Pyrgos – Byn mitt på Santorini med äkta grekisk känsla och en labyrint av gränder

En av de första dagarna av augusti i år satte jag mig på nattflyget till Santorini. Bara fem dagar och jag åkte alldeles solo. Att resa själv tycker jag är tråkigt och fem dagar var precis en dag mer en vad jag tyckte var halvkul i mitt eget sällskap. Sista dagen var det nästan så att Lena (tilltalsnamnet) började föra samtal med Andréa (andranamnet).

Första halvan av semestern valde jag att bo i den lilla byn Pyrgos mitt på ön. Mest för att Lisa, som äger resebloggen Livet från den ljusa sidan, tyckte så bra om byn. Och Lisa är en persons vars omdöme jag litar på.

Läs mer: Att resa själv – Bra och dåligt; fast mest dåligt

Mitt på ön men bara 15 minuter med buss till stranden

Och jag ångrade inte en sekund på mitt beslut. Pyrgos, med några tusen invånare, är huvudsakligen en by turistbussarna stannar till i en timme eller två för att njuta av idyllen. Färre turister väljer att bo här. Orsaken till detta är givetvis att Pyrgos ligger mitt på ön och inte vid stranden. Men bussarna går varje halvtimme, dvs enligt schema gör de det men egentligen går de lite när de själv vill.

Efter 15 minuters bussfärd hamnar du på stranden Perivolos. Här finns det gratis solsängar, det är lite lugnare och sanden är svart; som de är på Santorini. Atmosfären är lugn och stranden var halvfull.

Fortsätter du med bussen så når du efter ytterligare 15 minuter stranden Perissa, som jag tror är öns mest utbyggda strand. Här finns det en dramatisk klippa som stranden slutar i på ena sidan och du måste vara beredd att betala för en solsäng. Stranden är också här svart. Jag gick cirka fem minuter längs stranden från busshållplatsen, där det både var färre andra turister och mer humana priser.

Sätter du sig i stället på bussen i andra riktningen hamnar du efter 20 minuter i Santorinis huvudort Fira.

Men åter till Pyrgos med solnedgångar, gränder och kyrkor

Byn ligger på en höjd och gatorna är utan undantag smala krokiga och backiga gränder. Här går de grekiska gummorna och gubbarna runt i lugn mak med sina schalar respektive hängslen. Själv går jag också omkring i tre dagar och hittar hela tiden nya vägar att ta. Jag hittar det perfekta frukoststället med godaste yoghurten och finaste utsikten och bredvid ligger byns mest aktiva kyrka, vars klockor väcker mig varje morgon men eftersom det är Grekland förlåter jag allt.

Precis framför kyrkan ligger restaurangen Penelope´s och på söndagen äter jag där. Gudstjänsten pågår i kyrkan och jag har redan varit inne och fotat. Älsk på att en gammal gubbe tecknar åt mig att gå in och fota när jag försöker vara respektfull och låta bli. I alla fall dukas kyrkans nattvardsbord upp precis bredvid mitt bord på Penelope’s och plötsligt är jag mitt i alla greker med vin i pappbägare och mat i överflöd. Här är det ingen oblat utan massor av mat och det langas ner i påsar att ta med hem. Eftersom jag har en extra stol vid mitt solobord är det alltid en gammal man eller kvinna som slår sig ned vid mitt bord för att vila fötterna.

Bredvid favvofrukosten Kasteli 1663 finns ett valv och en stentrappa och här kommer man upp till Pyrgos övre del. Här finns, självklart, en till kyrka och en fine diningrestaurang som jag aldrig testar. Men här finns också baren Franco´s som har fantastisk utsikt över solnedgången och där jag första dagen tar stora plocktallriken till middag.

Läs mer: Solnergångarna i Oia – Fantastiskt vackert eller osmakligt turistigt?

Mitt absolut bästa tips om du ska till Santorini är några nätter i Pyrgos. Jag kan garantera att du, precis som jag och alla överdagen-turister, kommer att älska den lilla byn. Måste vara det bästa vid hela ön, enligt mig.