Ett dygn på en estancia på den argentinska pampasen

En av de aktiviteter vi visste till 100% att vi ville göra i Buenos Aires var att bo på en estancia, alltså en ranch. Argentina är känd för alla dessa hästfarmar och många av dem ligger i det området som heter Pampas.

Väderprognosen säger att det ska regna den dagen vi har bokat oss plats på en estancia. Vi tar därför sovmorgon och missar första bussen. Big mistake, för när vi vaknar så skiner solen. Vi kastar oss iväg till busstationen för att hinna med nästa buss och två timmar senare kliver vi av bussen i San Antonio de Areco.

Estancia La Cinacina

Efter en knapp halvtimmes promenad är vi framme vid vår estancia vid namn La Cinacina, vi har då gått tvärs genom staden. Vi möts av en uppfart värdig en äkta ranch och två hundar kommer springande emot oss. Dörren med Recepción på är stängd och vi går runt lite och spanar in farmen. Till slut hittar vi värdinnan Christina i orangeriet.

Läs mer: Färgglada La Boca och livliga San Telmo

Vi checkas snabbt in på vårt rum, som vi tycker är det finaste av de alla eftersom det ligger på gaveln och har utsikt åt två håll. Utanför vår länga bor den gulligaste svarta kattmamman med tre nästan fullvuxna ungar som i alla fall diar. Gissar det är vad som händer om de inte flyttar från mamman. Både Christiane och jag blir i alla fall omedelbart kära i alla fyra.

Sen tar Christina med oss in i orangeriet där hemmagjord paj och teet yerba mate väntar.

Läs mer: Våra bästa tips för att hitta den perfekta köttbiten

Estancia La Cinacinas omgivningar

Estanciaen består av flera olika byggnader och området är stort. Jag hittar det gamla garaget med veteranbilar och flera ställen på gräsmattan står det gamla och rostiga hjul och jordbruksföremål. Och givetvis ett stall; vi är ju på en ranch.

Efter ett tag går solen ner och himlen blir sådär fantastiskt rosa som jag tycker solnedgångar blir alldeles för sällan.

Läs mer: Recoletas kyrkogård och Evitas grav

Middag i San Antonio de Areco

Vår hästfarm Estancia La Cinacina serverar endast frukost, så för lunch och middag är det att ta sig ner till stan som gäller. Christina lär oss genvägen och plötslig tar det tio minuter att gå i stället för en halvtimme. Vi väljer stället La Esqina de Merti; som så många andra ställen i Argentina har en rustik interiör med antika skyltar över halva lokalen. Jag tar en pasta och Christiane en klassisk argentinsk korvrätt och vi är båda nöjda.

Jag älskar små städer med bara några få restauranger, där alla hamnar på samma ställen under kvällen.

Vi sitter kvar ett tag, sen flyttar vi oss till grannstället El Tokio och tar en efterrätt på deras uteservering.

Frukost

Efter att ha sovit helt fantastiskt gott så går vi upp och tar oss de få metrarna till frukosten i orangeriet. Vi serveras rostad bröd och ett gäng krukor med olika grejer att smörja på brödet. Självklart dulche de leche, som alla argentinare äter till alla måltider, men också sylt och annat. Till detta juice, te och kaffe.

Jag rider på en häst!

Efter frukost har vi bokat en timmes ridning på häst! Jag kan uttrycka det så att hästar inte är mitt favoritdjur och jag har inte suttit på en hästrygg sen jag var tio år. Men är man på en ranch så är det obligatoriskt att rida! Det är bara att bita ihop.

Jag kommer upp på hästen utan problem men hade en liten incident då vår guide Christiano hjälpte Christiane upp. Jag blev lite rädd när hästen började backa och stramade grejen i munnen för att hålla mig fast. Vilket resulterade att den backade ännu mer. Tydligen betyder att dra i mungrejen att hästen ska backa; men hur skulle jag kunna veta detta?

Vi rider i alla fall en väldigt fin runda med Christiano; han först, så Christiane sen jag längst bak. Det var roligt och en speciell upplevelse på en hästrygg på en argentinsk estancia. Men efter en timme var det skönt ganska skönt att komma ner på egna ben igen.

Staden San Antonio de Areco

Sen slog vi oss ner vid poolen och njöt av den till vi skulle åka hem tidig kväll, här finns en stor och fin pool och bekväma solsängar. Lunch gick jag och hämtade från en restaurang. I god tid innan bussen skulle avgå går vi en till sväng till byn och dens enda huvudgata för att se staden ordentligt i dagsljus. Vi äter en glass på samma ställe som där vi kvällen innan åt efterrätt.

Cirka klockan 18 kliver vi på vår buss tillbaka och strax innan klockan 20 är vi tillbaka i Buenos Aires.

Tips för att bo på en estancia

• Det finns en uppsjö av olika hästfarmer i Argentina. Vi önskade bo på en nära San Antonio de Areco, eftersom Lonely Palenet kallar den Pampaså mysigaste stad. Självklart ville vi hit!
• Vi hittade Estancia La Cinacina i Lonely Planet och bokade via hotels.com. Andra kända rancher på Pampasen är Los Dos Hermanos, som min väninna Tone har bott på och älskade, och El Ombu de Areco.
• De flesta estancias har en pool, men dubbelkolla. Det är skönt att kunna slappa vid den och nästan alla gäster på vår ranch gjorde detta under eftermiddagen.
• San Antonio de Areco är en väldig mysig liten stad och vi älskade den. Lagom gullig och liten.
• Om du inte har bil så är Areco en av de orter som är enkelt att ta sig direkt till med buss från Buenos Aires. Bussen går ungefär varannan timme och tar knappt två timmar.
• Viktigast; vårt största misstag var att stanna bara en natt och inte minst två. Det lugna lantliga livet är ett skönt avbrott från storstaden Buenos Aires och det är skönt att kunna sola och bada. Jag hade gärna haft både en till dag på farmen för att sola mer och mer tid i staden samt möjligheter att promenera i stadens omgivningar.

Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.