Lervulkaner & hällristningar i Gobustan

Vår chaufför för dagen, Rashad, väntar på oss i receptionen på vårt femstjärniga boutiquehotell, ett stenkast från Bakus sevärdhet Maiden Tower. Eftersom den gemene man inte få köra innanför murarna som omger den medeltida stadskärnan så får vi gå några hundra meter.  Vi når bilvägen och Rashad går fram sin knallröda Lada från 1982, öppnar dörren och säger Please enter.

Maxime och jag gillar kontraster. I Baku väljer vi att bo fint, dock nästan gratis med svenska mått. I samband med Iran-resan i våras lärde jag känna Therese via Facebook-gruppen Vi som gillar att resa och det visar dig att hon också skulle till Baku i somras. Det var hon som tipsade om guiden Rashad, som hon hade använt, och när det femstjärniga hotellet skulle ha mer än tre gånger så mycket för samma utflykt så var valet lätt.  Dessutom; vi gillar som sagt kontraster. Det blir lätt tråkigt annars.

Mot Gobustan

Den lilla röda bilen må ha några år på nacken, men snabbt går det. Fjädringen är också ganska bra så Maxime och jag sitter bekvämt i baksätet. Vi ska besöka fyra sevärdheter, en standardrunda som de flesta turister erbjuds, och vi börjar med att åka söderut mot Gobustan.

Vi flyger förbi oljeriggar och de fåriga fjällen som jag första gången såg i Iran och blev så förtjust i. I Iran undrade Hanne och jag hur de hade fått det fåriga utseendet. Rashad berättar för oss att bergen är gigantiska versioner av de lervulkanerna vi är på väg för att se; det är den rinnande leran från bergets topp som har bildat fårorna. En bonus att få svar på den frågan också!

De bubblande lervulkanerna

Framme i Gobustan så svänger Rashad ut på vad som bara är hjulspår i ödemarken. Efter 15 minuter stannar han och vi är framme, utan någon incident med den lilla Ladan på det dåliga underlaget. För en liten sekund undrar jag om vi har hamnat på månen.

Lervulkanerna är av varierande storlek men det de har gemensamt är att de bubblar över ganska ofta. Så vi väntar inte länge mellan varje ”utbrott”. De klunkar och låter och det är vackert och fascinerande på samma gång.

På väg därifrån tar guiden oss till den större vulkanen, cirka tre meter i diameter, och berättar att många hoppar ner i den för ett lerbad. När man sitter ner så ska leran nå till axlarna. Går man ner i vulkanen så gör det att leran rinner ut över sidorna och man kan då åka kana ner för sluttningen efter badet. Femti meter bort är en sjö som man tvättar av sig i. Både Maxime och är sugna men vi har inte med bikini och detta är första stoppet under en heldag. Efter att ha vägt för och emot så passar vi. Hade vi vetat innan och varit utrustade för det, så hade lerbad i Azerbajdzjan varit en given aktivitet.

De uråldriga hällristningarna

Nästa stopp är de UNESCO-listande hällristningarna i centrala Gobustan. Sen några år finns ett museum att besöka för att lära mer om historien, men vi är mer intresserade av att uppleva och ser till att vi ganska snart kommer oss utomhus.

De äldsta hällristningarna är daterade 20 000 är tillbaka och de nyaste 5 000 år tillbaka. Alltså… Flertalet är mycket figurativa och det är lätt att känna igen båtar med rorsmän, kamelkaravaner och tjurar.

Utöver hällristningarna så finns en utsiktsplattform samt en klippa som går under namnet lejonklippan. Nedanför finns klassiskt stäpplandskap.

Det börjar närma sig lunchtid. Våra två andra punkter på programmet ligger på andra sidan Baku och vi ska äta lunch på det första stället. Det är dags att åka vidare, i vår lilla röda Lada.