högsta punkten så ser till världens ände. Eller Albaniens ände, kanske det var. Vi stannar i alla fall flera gångar för att njuta av utsikten.

Väl framme i Dhermi och med uppkoppling till omvärlden så hittar vi att vi har kört över Llagora fjällpass, som är 1043 meter högt och högsta punkten på Albaniens kustväg vid namn SH8. Jaha, 32 minuter Google! Fel igen.

Dhermi strand

Vi har blivit tipsade om Dhermi av mina vänner Irene och Kenneth. De tar sig från Oslo till Grekland med bil och ligger något före oss, efter att vi skiljdes åt i Dubrovnik. Nästan som Thailand omtalar de Dhermi som. Eftersom jag har varit i Thailand med dem två gångar och vet hur kräsna de är så är det givet att följa deras rekommendation.

Dhermi är en ganska liten ort med några hotell och pensionat samt sju eller åtta restauranger. Stranden består av vita stenar och det finns klippblock i vattnet som delar av stranden. Vattnet är kristallklart och det finaste och renaste vi hittar i Albanien.

Varje dag kommer en båt in med dagens fångst från havet. Ofta möts den upp av en liten båt men ena dagen är det en kille som simmar ut och återvänder, också simmande, med tre påsar hängande från munnen. Vi ser att han levererar varorna till en restaurang precis vid vattnet och sista dagen äter vi där. Kocken kommer ut till oss och frågar om allergier och budget och vi svarar och berättar att vi vill äta för €10 per person. Han tillagar tre underbara rätter och vi är alla fyra i himmeln. Det är ju så man vill ha det på restaurang!

Drymaderna strand

Stranden innan Dhermi, från Llagora-passet, är Drymaderna och vi ser denna på väg ner för serpentinvägarna. Dag två beslutar vi oss för att åka dit. Här är stranden oändligt lång och det finns gott om solsängar. Vattnet är också här kristallklart men stranden har inte samma charm som i Dhermi. Men det unika denna strand har är möjlighet att spana in serpentinvägarna ner från Llagora-passet. Som en papegoja säger jag Tänk att vi har varit där uppe varje gång jag reser på mig och ser vägen.

Dhermi blir min favoritstrand i Albanien. Ska jag återvända till landet så blir det för att utforska flera stränder i samma område.