Det är fredag kväll och min väninna Viveca och jag går med snabba steg på Skånegatan i Stockholm. Vi ska till en restaurang som endast har drop-inbord och det gäller att komma i tid. I ögonvrån ser jag in genom ett stort fönster och något där inne fångar mitt intresse. Jag tvärstannar. Det är restaurang Mazra’a, säger Viveca. Du vet; stället jag har pratat om i flera månader.
Vi ser att det finns några lediga bord, så vi bestämmer oss på sekunden för att fråga om de har plats för oss.
Det har de! Vi enas snabbt om att byta fokus från mexikansk till palestinsk mat.
Vi får plats vid ett högt barbord för två en bit in i den lilla lokalen. Servitrisen är snabbt på plats och förklarar konceptet för oss, samtidigt som hon tar dryckesbeställningarna. Det är naturvin som gäller, vilket inte är min favorit. För grumligt och för lite bubblor. Jag ber om det minst grumliga vita eller rosevinet de har, och hon lyckas trolla fram ett mörkt rosevin som faller mig på läppen.
Maten på Mazra’a
Menyn är indelad i större och mindre rätter, och det är två till tre per person som gäller; beroende på storleken. Servitrisen lovar på eget bevåg också att säga till om vi beställer för mycket, vilket verkligen uppskattas. Jag blir alltid lika irriterad när vi uppenbart har beställt för mycket mat i förhållande till antalet vid bordet och den som tar beställningen inte säger till.
Både hummus och babaganoush är givna rätter för oss, en av de stora favoriterna när det gäller mat från Mellanöstern. Till detta ett runt Jerusalembröd med sesamfrön, som serveras varmt direkt från ugnen.
Vi väljer två av Mazra’as stora rätter; en fisk- och en kycklingrätt. Fisken är friterad dorade, också kallad sea bream, med sallad och grön Jerusalemtahini, kyckligen musakhan är en palestinsk klassisker och serveras med karamelliserad lök, sumak och olivolja.
Hummusen är den godaste jag har ätit, och då är länder som Libanon och Jordanien inkluderat. Babaganushen är också god, men först och främst en fröjd för ögat. Kycklingrätten är inte mycket att se på, men väldigt mustig och god i smaken.
När det kommer till doraden så är den helt fantastisk. Perfekt friterad, knaprig och god. Den gröna tahinin kompletterar fisken perfekt och när vi frågar får vi veta att det gröna bland annat är koriander och persilja.
Maten på Mazra’a håller verkligen hög klass, detta är ett ställe som är både elegant och avslappnat på samma gång. Servicen är också mycket bra och kunnig. När jag precis ska börja filea fisken och Viveca ställer en helknasig fråga om hur detta görs och jag skrattar till, så är en servitör snabbt på plats och erbjuder sig att hjälpa. Vilket vi självklart tackar ja till, så kul tycker jag inte det är att filea fisk.
Om jag ska dra fram något som kan förbättras så är alla fyra rätterna hos Mazra’a ganska små, särskilt när man beaktar att fisken kostar nästan 300 kr och kycklingen nästan 200. Då förväntar i alla fall jag lite mer mat på tallriken.
Läs mer: Restauranger i Stockholm
Följ Ladies Abroad på Facebook och Bloglovin för att läsa alla nya artiklar.