Jakten på Nessie i Loch Ness

När jag spenderar en långhelg i någon storstad så försöker jag alltid få till en dagsutflykt utanför staden. Resan med min mamma till Edinburgh i juni förra året var inget undantag. Valet föll på en heldags bussresa till det skotska höglandet, där höjdpunkterna för oss är tänkta bli insjön Loch Ness och det vackra landskapet i Glen Coe.

Vi har tre hela dagar i Skottlands huvudstad och har innan vi åkte bestämt att det är mittendagen vi ska göra vår utflykt. Tidigt fredag förmiddag landar vi i ett Edinburgh med 25 grader och klarblå himmel. Efter att besökt Edinburgh Castle går vi och köper vår heldagsutflykt för dagen efter.

Regn och dimma??! Orättvist!

Ni kan gissa hur snopna vi känner oss när vi morgon efter vaknar till regn och tio grader. Tyvärr inget att göra åt; vi tar på oss alla våra varma kläder och går den korta sträckan till torget bussen går från. Vi åker iväg i en liten minibuss med tio andra och har en kombinerad chaufför och guide som lyckligtvis är mycket bra och lyckas hålla stämningen uppe.

Den lilla byn Pitlochry

Första stoppet är den lilla mysiga byn Pitlochry. Traditionell brittisk arkitektur och vi hittade ett underbart fik. Det regnar inte men molnen hänger lågt.

Läs mer: Palatset Holyrood

Cairngorms National Park

Vi kommer till Cairngorms National Park, som är Skottlands största nationalpark, och gör ett kort fortstopp. Vackert, men molnen har nu sjunkit så lågt ner att de utgör dimma. Vilket också är magiskt på sitt sätt men jag hade föredragit fri sikt, solsken och blå himmel.

Läs mer: 10 foton från Edinburgh

Loch Ness

Nästa stopp är Loch Ness, där vi äter lunch och gör en båttur på insjön. Dimman är nu så tät att vi inte ser många metrarna framför oss. Mot slutet lättar den något och när båten stannar till vid ruinen av det som en gång utgjorde Urquhart Castle så kan vi faktiskt se både ruinen och landskapet runt.

Tyvärr såg vi inte en skymt av odjuret Nessie. Det måste givetvis vara för att hon gömde sig i dimman.

Långhåriga oxar, krigsmonument och Ben Nevis

Vi stannar och hälsar på oxarna av rasen Highland Cattle, som bara finns i det skotska höglandet. Extremt söta med sin långa lugg. Jag blir stående i evigheter och växelvis mata dem med morötter som guiden hade med och försöka ta en bra bild.

Läs mer: Edinburgh Castle

Nästa stopp är ett krigsmonument, varifrån vi också kan se Ben Nevis som är Storbritanniens högsta berg. Ni ser konturen bakom dimman; gör ni inte?

Dalen Glen Coe

Sista stopp är dalen som utgör det otroligt vackra landskapet Glenn Coe. Tyvärr är dimman tillbaka och mycket tät. Vi stannar i alla fall då och då och får försöka föreställa oss hur det kan se ut.

Läs mer: Skottlands huvudstad

Glen Coe skakades år 1692 av den fruktansvärda Glen Coe-massakern. Under 1300-talet började den fattigare höglandsklanen MacDonald stjäla boskap från de rikare låglandsklanerna. Givetvis uppstod rivalitet. Rövaröverfallen pågick i århundraden och Glen Coe-området fick till slut så dåligt rykte i hela landet att kungliga soldater bestämde sig för att rycka in. Den 13 februari 1692 mördades 38 medlemmar av MacDonaldklanen och ett 40-tal kvinnor och barn omkom i snömassorna efter att de flydde från sina nerbrända bostäder.

Ett vackert landskap med en makaber historia.

Ganska exakt tolv timmar efter att vi lämnade centrala Edinburgh så stiger vi av minibussen vid samma torg. En lång dag, men vi har verkligen sett och upplevd mycket. Och lite sugen är jag alltid på att göra om resan i sol, och utan dimma.